Till innehåll på sidan

Skatteplanering kopplad till energibeskattning

Interpellation 2017/18:464 av Mattias Bäckström Johansson (SD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-03-28
Överlämnad
2018-03-29
Anmäld
2018-04-10
Svarsdatum
2018-04-13
Besvarad
2018-04-13
Sista svarsdatum
2018-04-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Energiskatten på el har sedan tidigare debiterats av elhandelsföretaget och där skatten även beläggs med mervärdesskatt. Möjligheten har funnits för företag vars huvudsakliga verksamhet inte är momspliktig att bli elleverantörer för att undkomma moms på energiskatten. Det har räckt med att exempelvis ett fastighetsbolag har särdebitering av förbrukad el i några bostadslägenheter eller någon installation för att man formellt sett är leverantör av el enligt energiskattelagen.

Denna möjlighet försvann däremot vid årsskiftet då skattskyldighet av energiskatt på el flyttades från elhandelsföretag till elnätsföretag. Det fick däremot till följd att nya incitament skapades i lagstiftningen kring energibeskattningen, vilket är olyckligt.

Möjligheten som kvarstår för dessa företag är att i stället bli elproducenter och själva inneha ansvaret för skattskyldigheten. Det kan man göra genom att inneha anläggningar där den installerade generatoreffekten för elektrisk kraft som framställs från exempelvis vind eller vågor motsvaras av 125 kilowatt installerad generatoreffekt, för solkraft av 255 kilowatt installerad toppeffekt eller för annan energikälla av 50 kilowatt installerad effekt.

Det som har hänt sedan årsskiftet är att vissa företag investerat i anläggningar för att med kirurgisk precision ta sig över någon av de ovan nämnda nivåerna och där man då själv övertar skattskyldigheten. Det får däremot till följd att man undkommer mervärdesskatt, inte bara på den el man själv producerar utan på all el som man köper.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

  1. Anser ministern att det är rimligt att på ovan nämnda vis kunna köpa sig skattefrihet?
  2. Avser ministern att vidta några åtgärder för att förhindra denna typ av skatteplanering?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2017/18:464, Skatteplanering kopplad till energibeskattning

Interpellationsdebatt 2017/18:464

Webb-tv: Skatteplanering kopplad till energibeskattning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 22 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Mattias Bäckström Johansson har frågat mig om det är rimligt att kunna köpa sig skattefrihet på sätt som nämns i frågan samt om jag avser att vidta några åtgärder för att förhindra denna typ av skatteplanering. Frågan är ställd mot bakgrund av att nätinnehavare inte debiterar någon energiskatt vid överföring av el till energiskatteskyldiga elproducenter. Därmed ingår inte någon energiskatt i beskattningsunderlaget för mervärdesskatt vid elöverföringen.

Punktskattereglerna innebär att någon skatt inte tas ut när skattskyldiga aktörer levererar punktskattepliktiga varor till varandra. I stället tas punktskatt i normalfallet ut vid en skattskyldigs försäljning till en slutförbrukare, eller vid en skattskyldigs egenförbrukning av den punktskattepliktiga varan. När det gäller energiskatt på elkraft är nätinnehavare och producenter skattskyldiga. En nätinnehavare som överför el till en producent ska därmed inte debitera någon energiskatt, utan producenten redovisar själv skatt för sin egen förbrukning.

Nätinnehavaren ska dock normalt debitera mervärdesskatt när elen överförs till producenten. Underlaget för mervärdesskatt är priset för överföringen av elen. I de fall nätinnehavaren inte ska redovisa energiskatt, ingår inte heller någon energiskatt i underlaget för mervärdesskatt. Utöver den mervärdesskatt som nätinnehavaren tar ut på överföringen, kommer mervärdesskatt också tas ut av elhandelsbolaget för elkraften. Allt detta är en följd av hur reglerna för punktskatter och mervärdesskatt är uppbyggda.

Det är i grunden positivt att företag överväger olika miljövänliga energikällor. Om däremot en transaktion görs enbart i syfte att undvika skatt riskerar legitimiteten och förtroendet för skattesystemet att undergrävas.


Anf. 23 Mattias Bäckström Johansson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret på interpellationen, även om jag kanske inte betraktar frågeställningen i min interpellation som fullt ut besvarad.

Jag ska kort ta upp bakgrunden till interpellationen och försöka göra det med lite färre tekniska termer, vilket förvisso är svårt att undvika i de här sammanhangen.

Sedan årsskiftet betalar alla numera sin energiskatt på fakturan från sitt elnätsbolag. På den fakturan läggs även mervärdesskatt såväl på energiskatten som på kostnaden för överföringen av elkraften.

Är man däremot elproducent kommer inte elnätsföretaget att debitera skatten på fakturan, utan den får man betala in själv till Skatteverket. Det gör även att ingen moms behöver betalas på energiskatten om man är elproducent.

För de flesta företag har detta ingen betydelse, då de även har en ingående moms i sin verksamhet. Men just för företag som inte har någon avdragsrätt för momsen får detta en väldigt stor betydelse. I dessa företag är momsen på energiskatten en kostnad för bolagen fullt ut.

För att bli klassad som elproducent måste man köpa in sig i elproduktionsenheter för att ta sig över en minimal gräns av installerad effekt, vilket exempelvis för vindkraft handlar om att man måste äga en sextondel av ett normalstort vindkraftverk.

Någonting som man bör kommas ihåg i sammanhanget är att i de flesta fallen utgör själva kraftproduktionen en mikroskopisk andel av verksamheten i de företagen. Genom en sådan manöver slipper de inte bara undan momsen på energiskatten för den el som de själva har producerat utan på all el som de köper in i företaget. Det finns inte någon bortre begränsning över huvud taget.

I svaret från statsrådet konstateras att allt detta är en följd av hur reglerna för punktskatter och mervärdesskatt ser ut och hur de är uppbyggda. Men det finns inte någon närmare värdering om det finns någon rimlighet i det och om det ska kvarstå på det sättet.

Det är uppenbart att det inte finns någon särskild avsikt om att moms ska utebli i just dessa specifika situationer, vilket i allra högsta grad är ett kryphål som har uppstått för vissa verksamhetsutövare.

Fru talman! Jag vill återigen fråga statsrådet om regeringen anser är rimligt att den här typen av kryphål finns, vilket ger ett utrymme att delvis kunna köpa sig skattefrihet. Om statsrådet inte anser att det är rimligt vill jag fråga om statsrådet avser att vidta några åtgärder för att förhindra att denna typ av skatteplanering är möjlig.


Anf. 24 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Det är viktigt med en sak, och det är att det här inte var en möjlighet som uppstod den 1 januari 2018, utan det här var en möjlighet som med tidigare lagstiftning var större än i dag. Nu finns det minst ett känt fall med ett bolag som har anpassat sig till den nya lagstiftningen för att återfå den skattesituation som man hade före den 1 januari 2018. Det är alltså inte så att man betalar mindre skatt än vad man gjorde förra året, men man betalar heller inte mer skatt än vad man gjorde förra året.

Att göra förändringar enbart i syfte att undvika att betala skatt är, som jag sa i interpellationssvaret, naturligtvis problematiskt och riskerar att undergräva tilliten till och legitimiteten för skattesystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att göra förändringar för att ytterligare begränsa möjligheten att skatteplanera på det här sättet skulle innebära att man behöver göra omfattande förändringar antingen i momssystemet eller i punktskattesystemet. Det skulle också göra det betydligt krångligare för alla företag som betalar punktskatt, för det skulle i så fall behövas olika regler för de punktskatter som omfattas av EU:s punktskattedirektiv och för de punktskatter som inte regleras via EU. Det är samma sak när det gäller momsen. Det som skulle var möjligt att göra är att införa moms på all uthyrning av bostäder. Enligt momsdirektivet får man inte ha reducerad skattesats på bostadsuthyrning, utan det skulle i så fall bli en 25-procentig moms på alla hyror.

Inget av de tre alternativ som står till buds är uppenbart snabbt ordnat eller kanske ens önskvärt. Därför avser vi från regeringens sida att följa den här utvecklingen noggrant för att se om det är många aktörer som använder sig av den här möjligheten, och i så fall får vi fundera igenom vilken åtgärd som är lämplig att vidta.


Anf. 25 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Det är sant som statsrådet säger: Det här har varit en möjlighet som har funnits för dem som har varit elhandelsföretag fram till årsskiftet. Men nu växlar det i stället, och företagen anpassar sig. Det här fenomenet förekommer allt som oftast just med en kirurgisk precision för att uppnå gränsen och därmed klassificeras som elproducent och kunna nå skattefrihet. Det skulle förvisso kunna, om man är aningen naiv, se ut att sammanfalla med exakta ambitioner när det gäller till exempel ett miljöarbete.

För att ge en uppfattning om hur de ekonomiska incitamenten kan se ut har jag ett aktuellt exempel från mitt hemlän, Kalmar län, där ett kommunalt bostadsbolag har investerat i en del av ett vindkraftverk för att ta sig över gränsen. Investeringen som detta bolag gjorde skulle resultera i en vinst om blygsamma 30 000 kronor i den investeringskalkyl som man upprättade, men det skulle samtidigt minska skatten med 850 000 kronor då man slapp betala moms som en följd av investeringen. Proportionerna var alltså att för varje krona man räknade med att i få vinst på investeringen fick man 28 kronor i minskad skatt. Även om det är en väldigt begränsad del skulle det vara svårt för statsrådet att få in pengar till statens kassakista om kryphål av samma mått skulle tillåtas i andra delar av vårt skattesystem.

Det som gör det aktuella fallet mer anmärkningsvärt är att det var i en socialdemokratiskt styrd kommun som det återfanns och att den som är kommunalråd i den aktuella kommunen även sitter i Socialdemokraternas partistyrelse. Med tanke på den bild som Socialdemokraterna försöker skapa kring sin syn på skatteplanering och gentemot företag som försöker minimera sin skattebörda är det inte särskilt sympatiskt att man själv ägnar sig åt just skatteplanering.

När oppositionen i kommunen problematiserade att det vore vanskligt att bygga investeringsbeslut på en lucka i skattelagstiftningen som man inte vet hur länge den kvarstår blev svaret i lokalpressen från Socialdemokraternas sida: Hela investeringen är ju återbetald på två år. Man hinner knappast ändra lagen på två år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur man har agerat i en kommun är givetvis inget som regeringen kan ställas till svars för. Men ett sådant agerande från politiskt förtroendevalda, oavsett på vilken nivå, äventyrar i allra högsta grad legitimiteten för skattesystemet och påverkar skattemoralen negativt såväl hos företagen som hos folket. Just därför är det angeläget att inte öppna för sådana här möjligheter eller att tillåta deras fortlevnad.

Jag hör aningen vällovliga toner från statsrådet när det gäller det här, och det låter som att man har rätt ingång. Men en fråga är ändå fortsatt om statsrådet är villig att ge besked om att göra en översyn eller uppföljning när det gäller hur det ser ut efter den här ändringen och efter flytten av var energiskatt tas ut som genomfördes just vid årsskiftet.


Anf. 26 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Vi kommer naturligtvis att följa utvecklingen på det här området. Jag delar uppfattningen att det inte är bra att genomföra transaktioner enbart i syfte att undvika att betala skatt. Det gäller privatpersoner, det gäller företag och det gäller naturligtvis också politiker. Samtidigt gör inte den förändring som har gjorts att det öppnas för nya sätt att undvika att betala skatt. I stället minskar det faktiskt möjligheterna att betala skatt, men möjligheten att återställa den skattesituation som man hade före den 1 januari 2018 finns däremot.

Jag antar att även Mattias Bäckström Johansson menar att det kanske skulle vara lite problematiskt att genomföra förändringar som gör det väldigt mycket krångligare för alla bolag men också att genomföra en förändring som innebär att man lägger en moms på 25 procent på uthyrning av bostäder. Om det fanns en enkel åtgärd för att komma till rätta med det här problemet skulle regeringen omedelbart vidta den. Problemet är att det skulle innebära en omfattande omläggning av antingen moms eller punktskatter eller att belägga uthyrning av bostäder med 25 procents moms. Alla de tre åtgärderna är ganska omfattande ingrepp och skulle antingen göra det dyrare att bo i hyresrätt eller göra det mycket krångligare för svenska företag.

Naturligtvis vore den bästa lösningen på detta om kommunala bostadsbolag - det kan också handla om utbildningsföretag, sjukvårdsföretag och finanssektorn - tänker sig för innan man genomför den här typen av transaktioner.


Anf. 27 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Som jag tidigare har varit inne på är det angeläget att denna typ av kryphål inte tillåts att exploateras, då det eroderar förutsättningarna för att kunna upprätthålla en hög skattemoral. Det har tidigare varit möjligt att vara elhandelsbolag, och det har också varit möjligt i de fall där till exempel kommuner, fastighetsbolag och landsting har investerat i vindkraft och det inte fanns någon gräns över huvud taget för någon installerad effekt. Här finns det möjlighet när det gäller klassificering av vem som är elproducent och också att hantera det.

I grunden är det för Sverigedemokraterna helt orimligt att man ska kunna köpa sig skattefrihet, vilket är den ena delen av problemet gällande förtroendet för skattesystemet. Den andra delen är mer energipolitisk. Energiskatten eller mervärdesskatten på energiskatten ska inte på något sätt vara styrande för elmarknaden eller påverka investeringsbeslut i kraftproduktion. Den omfattande subventionspolitik som redan bedrivs på det området tillsammans med denna typ av marknadssnedvridande inslag äventyrar förutsättningarna för en hållbar elmarknad och riskerar att orsaka en större elmarknadskris.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag noterar vissa positiva ingångar och vill avslutningsvis tacka statsrådet för debatten och uttrycka en liten förhoppning om att man tittar närmare på det här och ser över de möjligheter som finns. Jag tror att man skulle kunna lösa det med klassificeringen i stället för att vidta mer omfattande åtgärder i skattesystemet i stort.


Anf. 28 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Regeringen menar att det är angeläget att vi på olika sätt stimulerar företag, och även privatpersoner, att använda alternativa energikällor. Vi ser också att det leder till att det nu byggs mycket nya energikällor i Sverige. En solcellsrevolution pågår varje dag. Vi ser också ett ökat användande av andra former av miljövänlig energi och el.

Det är viktigt för att vi ska klara klimatomställningen och minska den uppvärmning som riskerar att hota livet på vår planet.

Samtidigt ser vi att det får konsekvenser i andra delar av skattesystemet. Men vi ser också att sättet som vi tar ut moms och punktskatter på i det här specifika fallet gör det möjligt för transaktioner som innebär att man undviker att betala moms på en punktskatt. Det är olyckligt att det används på det sättet. Och det visar vilka problem som finns när man hittar en möjlighet. Men det finns en risk för att det skapas ökat krångel för många andra aktörer på marknaden om vi åtgärdar det.

Det bästa vore naturligtvis om alla kunde hålla sig från att göra transaktioner enbart för att undvika att betala skatt. Det skulle öka legitimiteten för skattesystemet.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.