Statliga beredskapsjobb
Interpellation 2016/17:161 av Christian Holm Barenfeld (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-11-25
- Överlämnad
- 2016-11-29
- Anmäld
- 2016-11-30
- Sista svarsdatum
- 2016-12-13
- Svarsdatum
- 2017-01-20
- Besvarad
- 2017-01-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Att politiker inte kan skapa jobb är väl dokumenterat och något även arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson brukar påtala. Politiken kan underlätta för företag att bedriva verksamhet och rusta människor för att bli anställningsbara, men det är främst i små och medelstora företag som jobb skapas. Mot bakgrund av detta, och särskilt med tanke på att det också verkat vara arbetsmarknadsministerns uppfattning, uppstår frågor kring regeringens prioriteringar när det gäller jobbpolitiken.
Nyligen gav regeringen Arbetsförmedlingen ett uppdrag i syfte att underlätta implementeringen av statligt finansierade beredskapsjobb i myndigheter. ”Myndigheterna ska ta fram lämpliga arbetsuppgifter som i dag inte utförs alls eller i otillräcklig omfattning och på lämpligt sätt informera om de lediga jobben”, heter det. På sikt hoppas regeringen att beredskapsjobben ska omfatta 5 000 personer. Regeringen vill alltså konstruera jobb som det i dag inte finns behov av.
Samtidigt visar nya siffror från Almega att tillväxten i RUT-branschen har stannat av. Antalet utförare av RUT-tjänster har minskat med drygt 10 procent i år. ”Nu har vi svart på vitt att utförarna blivit betydligt färre och att tillväxten i de traditionella RUT-tjänsterna varit näst intill obefintlig” skriver man i samband med rapportsläppet. Regeringen försvårar för fler RUT-jobb att växa fram genom att halvera taket i RUT för att i stället försöka konstruera” arbetsgifter som i dag inte utförs” på statliga myndigheter.
Frågan är varför ministern och regeringen prioriterar konstgjorda beredskapsjobb i stället för jobb som skapas av efterfrågan i RUT-branschen.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Varför prioriterar ministern och regeringen dessa statliga beredskapsjobb i stället för jobb som skapas av efterfrågan i RUT-branschen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:161
Webb-tv: Statliga beredskapsjobb
Dokument från debatten
- Fredag den 20 januari 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:58
- Protokoll 2016/17:58 Fredagen den 20 januariProtokoll 2016/17:58 Svar på interpellation 2016/17:161 om statliga beredskapsjobb
Protokoll från debatten
Anf. 1 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Svar på interpellationer
Herr talman! Christian Holm Barenfeld har frågat mig varför jag och regeringen prioriterar dessa statliga beredskapsjobb i stället för jobb som skapas av efterfrågan i RUT-branschen.
Regeringen har gjort satsningar på RUT-avdraget genom att utvidga det till att omfatta fler sektorer. Sedan den 1 augusti i år omfattar RUT-avdraget även ytterligare trädgårdstjänster, flyttjänster och it-tjänster. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2017 kommer RUT-avdraget från och med årsskiftet att även inkludera reparationer och underhåll av vitvaror. Skatteverkets senaste uppgifter indikerar att användandet av RUT-avdraget är det högsta någonsin. Det är positivt att personer får arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
Samtidigt som utvecklingen i den svenska ekonomin och på arbetsmarknaden är mycket positiv finns det även i fortsättningen utmaningar bland annat till följd av förra årets rekordstora flyktingmottagande. En betydande andel av de nyanlända som nu ska etablera sig på arbetsmarknaden har kort utbildning. För dessa personer kan ett jobb med en subvention vara en möjlig väg in på arbetsmarknaden. Erfarenhet visar att det främst är privata företag som använt sig av subventionerade anställningar. Regeringen anser att det nu är dags att även staten genom de statliga myndigheterna tar sitt ansvar och erbjuder jobb med lägre kvalifikationskrav för att ge fler personer som står långt ifrån arbetsmarknaden ett framtida arbete, arbetslivserfarenhet och lön.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns en mängd arbetsuppgifter inom de statliga myndigheterna som i dag inte utförs alls. De moderna beredskapsjobben i staten ska bestå av arbetsuppgifter med lägre kvalifikationskrav som i dag inte utförs alls eller i otillräcklig omfattning.
Anf. 2 Christian Holm Barenfeld (M)
Herr talman! Jag tackar ministern för svaret på min interpellation, som jag av olika anledningar har skrivit.
Det diskuteras mycket om alltifrån beredskapsjobb till andra av regeringen konstruerade arbetsmarknadsinsatser, vilket inte behöver vara så illa i alla lägen. Men för beredskapsjobben har regeringen ett mål på 500 under 2017 och 5 000 fram till 2020. Om de jobben kommer att få samma utveckling som andra reformer som regeringen har sjösatt, till exempel 35 000 utlovade beredskapsjobb som blev ett par hundra när mer än halva mandatperioden har passerat, är det inte så bra för dem som jobben avser. Samtidigt har vi sett att reformen av RUT-avdraget har skapat många nya jobb och nya företag. För många personer innebär detta det första jobbet, och för många är det också det första jobbet i Sverige.
RUT-avdraget kommer att omfatta fler sektorer. Det är tur för regeringen att Alliansen ställer krav. Denna fråga drevs inte av regeringen, och regeringens budgetpartner Vänsterpartiet drev en linje som var helt tvärtemot. Regeringen har skurit ned på beloppet i RUT-avdraget. Rätt ska vara rätt. Därför föreslår Moderaterna en tredubbling i budgeten för RUT-avdraget.
Detta förslag lägger vi inte fram bara för att det är skoj utan för att vi har sett att RUT ger verkan, resultat, jobb och en väg in på arbetsmarknaden för personer som under lång tid har stått långt ifrån arbetsmarknaden. Vi kan förvisso se att det går bra för Sverige och framför allt för dem som står nära arbetsmarknaden och har det lätt, men vi ser samtidigt att de som står långt ifrån arbetsmarknaden blir fler och hamnar ännu längre från arbetsmarknaden. Jag har därför svårt att förstå varför man väljer att lägga krutet på statliga beredskapsjobb i stället för på riktiga jobb i en växande bransch. Denna bransch har med hjälp av RUT-avdraget gått från att i stor utsträckning vara svart till att vara vit.
Antalet som gör RUT-avdrag har ökat konstant sedan det infördes. Men nu kan vi se att antalet inte ökar i samma omfattning, och det finns tydliga indikationer från branschen att det finns en oro för att behöva göra neddragningar.
Det är alltså fråga om 500 statliga beredskapsjobb 2017 och 5 000 fram till 2020. Detta ska vara i kombination med traineejobb och annat som inte har levererats. Dessutom avvecklas den så kallade sysselsättningsfasen. Den har ersatts av utanförskap snarare än av sysselsättning.
Det vi kan se från regeringens sida är en konstant politik som leder till att jobben blir färre. Alla oberoende bedömare gör bedömningen att regeringens budget leder till färre jobb i Sverige. Jag vill höra lite mer från ministern om dessa frågor.
Anf. 3 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Herr talman! Låt mig börja med att återge en oberoende bedömare. Kreditvärderingsinstitutet Moodys presenterade i går en bedömning av Sverige. Man sa att Sverige sticker ut som ett land som har gjort i princip allt rätt när det gäller att öka tillväxten. Sverige är en oas i en orolig omvärld med en stark utveckling på arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns andra rankningar där Sverige hamnar mycket högt när det gäller viljan att investera och innovationskraft. Det råder i dag en mycket hög investeringstakt i det privata näringslivet. Det visar en tilltro till den ekonomiska politiken som regeringen för. Det är alltså inte sant att en lång rad oberoende bedömare skulle döma ut svensk jobbpolitik. Tvärtom! Verkligheten visar att det finns en stark tillväxt av nya jobb, och Sverige bedöms vara ett land med mycket stark konkurrenskraft och med en god politik för tillväxt.
Det viktigaste är att skapa nya riktiga jobb i både privat och offentlig sektor. Det sker just nu i mycket god takt. 120 000 fler personer har ett jobb sedan den här regeringen tillträdde.
Men det finns också stora utmaningar. De utmaningarna har förändrats sedan alliansregeringens tid till den situation som råder nu. När den gamla regeringen styrde var det mycket hög ungdomsarbetslöshet. Även ungdomar med gymnasieutbildning hade svårt att få jobb. Så är det inte längre. Ungdomsarbetslösheten sjunker mycket snabbt. I princip kan sägas att ungdomar med gymnasiekompetens kommer i normalfallet att snart få arbete.
Däremot finns det en ny grupp med många nyanlända med mycket låg och dålig skolbakgrund. Det är naturligtvis en särskild utmaning när det gäller att komma in på den svenska arbetsmarknaden.
RUT-avdragen är en subvention som utgår i form av skatteavdrag, och de går framför allt till privat sektor. Den reformen har varit lyckosam. Regeringen bygger ut, och RUT fortsätter att växa. Där får många sitt första jobb. Även personer med lägre kvalifikationer kan komma in på arbetsmarknaden den vägen. Det är bra!
När jag pratar med de privata arbetsgivarna säger de ofta att de gärna tar ansvar för att skapa jobb till dem som står långt från arbetsmarknaden. De välkomnar subventioner i form av till exempel RUT-avdrag för att få bättre ekonomi i detta. De säger också att staten måste sopa rent framför egen dörr. Staten är sämst på att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden.
Så kan vi inte ha det. Därför inrättar vi också moderna, statliga beredskapsjobb för att staten ska göra sitt för att bidra till att också de som står långt från arbetsmarknaden får ett arbete och en lön att försörja sig på.
Anf. 4 Christian Holm Barenfeld (M)
Herr talman! Jag sa precis att det går bra för Sverige på många områden. Vi är i en högkonjunktur. Vi hade under åtta år en ansvarsfull alliansregering. Det är bara att läsa alla bedömningar som gjordes; det var inte så att finansministern och andra ministrar blev speciellt kritiserade internationellt under den dåvarande globala finanskrisen.
Det är ändå en väsentlig skillnad, Ylva Johansson, när vi nu har en högkonjunktur. Vi ser hur utanförskapet ökar och allt fler står långt från arbetsmarknaden samtidigt som de som har nära till arbetsmarknaden får jobb. Det är en viss skillnad när man har en global finanskris. Vi vet ju hur det såg ut i vår omvärld, där man sparade sig ur krisen, medan Sverige genom det vi gjort ändå hade så pass stabila finanser att vi faktiskt kunde investera oss ur krisen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En viktig sak var jobbskatteavdragen, som Ylva Johansson och hennes partikamrater vid varje tillfälle valde att rösta emot: 1, 2, 3, 4 och 5. Men när man får ta ansvar för landet inser man att de inte kan avskaffas, för de var ju bra.
Det är roligt att Ylva Johansson nu säger så positiva saker om RUT-avdraget, för går man tillbaka i historien har varken socialdemokrater, vänsterpartister eller för den delen Ylva Johansson personligen prisat RUT-avdraget. Det pratades om pigavdrag och allt annat, som man då inte ville ha.
Men det man gör nu är ändå att man urholkar det beloppsmässigt. Däremot lyckades Alliansen sätta press på regeringen och se till att det utökas till fler områden, och jag tycker att det är väldigt bra att regeringen är med på det. Det finns alltså positiva saker med att vi kan göra överenskommelser med regeringen, och det är därför vi gör det i väntan på att vi ska komma i regeringsställning.
Det är nog inte så att man dömer ut Sverige som land, utan Sverige är fortfarande ett bra land. Men det är de facto så att när regeringens budget presenterades menade de oberoende bedömarna - om jag inte minns fel även Finanspolitiska rådet - att den skulle leda till färre jobb. Och när man i denna tid presenterar en budget som bedöms leda till färre jobb borde man nog vara på sin vakt.
Det regeringen också gör är att höja skatter. Man gör det dyrare och mer riskabelt att anställa. I det avseendet ser jag att man snarare försvårar för framför allt dem som står långt från arbetsmarknaden.
Det är väl bra om staten, kommunerna och landstingen tar sitt ansvar; kommuner och landsting tillhör ju oftast de största arbetsgivarna. Samtidigt är det i den privata sektorn som de flesta jobb skapas.
I RUT-branschen finns många personer med låg utbildning som stått långt från arbetsmarknaden, är unga och har kommit till Sverige nyligen. Det oroar mig att man i stället för att prioritera RUT-avdraget och förbättra och förenkla det prioriterar statliga beredskapsjobb. Jag tror inte att det löser de problem vi står inför.
Anf. 5 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Herr talman! Moderaternas bekymmer är ju att deras bedömningar sällan slår in. Man sa att om arbetsgivaravgiften för unga återställdes till en normal nivå i stället för att lägga 20 miljarder per år på ineffektiva subventioner skulle ungdomsarbetslösheten öka. Vi gjorde det, och ungdomsarbetslösheten har sjunkit.
Man sa att en anständig ersättning för arbetslösa i arbetslöshetsförsäkringen skulle få arbetslösheten att öka. Vi höjde taket i a-kassan, och arbetslösheten fortsätter att sjunka.
Man har upprepade gånger undrat vem som ska vilja anställa i Stefan Löfvens Sverige, det Sverige som styrs av den här rödgröna regeringen. Det är alldeles uppenbart att väldigt många vill anställa: 120 000 personer fler har jobb, och vi har över 100 000 lediga jobb, varav en majoritet är svåra att tillsätta. Det finns uppenbarligen ett skriande behov av personer med rätt kompetens; många vill uppenbarligen anställa. Moderaternas problem är alltså att deras domedagsprofetior inte visar sig stämma med verkligheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det var ju så, Christian Holm Barenfeld, att det var ett överskott i statsfinanserna på 70 miljarder när ni tog över regeringsmakten. Ni lämnade sedan över med ett minus på 60 miljarder. Det är facit av ert regeringsinnehav.
Nu har vi, 2015 och 2016, levererat överskott i statens finanser trots att Sverige tog emot fler flyktingar under 2015 än något OECD-land någonsin har gjort, och trots att vi gjort rekordstora satsningar på att stärka välfärden med 10 nya välfärdsmiljarder. Vi klarar av att både hålla i pengarna och säkerställa att vi kan investera i jobb och välfärd.
Herr talman! Christian Holm Barenfeld är uppenbarligen missnöjd med socialdemokratin i opposition. Där är vi faktiskt överens; jag tycker också att socialdemokratin är väsentligt bättre i regeringsställning än i opposition.
Anf. 6 Christian Holm Barenfeld (M)
Herr talman! Jag tycker väl att det kan finnas brister hos Socialdemokraterna när de är i opposition, men jag kommer att göra mitt yttersta för att de ska få återgå till den positionen i framtiden. Men det är en annan sak, och vi kan också ha en finanspolitisk debatt här kring många olika frågor.
Nu är vi i en högkonjunktur, och det är viss skillnad jämfört med när man har gått igenom den största globala finanskrisen i modern tid. Det var ju ändå det som hände i slutet av Alliansens första mandatperiod och sedan dominerade ganska stort under den andra.
Samtidigt var det faktiskt så att Alliansen investerade. Vi såg till att den som arbetade fick behålla mer av lönen i sin plånbok, något som regeringen med Ylva Johansson - än så länge i alla fall - låter vara kvar. Men vi betade också av statsskulden rejält. Det är inte guld och gröna skogar i dag heller, utan det finns många tecken som oroar i statens ekonomi.
Om vi lägger fokus på arbetsmarknadsområdet och de rapporter vi ser kan vi konstatera att arbetslösheten nu, framför allt tack vare högkonjunkturen, minskar på många områden, men inte för dem som står långt ifrån. De indikationer som kommer är samtidigt att detta inte kommer att fortsätta, utan arbetslösheten börjar stiga igen i slutet av mandatperioden.
Det är oroande, framför allt om man då har en situation där regeringen gång efter annan presenterar förslag som gör det mindre lönsamt att arbeta och mer lönsamt att inte arbeta, samtidigt som man dessutom försvårar, fördyrar och gör det mindre attraktivt att driva och starta företag och anställa. Det oroar mig, och det tycker jag att vi bör diskutera än mer framöver.
Anf. 7 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Herr talman! Det är nödvändigt, menar jag, att även föra en diskussion om den ekonomiska politiken när man diskuterar jobben. Arbetsmarknadspolitik kommer aldrig att vara lösningen på arbetslösheten. Det måste föras en ekonomisk politik och en samlad politik för en stark tillväxt och nya jobb så att arbetsgivare kan och vill efterfråga arbetskraft - det är A och O.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Arbetsmarknadspolitiken har också sin roll att spela för att hjälpa människor att få arbete och för att hjälpa arbetsgivare att hitta personer med rätt kompetens. Men ekonomisk tillväxt är helt nödvändigt.
Det är ju inte så, som Christian Holm Barenfeld vill göra gällande, att Sverige bara rider på en våg. Jag återkommer igen till kreditvärderingsinstitutet Moodys, som i går sa att Sverige sticker ut i jämförelse med andra länder genom att göra i princip allting rätt, på område efter område, när det gäller att skapa tillväxt. Det ger inte en bild av att Sverige liksom glider med tillsammans med alla andra länder som det går bra för.
Moodys säger också att Sverige är som en oas i en orolig omvärld, där företag faktiskt vågar investera. Så ja, vi har en högkonjunktur, men regeringen för också rätt politik för att vi ska kunna dra nytta av högkonjunkturen och skapa så många jobb som möjligt.
Vi har en mycket stark utveckling, men den kommer inte alla till del. Därför behövs också riktade insatser, till exempel subventioner för RUT-tjänster och subventioner för statliga moderna beredskapsjobb.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.