Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

stimulans av nyföretagande

Interpellation 2002/03:254 av Torstensson, Åsa (c)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-03-26
Anmäld
2003-03-26
Besvarad
2003-04-08
Sista svarsdatum
2003-04-09

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 26 mars

Interpellation 2002/03:254

 av Åsa Torstensson (c) till näringsminister Leif Pagrotsky om stimulans av nyföretagande

Nyföretagandet minskar än en gång visar en ny undersökning av Jobs and Society. Det har sagts förut, men det måste tydligen påpekas igen. Pengar till statskassan kommer från företagandet. Stimulera företagandet och statskassan ökar @ det är de här tankebanorna Sverige är i stort behov av.

I förra veckan presenterade även Nutek nya företagarsiffror. Av företag med upp till 50 anställda är det endast 21 % som tror att de kan anställa fler. Förutsättningarna för att öka optimismen på denna front ökar knappast med regeringens förslag om att arbetsgivaren ska få förlängd skyldighet att betala sjuklön. Modellen kommer att bromsa nyföretagandet och därmed leda till ökad arbetslöshet. Inte minst innebär regeringens förslag om sjuklöneansvaret ett stort hot mot handikappade och andra grupper med hög sjukdomsrisk.

Trots att småföretagen har den klart lägsta sjukfrånvaron försämras deras redan utsatta läge. Skärpta regler för arbetsgivarens skyldighet att göra rehabiliteringsutredningar är rätt medicin för kommuner, landsting och storföretag. För småföretagaren innebär det ytterligare papper och blanketter! På denna punkt behövs ett undantag för de mindre företagen.

Centerpartiets politik för att minska ohälsan och indirekt stimulera företagandet består bland annat av ett arbetsgivaransvar som står i direkt proportion till antalet anställda (1 anställd = 1 dags sjuklöneansvar, 2 anställda = 2 dagars sjuklöneansvar etcetera upp till 30 sjukdagar). På så vis minskar vi kraftigt de minsta företagens risk samtidigt som vi överkompenserar dem vid nedsättningen av arbetsgivaravgiften som en tillväxtskapande åtgärd.

Att stimulera företagandet handlar också om att underlätta möjligheten att pröva på företagandet genom till exempel egenanställning. Därför är det ett måste att ålderdomliga regler för f-skattsedel tas bort. Över huvud taget är det en bedövande byråkrati som motverkar nyföretagandet i landet. Att därför få bort ytterligare av de så kallade pomperipossaeffekterna av 3:12-reglerna skulle vara en välgärning för att stimulera tillväxten.

För att skapa förutsättningar för nyföretagande vill vi att alla ska ha möjlighet att själva ta fram startkapital som en grundplåt för det egna företaget, och att eget risktagande premieras. Avgörandet om man ska starta företag ska ligga hos företagaren, inte hos statliga myndigheter. Ett starta-eget-sparande (allemanssparande för att starta eget) inrättas, där löntagare skattefritt kan spara upp till 40 000 kr om året, totalt högst 120 000 kr, för att ha en grundplåt till det egna företaget. Ett personligt riskkapitalavdrag införs, där de som tillför företaget eget riskkapital på annat sätt (till exempel genom lån eller eget sparande) får göra ett riskkapitalavdrag mot inkomst på upp till 40 000 kr om året i tre år.

Ovanstående förslag från Centerpartiet lägger vi fram sedan vi lyssnat på åsikter från Företagarnas Riksförbund. Ökad företagsamhet leder till ökade inkomster till statskassan som i sin tur leder till ökad välfärd.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga näringsministern:

Vad avser näringsministern att göra för att öka nyföretagandet i landet?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2002/03:254, stimulans av nyföretagande

Interpellationsdebatt 2002/03:254

Webb-tv: stimulans av nyföretagande

Protokoll från debatten

Leif Pagrotsky (S)
Anf. 62 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Åsa Torstensson har frågat mig vad jag avser att göra för att öka nyföretagandet i landet. Låt mig börja med att säga att för oss som har höga ambitioner för välfärden är en god ekonomisk utveckling ständigt i fokus. Som näringsminister är min mest prioriterade uppgift att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv och livskraftiga företag. Men att utveckla och förbättra villkoren för de svenska företagen kräver en seriös analys, inte popu- lism. Det håller inte att bara säga: Sänk skatten och öka utgifterna. Det har prövats tidigare, och vi kom- mer med fasa ihåg resultatet för företagandet. En seriös debatt kräver precision. Den statistik Åsa Torstensson hänvisar till om ras för nyföretagan- de är i själva verket siffror över nyregistreringar, som inkluderar ägarbyten och byte av bolagsform. Stati- stiken som mäter verkligt nyföretagande visar att nyföretagandet under 90-talet ökade kraftigt och nu ligger på en stabil nivå runt 35 000 årligen. En seriös debatt måste också ha sin utgångspunkt i det faktum att Sverige det senaste decenniet haft en mycket god ekonomisk utveckling. Vi har haft en starkare tillväxt, en snabbare produktivitetsutveckling och en högre sysselsättning än omvärlden. Slagord utan precision tar tid och kraft från den viktiga diskussionen om hur vi ska skapa ännu bättre förutsättningar för fler och växande företag. Just själva steget att starta företag tycker jag för- tjänar särskild uppmärksamhet. Många företagare kan vittna om hur viktigt det är att det under den första, sköra tiden, inte ligger en massa hinder i vägen. Man ska kunna ägna sin tid åt att utveckla sitt företag och sina produkter och att skaffa kunder. Det ska vara smidigt, enkelt och snabbt att skaffa de papper som behövs. Man ska inte behöva passa telefontider eller stå i kö. Den nya tekniken kommer att spela en viktig roll i förenklingsarbetet. Sedan den 1 april - förra veckan alltså - är det möjligt att via en enda webbsida genomföra hela processen med att registrera sitt nya företag. För att minska belastningen på företagen krävs en kraftsamling från regering och myndigheter. Det handlar om förenklingar av internationella och natio- nella regler, färre och enklare blanketter, bättre servi- ce och tillgänglighet hos myndigheterna, effektivare administration inom och mellan myndigheter samt IT-lösningar som förenklar tillvaron för små företag. Vi är nu i full gång med förberedelser för ett sådant handlingsprogram. Dessutom fortsätter och utvecklas kontinuerligt granskningen av nya, föreslagna regler. Vi sätter också fokus på att stimulera och upp- muntra unga människor att i framtiden starta och driva företag genom ett nationellt program för entre- prenörskap. Majoriteten av nya företag startar som levebröds- företag och har en lokal marknad. Svårigheterna med anskaffning av små krediter är skälet till att regering- en har infört ett nytt, generellt företagarlån för hela gruppen nyföretagare och småföretagare. För krediter under 50 000 kr har Almi fått möjlighet att finansiera kapitalbehov utan krav på medfinansiering. Vi kommer också att ägna särskild uppmärksam- het åt finansiering i tidiga skeden, så kallad såddfi- nansiering, och den rådgivning och stöd som behövs på detta stadium. Jag har här visat några aktuella exempel på vad vi gör för att stimulera nyföretagande på nationell nivå. Men minst lika viktigt är alla de verksamheter och aktiviteter som sker i samverkan mellan näringslivet och olika lokala och regionala aktörer runtom i lan- det. Jag vill betona de enskilda företagarnas viktiga roll i det här sammanhanget. De fungerar ofta som goda förebilder och motiverar och stimulerar därmed andra att starta företag. Jag kommer att noga följa utvecklingen av såväl nyföretagandet som företagan- det i allmänhet.
Åsa Torstensson (C)
Anf. 63 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret på min interpellation. På grund av eller trots statsrådets lätt irriterade tonläge i svaret måste jag kvarhålla mig vid nyföretagandet. Statsrådet beskriver att han har höga ambitioner för välfärden och säger också att ett konkurrenskraf- tigt näringsliv och livskraftiga företag är avgörande för detta. Samtidigt avfärdar han uppgifter där det framgår att nyföretagandet minskat kraftigt under senare år som populism och icke seriöst. Så sent som förra året hänvisade ministern och re- geringen till den goda tillväxten hos företagarna och vinsterna och tog dem till intäkt för sin politik. Det var också förra året som statsrådet och den övriga regeringen åkte land och rike runt och gav en massa löften inför valet som nu inte kan finansieras. Frågan till statsrådet måste då bli om statsrådet inte kan se de tydliga sambanden mellan löften om utgifter inom välfärdssystemet och att man måste möta en kon- junkturnedgång med åtgärder som stärker företagan- det och sysselsättningen. Hur skulle statsrådet annars kunna få fram de starka finanserna, om man inte vidtog de åtgärderna i tid? Jag ska dock visa min uppskattning för det stats- rådet säger om att man från regeringens sida vill lämna slagordsnivån. Eller det kanske var riktat till interpellanten? Vi har tidigare haft en minister som just pratade i slagord om småföretagarna som vår tids hjältar. Det är skönt att vi har lämnat den typen av slagord därhän. Centerpartiet ser mycket allvarligt på svårigheter- na att få tillräckliga resurser till vår gemensamma välfärd - till barnens skola, till personalen i vården. Centerpartiet har aldrig varit speciellt benäget att använda slagordspolitik eller överbudspolitik. Vi har i stället valt att lägga fram konkreta och finansierade förslag för att skapa ökad tillväxt med specifik inrikt- ning på småföretagen. Då krävs förändringar inom skattesystemet, möjlighet till generationsväxlingar och ett socialförsäkringssystem som tydligare ser människan i företaget i stället för att vara generellt inriktat mot enbart anställda. Herr talman! Eftersom näringsministern kallar viss statistik för både missvisande och oseriös måste jag kanske i stället hänvisa till ministerns eget verk. Man kan, via statistik från Nutek, ta del av det myck- et allvarliga läge som Sverige uppvisar på entrepre- nörssidan i förhållande till Irland, Finland, Norge och Danmark. Nutek påvisar också att i jämförelse med andra länder startar en låg andel av landets befolkning nya företag. Därför efterfrågar Nutek en långsiktig politik som stimulerar entreprenörskapet, som ändrar attityder, som ökar färdigheter och möjligheter för enskilda människor så att man kan få stimulans både i karriär och i livsstil. Näringsministerns eget verk visar fak- tiskt att sambanden mellan sänkta skatter och enklare regler är viktiga incitament för att få fler människor att starta eget. Man kritiserar också från Nuteks sida skattesystemet som krångligt och reglerna för få- mansföretag som tillväxthämmande. Därför måste jag ställa frågan: Var finns de här förslagen om regelför- enklingar? Annars blir det ju bara slagord från mi- nisterns sida. Var finns skatteförslagen som stimule- rar människor att starta eget? Var finns förslag där man kan stimulera till generationsväxlingar och så vidare?
Lars-Ivar Ericson (C)
Anf. 64 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! Först ska jag säga något om anled- ningen till att jag deltar i denna diskussion. Jag hade formulerat en skriftlig fråga till ministern med samma innebörd som interpellantens: Vad kan göras för att stimulera nyföretagandet i Sverige? I stället för att belasta ministern med dubbelarbete valde jag att delta i kvällens diskussion. Och det är en viktig diskussion. Visst finns det anledning att känna oro när Jobs and Society redovisar att det i landet under de två första månaderna i år registrerats 9 394 företag jämfört med 9 996 motsvarande period år 2002, alltså en minsk- ning med 6 %. Jag märker också av denna minskning i mina hemkommuner i nordligaste Skåne. Där har företagsetableringarna under år 2002 och årets första månader minskat väsentligt jämfört med år 2001. Det är alltså en oroväckande trend. Varför minskar då nyföretagandet? Kan det vara det krångliga regelverket? Vi lär ha fått 800 sidor förra året att lägga till de 22 000 sidor som redan fanns. Kan det vara osäkerheten? Kan det vara så att företagarkandidaten ser farorna framför sig, att under de första uppbyggnadsåren få leva med låga eller inga egna inkomster och med dåligt skydd när det gäller sjuk- och föräldraförsäkring? Kan det vara farhågor för alltför mycket byråkrati, blanketter och statistik som tynger? Det är glädjande att ministern aviserar en förenkling här. Då behöver vi kanske inte ha voter- ingar i fortsättningen när det gäller förenklat regel- verk för företagande. I Handelskammartidningen läste jag om en kvin- nas vedermödor när hon ville starta ett företag. Hon efterlyste då en person i regeringen som är verkligt insatt i och begriper villkoren för entreprenörer och småföretagare. Hon säger: I dag förstår faktiskt inte regering och lagstiftare ens att de inte förstår situatio- nen för landets småföretagare. Det är ju glädjande om det håller på att ske en at- titydförändring här. Jag tycker också att det låter spännande med det nationella programmet för entre- prenörskap. Jag skulle vilja att ministern utvecklade det lite. Vad innehåller det? Kan det vara riktade insatser mot skolan, att man under utbildningen av våra barn och ungdomar lyfter fram företagande som något positivt och spännande, något som är värt att satsa på? Handlar det om att uppmärksamma den alarme- rande framtida bristen på hantverkare. Det finns upp- gifter om att vi inom en tioårsperiod kommer att lida brist på 100 000 hantverkare. Hur ska vi får våra barn och ungdomar att satsa på hantverksyrkena - och därmed också bli småföretagare? Handlar det om att uppmärksamma våra invandrares situation? Vi tror att det finns mycket kreativitet hos de människor som har kommit till vårt land, och vi bör ju kunna ha rik- tade insatser mot dem för stimulera deras önskan att starta företag.
Leif Pagrotsky (S)
Anf. 65 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Jag har klagat offentligt i olika sammanhang, och jag gör det gärna här igen, på att det råder högkonjunktur för populister som vill ge konstiga bilder av verkligheten i Sverige. Det gör jag inte för att jag vill skönmåla hur det är, utan jag tyck- er att en diskussion om så viktiga saker som de vi diskuterar nu kan utgå från en rimlig verklighetsbe- skrivning. Utifrån denna kan vi diskutera hur vi ska gå vidare. Jag syftar då inte på några enskilda leda- möter av riksdagen, utan jag syftar på den organisa- tion som ni har använt för att få ett underlag för era interpellationer. De använder braskande rubriker av typen "Rekordlågt nyföretagande" om siffror som i själva verket ligger 50 % högre än för tio år sedan. Det menar jag är populism. Det menar jag är oseriöst, och jag menar att det lägger en dålig grund för dis- kussioner om vad som behöver göras. Nyföretagandet ligger på nivån 35 000 om året, och det var 25 000 i början av 90-talet. 1990 var det 27 000. 1991 var det 23 000, tror jag. Och nu är det alltså 35 000. Även om det alltså nu är så pass mycket bättre är det min åsikt att det vore bra om det fortsatte att stiga. Det vore bra om vi kunde identifiera åtgär- der som minskar hindren och som ökar förutsättning- arna för nyföretagande. Men jag tror inte att den ty- pen av tjoanden som jag just beskrev hjälper mig i det arbetet eller hjälper Sveriges riksdag i det arbetet. Det finns en del att göra för att komma vidare. Jag tycker att det finns ett och annat att göra på skatteom- rådet. Jag tycker också att det finns ett och annat att göra när det gäller generationsskiftesfrågorna till exempel. Jag räknar med att det inför nästa år, till höstriksdagen, kommer genomgångar av de här frå- gorna i budgetpropositionen på det sätt som det bru- kar göra. Jag hoppas att vi då kommer att ha något att redovisa på de här områdena. Jag menar att det i den allmänna debatten är en överbetoning på just skattefrågornas betydelse. Jag tycker att förenklingsfrågorna är väl så viktiga. Jag har givit uttryck för min prioritering, att det ska bli enklare just under det första skedet, när företagen startar, när de är som bräckligast. Då behöver företa- garna sin tid mer än någonsin till att skaffa kunder och finslipa sina produkter och tjänster. Då ska vi prioritera att förenkla de ingrepp i vardagen som vi lägger på dem med blanketter och annat. Jag konstaterar att riksdagen och riksdagens majo- ritet där har en annan åsikt än jag. Jag vill prioritera detta, men riksdagsmajoriteten bestående av de bor- gerliga och Miljöpartiet har bestämt att i stället för prioritering ska man göra motsatsen: Man ska satsa på allt. Man ska gå igenom allt som finns. Det finns säkert mycket att göra där, men vi klarar inte att både avstå från att prioritera och göra allt och samtidigt prioritera och göra det som jag tycker är viktigast. Jag beklagar det. Vad gäller riktade insatser för entreprenörskap vill jag säga att vi sätter av speciella pengar till riktade satsningar i skolan på invandrare och gentemot kvin- nor, grupper som jag tycker att det är strategiskt vik- tigt att peka ut för att stimulera fram ett ökat företa- gande. Det gäller självklart våra ungdomar. Jag del- tog själv för mindre än två veckor sedan i ett arran- gemang i Göteborg, där gymnasister ställde ut sina företagsidéer på Svenska mässan. Också invandrare och kvinnor är starkt underrepresenterade i nyföreta- garnas skara. Där har vi ambitiösa riktade insatser i arbetet.
Åsa Torstensson (C)
Anf. 66 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Då kan vi med förväntan se fram emot höstens budget, där vi kan se konkreta förslag som skulle rikta sig till företagarna, till småföretagar- na. Förslag är naturligtvis alltid välkomna när de kommer, men med tanke på den situation som nuva- rande regering sitter i med en budget där man har löften vars finansiering överstiger intäkterna är det klart att det hade suttit bra om man också hade haft en sådan omvärldsanalys att man mött detta med åtgär- der i tid. Vad gäller regelförenklingar och skattesystemet är det just dessa två som Nutek ringar in. Om jag nu håller mig till regeringens och ministerns eget verk gäller det båda dessa delar. Även om ministern anser att skatteområdet är överdramatiserat eller överprio- riterat från vår sida är det just de två delarna som Nutek i sig har prioriterat. Då blir följdfrågan om ministern har en annan åsikt än Nutek i det samman- hanget. Ministern sade också i det första anförandet att man måste prioritera så att företagare och nyföretaga- re inte behöver stå i kö. Det är just det som sker i det dagliga livet för människor. Jag har här ett mejl där det står följande: "För knappt tre veckor sedan starta- de jag tillsammans med några andra ett nytt företag. Samtidigt ansökte vi om att få F-skattsedel. Beskedet vi fick initialt var att det skulle ta 4-6 veckor att få F- skattsedel. - - - När vi i måndags kontaktade Skat- temyndigheten fick vi besked om att vår ansökan om F-skattsedel inte har behandlats. Det kan komma att dröja ytterligare 8 veckor innan de kan handlägga ansökan. Vilket innebär att vi inte kommer att kunna fakturera våra uppdragsgivare förrän i maj sista hal- va." Detta är naturligtvis oacceptabelt för just nyföre- tagandet och för företagandet. Det är den kultur som finns och som man möter i det praktiska arbetet. Man hänvisar till att så mycket har gjorts och att så mycket nu är i gång. Men sådana här saker finns fortfarande i handläggningen. Det vore intressant att höra vad ministern anser om det.
Lars-Ivar Ericson (C)
Anf. 67 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! I förra veckan såg jag tidningsupp- gifter i husorganet Norra Skåne. Där framgick det att näringsministern menade att sänkt bolagsskatt skulle lösa problemen för många hårt trängda småföretag. Menar verkligen ministern att det är bolagsskatten som är huvudproblemet? Är det inte i stället så att andra skatter, socialför- säkringsvillkor och lagregler tynger företagen och därmed verkar avskräckande på dem som funderar på att starta företag? Jag tänker på bördor i form av ar- betsgivaravgifter, ansvar för sjuklön åt de anställda och skatt i samband med generationsskiften. Är det inte där man måste sätta in insatserna i stället? Sverige har ca 500 000 företagare. De ger arbete åt många människor och utgör grunden för samhälls- ekonomin. Jag tycker att de förtjänar större uppmärk- samhet. Får de större uppmärksamhet och stöd får vi också fler människor att starta nya företag.
Leif Pagrotsky (S)
Anf. 68 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Min åsikt är att vi ska prioritera för- enklingsarbetet vad gäller nystartade företag. Jag konstaterar att centerpartisterna i riksdagen röstade för en annan ordning, nämligen att vi inte ska priori- tera utan göra på ett annat sätt. Vi ska sprida vår energi över alla tänkbara områden samtidigt. Jag konstaterar att man måste välja. Om riksdagen vill att vi ska låta bli att välja kanske vi måste välja det. Jag vill helst satsa på det som är viktigast för de nystarta- de företagen. Det finns stora problem vad gäller väntetiderna på F-skattsedel. Också jag får många brev om detta. Jag tycker att det är orimliga väntetider som redovisas. I vissa delar av landet har skattemyndigheterna pro- blem med att de har en anhopning av arbete under vissa delar av året i förhållande till den personal man har, och det blir väntetider på sådana blanketter. Det är precis det som jag tycker att vi ska prioritera att göra någonting åt. Jag vill anstränga mig för detta. Jag vill engagera mig för detta. Jag tycker att det inte bör få hålla på så här under lång tid, i stora delar av landet och under stora delar av året. Men det kräver koncentration och engagemang. Till slut till frågan om vilka skatter som är viktiga. Jag konstaterar för min del att skattefrågan är över- dramatiserad. När man lyssnar på den allmänna de- batten får man ibland intryck av att skatten alltings fel i Sverige, inklusive klimatet. Det finns ingen ände på allt elände som skatterna ställer till med. Jag delar inte den åsikten. Det betyder inte att jag tycker att allt är frid och fröjd. Det finns en del som man kan jobba vidare med. Men det gäller att ha proportionerna klara för sig. Jag konstaterar att Centerpartiet prioriterar att av- skaffa förmögenhetsskatten. Jag konstaterar också att väldigt få unga människor som funderar på att starta eget företag hindras av för hög förmögenhetsskatt i sitt nystartande av företag. Jag tror att Centerpartiet är fel ute när man väljer förmögenhetsskatten som me- tod att stimulera nyföretagandet, särskilt bland ung- domar, kvinnor och invandrare. Det är de grupper som vi just nu hörde Centerpartiet kräva insatser för. Det måste vara någorlunda balans mellan vad ni identifierar för problemområden som ni vill angripa och de instrument ni själva identifierar. Jag menar att vad gäller skatterna är det väl så viktigt att göra det enklare och mindre krångligt. Nu kan också småföretagare och egenföretagare ha en förenklad självdeklaration. Det tror jag är en väldigt viktig reform för många småföretagare. Den vägen tycker jag att vi ska gå vidare på. Då tror jag att vi gör Sveriges småföretagare och inte minst nyföretagare en tjänst.
Åsa Torstensson (C)
Anf. 69 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Centerpartiet har i riksdagen mycket tydligt varit ett av de fem partier som har sagt att regeringen ska prioritera förenklingsarbetet. Det var just avsaknaden av prioriteringen från regeringens sida som gjorde att det blev en ny majoritet. Skatter och enklare regler är två delar som är mycket viktiga att ha som två morötter. Jag håller med ministern om att förenklingsarbetet är avgörande för den enskilde företagaren. Men det är lika viktigt att vi hittar rätt inriktningar på rätt skatter så att man stimulerar de enskilda människorna att ge sig in i ett eget företagande och också stimulerar en genera- tionsväxling. Därför är arvs- och gåvoskatterna en viktig del i prioriteringen. När vi talar om företagaren är det lätt att se före- tagaren som en mogen man som har sparat pengar på banken. Det är också viktigt att se över möjligheterna för unga, kvinnor och invandrare att träda in på banan som egenföretagare. Vi måste vara införstådda med att många av de företagare vi har i dag är födda på 40-talet och snart kommer att avveckla sin verksam- het. Det är också viktigt att se att det finns unga, nya som man måste ge stimulans för att de ska våga ge sig in i detta. Där är socialförsäkringssystemet en viktig faktor för att unga och kvinnor ska ge sig in i företagandet och våga ta med sig sina tankar i ett eget företagande. Jag vill tacka ministern för den tid han har ägnat frågan i kväll.
Leif Pagrotsky (S)
Anf. 70 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Det är viktigt att det finns politiker som förstår småföretagarnas och nyföretagarnas situ- ation. Det tycker jag också. Vilken förståelse för de nya företagarnas situation ger att kräva avskaffad skatt på aktieutdelning och avskaffad förmögenhets- skatt uttryck för? Den sista diskussionen om socialförsäkringssy- stemet lämnar också en och annat fråga obesvarad. Jag känner sympati för Åsa Torstenssons sista utta- lande att för att människor ska våga starta företag är det viktigt att socialförsäkringssystemet är så kon- struerat att man inte ger upp sin sociala trygghet och att man har rätt till pension, sjukförsäkring och så vidare även om man hoppar av ett löntagarjobb och startar eget. I början av debatten tyckte jag att jag hörde att försäkringspremierna var för höga för nyföretagare och småföretagare och att det var ett av problemen. Man får bestämma sig. Vill man ha mer eller mindre av försäkringsskydd? Jag tyckte att jag hörde båda delarna. Det ska vara bättre skydd och mindre skydd. Det är naturligen så att försäkringspremierna och försäkringsförmånerna ska hänga ihop. Jag kan väl inte tolka det så att man ska sänka pensionsförsäk- ringspremien och höja pensionen? Återigen: Jag har stark sympati för den del av detta som innebär att också småföretagare och nyfö- retagare ska ha ett starkt socialt skyddsnät för att minska risktagandet när det gäller att starta företag och för att få fler människor att vilja komma över tröskeln. Det behöver vi alla i Sverige. Det vore bra och välkommet och en riktning som jag tycker att vi ska arbeta i. I övrigt tackar jag för en angenäm debatt.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.