Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Skyltning vid vägar på landsbygden

Interpellation 2019/20:223 av Katarina Brännström (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-12-17
Överlämnad
2019-12-18
Anmäld
2019-12-19
Svarsdatum
2020-01-14
Besvarad
2020-01-14
Sista svarsdatum
2020-01-17

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Skyltning vid vägar på landsbygden(pdf, 89 KB)

Interpellationen

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

Att kunna verka och leva på landsbygden är en förutsättning för ett öppet landskap och ett levande näringsliv överallt i Sverige. Vi vill att människor ska kunna finna sin utkomst även utanför städer och större samhällen. I allt högre grad är olika närings- och turistverksamheter, gårdsförsäljning och besöksmål nödvändiga för att utveckla näringslivet på landsbygden. Om verksamheterna ska ha en chans att locka till sig besökare måste det finnas rimliga regler för att underlätta skyltning till dessa verksamheter. I dag är regelverket snårigt och upplevs som godtyckligt och ofta mycket restriktivt.

Regeringen skriver att en högst prioriterad fråga är att underlätta för företagande och entreprenörskap. Samtidigt är man inte beredd att ändra något på regler för skyltning som skulle underlätta för företag som finns på landsbygden, utan Trafikverket och länsstyrelsen ska även fortsatt vara restriktiva med att tillåta skyltar utmed större vägar.

Vi vet alla att vi ser mängder av reklamskyltar på olika sätt och håll när vi kör bil. I och omkring städer, köpcentrum etcetera så formligen exploderar det av skyltar för olika butiker och företag, för idrottsevenemang och för reklam för en stad eller ort.

Det blir därför särskilt svårt att förstå den petighet som ofta finns kring tillstånd för skyltar på landsbygden. Godtycklighet och snåriga bedömningar av olika vägars beskaffenhet, hastighet, utformning av skylt med mera gör att det känns otillfredsställande. Att en enstaka skylt med ett kort budskap kan äventyra trafiksäkerheten på exempelvis en två-plus-ett-väg, där vägen är bred och det finns mitträcke och viltstängsel, är svårt att förstå. Tvåsekundersregeln verkar inte användas lika för alla. I Kronobergs län fick en allmänt ägd turistattraktion en skylt godkänd men inte ett privat klädföretag, utefter samma väg 23, mellan Växjö och Älmhult. I olika delar av landet bedöms både skyltar och verksamheter olika.

Det kostar ca 10 000 kronor varje gång ett företag ska ansöka om skyltning. Att gång efter gång få avslag och inte få några råd om hur skylten bör vara utformad för att bli godkänd är mycket kännbart för ett litet företag. Om ingen skyltning medges kommer företaget kanske tvingas att slå igen, vilket innebär att flera arbetstillfällen försvinner och bygden blir en verksamhet fattigare.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

 

Vad tänker ministern göra för att underlätta för företag att få skylta utefter vägarna och för att bedömningen ska bli mer enhetlig?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2019/20:223, Skyltning vid vägar på landsbygden

Interpellationsdebatt 2019/20:223

Webb-tv: Skyltning vid vägar på landsbygden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Tomas Eneroth (S)
Anf. 102 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat mig vad jag tänker göra för att underlätta för företag att få skylta utefter vägar och för att bedömningen ska bli mer enhetlig.

Jag vill inleda med att säga att regeringen lägger stor vikt vid att hela landet, såväl landsbygder som städer, ska utvecklas så att hela Sveriges potential används. Möjligheterna att bo, leva och verka i hela landet ska förbättras. Åtgärder som underlättar för företagande och entreprenörskap och som bidrar till en ökad sysselsättning är därför en prioriterad fråga för regeringen.

Att sätta upp reklamskyltar längs en väg kräver tillstånd av Trafikverket i egenskap av väghållningsmyndighet eller av länsstyrelsen. Om bygglov krävs måste tillstånd även inhämtas från kommunen. I de två senare fallen är Trafikverket ofta remissinstans. Genom sina remissvar kan Trafikverket skapa enhetlighet och bidra till att länsstyrelser och kommuner gör relevanta bedömningar.

Trafikverket har i uppdrag att bedöma lämpligheten av skyltning med hänsyn till trafiksäkerhet och skötsel av ett vägområde. Trafikverkets beslut som väghållningsmyndighet kan överklagas till länsstyrelsen.

Trafikverket har publicerat riktlinjer för skyltar på sin hemsida och har tagit fram interna rutiner för att förvissa sig om en enhetlig bedömning.

Näringsidkare är beroende av att kunna göra reklam för sin verksamhet på olika sätt, men det får inte ske på ett sätt som kan äventyra trafiksäkerheten. Jag kan också notera att riksdagen har behandlat frågan vid ett flertal tillfällen och avslagit motioner om en mer generös tillämpning.

Katarina Brännström (M)
Anf. 103 Katarina Brännström (M)

Fru talman! Jag ska be att få tacka ministern för svaret. Det är trevligt att få debattera frågor med någon som kommer från länet!

Precis som ministern säger frågade jag vad regeringen tänker göra för att underlätta för företag att få skylta på landsbygden. Tyvärr fick jag inget svar. Det var noll. Jag fick endast en redovisning av vad som gäller för att få sätta upp skyltar i dag.

Tydligen är regeringen nöjd med sakernas tillstånd trots att det finns hundratals, kanske tusentals företag, hembygdsgårdar, gårdsbutiker och turistattraktioner som förgäves kämpat och kämpar med Trafikverket och länsstyrelserna för att få sätta upp en rimlig skylt.

Tomas Eneroth säger tydligt i inledningen till sitt svar att regeringen lägger stor vikt vid att hela Sveriges potential ska användas och utvecklas. Men jag kan inte höra ett enda ord om hur. Tyvärr verkar det signifikant för regeringen: Det är mycket ord men tyvärr betydligt mindre verkstad. Vad tänker ni göra för att landsbygdens företag ska leva, Tomas Eneroth, när inte ens lättnader gällande att få upp en skylt vid allmän väg är intressant?

Jag vet att Tomas Eneroth känner till våra hemtrakter väl. Vi är ju från samma län. Det handlar om Langes i Virestad, hembygdsgården i Ormesberga och lanthandeln i Tolg, för att nämna några exempel. De har alltså inte fått sätta upp sina skyltar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har i flera år stridit för de här skyltarna på landsbygden och skrivit motioner om det i kammaren. Jag skulle kunna räkna upp många andra företagare som har hört av sig med anledning av mina motioner. De är förtvivlade, och en del har till och med tvingats lägga ned eftersom de inte har fått skylta om sin verksamhet.

Vi vet dessutom att det kryllar av skyltar överallt där vi kör bil. I vårt län fick Huseby en godkänd skylt men inte Langes på samma väg, fast villkoren ser precis likadana ut. Det är inte rimligt att länsstyrelsens tjänstemän bedömer så olika i samma län eller att olika länsstyrelser i landet gör olika bedömningar.

Som av en händelse kom i går ett pressmeddelande från Näringslivets Regelnämnd. Det var som på beställning för mig. Pressmeddelandet handlar just om bristen på samsyn i länsstyrelsernas regeltillämpning och att det är avgörande för företagsklimatet, för tillväxten och för jobben. Man kan läsa sig till hur de har gjort undersökningen, som visar att det finns stora skillnader i hur länsstyrelserna bedömer samma ärenden. Regeringen har ett stort ansvar för länsstyrelserna.

Sverige har faktiskt inte råd med en massa hinder för tillväxt och jobb om hela landet ska leva. Det tror jag att vi kan vara överens om. Det ställs i det här fallet högre krav på företagen än på myndigheten. Dessutom kostar det pengar varje gång ett företag ska ansöka om en skylt. Några tips om vad som gäller och hur de bör göra för att få sin skylt kan inte heller myndigheterna ge. Det är mycket stelbent och känns gammaldags.

Man kan tycka att skyltar på landsbygden inte är någon stor fråga, men det är det faktiskt. Det har mycket att göra med hur vi ska få verksamheter och boende på landsbygden att fungera framöver. Jag hoppas därför att ministern har något mer gynnsamt att berätta för mig här och nu gällande vad man kan göra för att underlätta för dessa företag.

Tomas Eneroth (S)
Anf. 104 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Katarina Brännström, för engagemanget! Jag delar det. Vi har ju sällskapat länge som riksdagsledamöter i samma länsbänk, och jag känner väl till förhållandena när det gäller de enskilda ärendena i Kronobergs län. I min roll som infrastrukturminister kan jag dock inte uttala mig om dem. Det känner Katarina Brännström också till.

Däremot är även jag av uppfattningen att det är viktigt att vi får en enhetlig tillämpning, vilket är skälet till att Trafikverket så tydligt publicerar riktlinjer som ska vara vägledande för länsstyrelserna vid deras tillämpning. Det är ju viktigt att man får en likabehandling.

Det är även viktigt hur länsstyrelserna agerar därefter, och jag hoppas att Katarina Brännström i sin egenskap av ledamot i insynsrådet i länsstyrelsen i Kronobergs län också förhör sig om tillämpningen. Rådet är ju ett sätt som regeringen har att öka både insynen och möjligheten till en lokal och regional dialog i länsstyrelsen.

Det är viktigt att det finns bra regler och bra förutsättningar för skyltning så länge det inte äventyrar trafiksäkerheten. Man ska också ha respekt för att det finns skillnader mellan stad och landsbygd. Det tror jag att alla inser. I stadstrafik kör man ofta i lägre hastigheter, medan skyltningen längs en 80, 90- eller 100-väg får större konsekvenser om den drar till sig förarens blick.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här finns riktlinjer från Trafikverket som på det stora hela har fungerat väl, och det är också ett av skälen till att riksdagen har avslagit Katarina Brännströms motioner och inte gjort några andra ställningstaganden. Jag tror inte heller att den moderata riksdagsgruppen har stött motionerna, utan man har tyckt att det i huvudsak har fungerat väl.

Det kan säkert finnas skäl för länsstyrelsen att ständigt se om man gör samma bedömning i andra delar av landet, och jag har försäkrat mig om att Trafikverket på sin hemsida och på annat sätt ser till att ge så bra information och underlag som möjligt för länsstyrelsernas tillämpning av reglerna.

När det gäller avgifter tog Trafikverket tidigare inte ut några sådana, utan det är länsstyrelsens avgifter eller kommunala avgifter som näringsidkare har fått vara med och betala.

Jag delar alltså engagemanget och anser framför allt att det är viktigt att vi får en enhetlig tillämpning, och jag tycker att Trafikverket gör goda insatser för att det ska bli en så likartad tillämpning som möjligt. I grunden tycker jag att det finns relativt bra möjligheter i landet för en väl fungerande skyltning. Det finns också ofta ett erbjudande till näringsidkare att göra en så kallad vägskyltning där man vid korsningen får en annan typ av skyltning som leder in till affären eller verksamheten.

Det är på det sättet som vi ska försöka att hitta lösningar på regional nivå hemma i Kronobergs län och med ett regelverk nationellt som till stora delar enligt både riksdagen och regeringen ändå har fungerat företrädesvis väl.

Katarina Brännström (M)
Anf. 105 Katarina Brännström (M)

Fru talman! Det är bra att vi har en samsyn, och jag vet också att Tomas Eneroth är intresserad av hur det ser ut hemma på landsbygden i Kronoberg. I ett sådant län måste vi gynna de bygder som finns. I dag håller många orter på att försvinna eftersom servicen försvinner, och då är det inte rimligt att staten eller länsstyrelserna bidrar till att verksamheter försvinner.

Jag håller med om att vi inte ändrade reglerna när vi satt i regeringen. De är gamla, och en del av dem är omoderna. Jag vet att Trafikverket försöker skapa enhetliga regler. Precis som ministern säger sitter jag i insynsrådet, och jag har lyft upp frågorna flera gånger. Där finns många tjänstemän, och det blir en tolkningsfråga - och det är oroande. Det blir en petighet. Där finns till exempel tvåsekundersregeln, det vill säga att det inte ska ta mer än två sekunder att läsa en skylt. Men skyltar kan stå 80 meter in från vägen eller hänga 80 meter upp i luften. Det finns konstigheter. En del hyr släp på hjul, och de kan flyttas. Man försöker på alla sätt komma undan reglerna. Det är inte bra, och därför bör de ses över.

Det är en annan tid nu än när lagarna skrevs. Jag tror att de flesta är från 50-talet. Det finns skyltar överallt, men en liten diskret skylt invid en väg vid en skog anses vara trafikfarlig. Det är svårt att förstå. Någon mil bort anses den skylten inte vara trafikfarlig. Det finns en balansgång som inte känns bra. För det enskilda företaget eller den enskilda verksamheten - en hembygdsgård, gårdshandel eller något annat - kan detta vara helt avgörande för om de kan fortsätta sin verksamhet eller inte. Om kunderna inte hittar dit kan de inte överleva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi måste från politiskt håll göra mer för att stödja dessa människor och verksamheter på landsbygden. Där är skyltning ett sådant exempel.

Vi måste se till att regelverk och lagar gör det möjligt för lokalt engagemang att finnas kvar. Så att det inte bara ska bli fagra ord när vi säger att hela Sverige ska leva måste vi visa med exempel. Det är dåligt med dem.

Sedan har vi frågan om säkerheten. Det är klart att våra vägar ska vara säkra, men det är det dåliga vägunderhållet som orsakar fler olyckor än en enstaka skylt. Det kan vi nog vara överens om. Jag har letat, men jag har inte funnit en enda olycka som har berott på att man har läst en skylt. Däremot vet vi att störande mobiltelefoner är mycket farligare än skyltarna. Ibland känns det som att vi silar mygg och sväljer kameler.

Jag är rädd för att mindre orter ska försvinna, och jag vill ha en ändring till stånd. Jag kommer att fortsätta att kämpa för dessa skyltar och för företagen. Ibland verkar det nästan lite grann som att det har gått prestige i frågan. Det är svårt att ändra när man en gång har sagt nej. Jag tycker att regeringen kan påpeka för länsstyrelserna att frågan behöver ses över och att de framför allt måste bli mer enhetliga i sina bedömningar.

Tomas Eneroth (S)
Anf. 106 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Katarina Brännström, för engagemanget! Jag uppskattar om Katarina Brännström använder sin roll i insynsrådet till att påpeka vikten av att följa Trafikverkets riktlinjer. Det är viktigt. Då blir det en enhetlig tillämpning.

På sikt tror jag att vi kommer att få se en annan typ av inslag som kan bli mer avgörande för uppmärksamheten och för att styra kunder till lanthandel och andra verksamheter, nämligen digital reklam. I din gps eller någon annanstans uppmärksammas du i god tid på att det finns en butik eller ett köpställe. Det är den tekniska utvecklingen vi kommer att se framöver, men det återstår att se. Det är viktigt att det finns goda möjligheter att upplysa om butiker och affärer eller annan service, men det ska ske på ett sätt som inte äventyrar trafiksäkerheten.

Jag vill ändå passa på att säga - och det är viktigt - att det inte är skyltar som förorsakar trafikolyckor, inte heller bristande vägunderhåll, utan det är hastigheten som dödar. Förra året hade vi, tack och lov, det lägsta antalet döda och skadade i trafiken någonsin - 223. Men det är ändå 223 för många. Vi kan konstatera att det är hög hastighet som leder till att människor omkommer i trafiken - tillsammans med fylleri och drogpåverkan. Där görs nu stora insatser. Vi lägger 9-10 miljarder de kommande åren på att separera körbanor för att undvika frontalkollisioner samt på att öka antalet kontroller i fråga om rattfylleri och drogonykterhet. Det är viktigt i sig.

Jag säger återigen att det är viktigt med goda möjligheter till skyltning. Det är viktigt för lokalt och regionalt näringsliv. Det ska vara en enhetlig tillämpning. Riksdagen har konstaterat att det nu inte krävs några regelförändringar. Man har avslagit de motioner som Katarina Brännström har lagt fram och anser att det nuvarande systemet fungerar väl. Men jag anser som infrastrukturminister att det är viktigt med en enhetlig tillämpning såväl inom länen som mellan länen. Det är därför det är viktigt att Trafikverket ger råd och riktlinjer för skyltning på sin hemsida och dessutom tar fram rutiner för att förvissa sig om att det sker en enhetlig bedömning. Det är så vi ska arbeta, och det är så det ska fungera.

Katarina Brännström (M)
Anf. 107 Katarina Brännström (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tror att vi är rätt så överens. Nu nämner ministern gps och digital reklam, men det kan vara väl så trafikfarligt om man ska titta två eller tre sekunder på gps:en i stället för på vägen. Det har blivit en petighet när det gäller skyltarna på landsbygden, och den frågan borde man kunna se över på ett bättre sätt. Det gäller framför allt att tillämpningen blir lika.

Visst finns det brister i vägunderhållet. Transportföretagen skrev nu i veckan att deras stora fordon på många ställen har det svårt och att bristerna gör att det blir farligt - även om självklart hastigheten dödar mest.

Jag ska inte nöta denna fråga alltför länge, men jag vill ändå skicka med just frågan om en enda liten skylt på flera kilometer ute på landsbygden. Den kan sällan vara trafikfarlig. Oftast finns två-plus-ett-vägar som gör vägarna säkrare. Dessutom kör vi inte heller lika fort. Företagen ska fortsätta att finnas. Vi har inte råd att missa dessa jobbchanser eller den tillväxt som de innebär för en liten ort på landet. Alla kan inte bo och jobba i staden. Där är det skyltar precis överallt, och det vet Eneroth. Titta bara på hur det ser ut i Växjö; där finns det enorma skyltar på sina håll, och på vissa ställen får man köra 70 kilometer i timmen. Det kan braka på ordentligt. Jag har svårt att se hur skyltar kan vara trafikfarliga på ett ställe men inte på ett annat.

Jag tackar för debatten.

Tomas Eneroth (S)
Anf. 108 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Jag tackar också Katarina Brännström, och jag uppskattar engagemanget. Det är viktigt att det finns goda förutsättningar för företag, lanthandlar och andra. Vi kommer båda från Kronobergs län, och de är livsnerven i länet - inte bara för besöksnäringen utan även för alla som bor och lever där. Då måste det finnas bra förutsättningar för näringsidkare att med hjälp av skyltar, digitalt eller på annat sätt tala om för omvärlden att det finns ett fantastiskt Kronobergs län att upptäcka.

Tack för en bra debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.