situationen för de mänskliga rättigheterna i Ryssland
Interpellation 2004/05:126 av Lindblad, Göran (m)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-11-05
- Anmäld
- 2004-11-08
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2004-11-11
- Sista svarsdatum
- 2004-11-22
- Besvarad
- 2004-11-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation 2004/05:126
av Göran Lindblad (m) till utrikesminister Laila Freivalds om situationen för de mänskliga rättigheterna i RysslandRelationerna till Ryssland är en av huvudfrågorna inom europeisk utrikes- och säkerhetspolitik. Det är därför viktigt att EU tillsammans med USA bygger upp ett långsiktigt och nära samarbete med landet. Avståndstagande och utanförskap är inte på något sätt ett alternativ eftersom det skulle innebära en ökad risk för att Rysslands ekonomiska och politiska utveckling försämras samt skapa grogrund för social oro, med mänskliga och politiska risker som följd.
Kriget i Tjetjenien och det fasansfulla dådet i Beslan visar på den instabilitet som råder i Kaukasus. Kampen mot terrorism liksom kränkningar mot de mänskliga rättigheterna är och bör inte ses som en rysk inre angelägenhet. Omvärlden måste tydligare ställa krav och utöva påtryckningar. I annat fall riskerar vanmakt, fattigdom och våld att skapa en alltmer ohanterlig situation, där fundamentalistiska krafter får fotfäste och hotar inte bara Ryssland, utan även stabiliteten i Europas närområde.
Att EU:s medlemsländer vid ett flertal tillfällen har haft svårigheter att uppvisa stringens i EU:s Rysslandsrelation är i detta perspektiv mycket olyckligt eftersom det minskar EU:s trovärdighet som partner och bärare av mänskliga fri- och rättigheter. Den undfallenhet som EU ibland uppvisat vad gäller bristen på vaktslående om rättsstatens principer och kriget i Tjetjenien är inte modellen för hur relationerna mellan EU och Ryssland bör utformas.
Mot bakgrund av detta samt det förestående toppmötet mellan EU och Ryssland den 11 november 2004 vill jag ställa följande fråga till utrikesministern:
Hur avser utrikesministern att verka för att Sverige tydligare ska förmå EU att behandla Ryssland som en jämbördig partner, men också ställa högre krav på landet som rättsstat samt på efterlevnad av demokratiska principer och öppenhet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2004/05:126
Webb-tv: situationen för de mänskliga rättigheterna i Ryssland
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:35 Tisdagen den 23 novemberProtokoll 2004/05:35 5 § Svar på interpellation 2004/05:126 om situationen för de mänskliga rättigheterna i Ryssland
Protokoll från debatten
Anf. 38 Laila Freivalds (S)
Fru talman! Göran Lindblad frågar i sin interpellation hur jag avser att verka för att Sverige tydligare ska förmå EU att behandla Ryssland som en jämbördig partner, men också ställa krav på landet som rättsstat samt på efterlevnad av demokratiska principer och öppenhet.
Låt mig först säga att jag delar Göran Lindblads uppfattning om att det är viktigt att EU bygger upp ett långsiktigt och nära samarbete med Ryssland. Båda parter har mycket att vinna, både politiskt och ekonomiskt, på fortsatt integration och samarbete. För Sverige liksom för hela EU är det viktigt och angeläget att utveckla relationerna med Ryssland.
En förutsättning för att Sveriges och EU:s samarbete med Ryssland ska kunna fortsätta att fördjupas är att den demokratiska utvecklingen i landet går åt rätt håll - en fråga som regeringen fäster stor vikt vid. Ett genuint partnerskap förutsätter en gemensam värdegrund. Därför är vi angelägna om att de demokratiska fri- och rättigheterna i Ryssland, inklusive Tjetjenien, stärks. Mycket har hänt sedan Sovjetunionens sammanbrott och läget beträffande de mänskliga rättigheterna har i de allra flesta avseenden förbättrats. Samtidigt väcker inte minst den senaste tidens utveckling frågor om vart landet är på väg när det gäller oberoende opinionsbildning samt vilka förutsättningar som finns för ett civilt samhälle att växa fram.
Sverige har sedan EU-inträdet varit starkt engagerat i unionens Rysslandspolitik, och Sverige stöder aktivt integrationssträvandena mellan EU och Ryssland. Utvecklingen i Ryssland är av väsentlig betydelse för Europas framtid. Strävan efter fördjupade relationer, både politiska och ekonomiska, är även ett centralt element i Sveriges förhållande till Ryssland. För att nå detta verkar vi för en konstruktiv Rysslandspolitik, inriktad på samarbete men också på tydlighet i frågor där utvecklingen i Ryssland ger anledning till oro. Samtidigt som vi är angelägna om en positiv utveckling i Ryssland och att demokratiseringen går i rätt riktning får det dock inte råda några tvivel om att vi hyser förståelse för de problem landet står inför, inklusive terrorism. Den gemensamma kampen mot terrorismen måste emellertid föras med full respekt för de mänskliga rättigheterna.
För närvarande pågår en diskussion inte minst inom EU kring den förda Rysslandspolitiken. Det är viktigt att EU är enigt i frågan. Av den anledningen fäster vi stor vikt vid att söka bidra till en bättre intern samordning inom EU.
Under toppmötet EU-Ryssland i S:t Petersburg förra våren inrättades fyra områden för samarbetet mellan EU och Ryssland: ekonomi, rätts- och inrikesfrågor, extern säkerhet samt kultur och utbildning. Inom EU fokuserar vi just nu på att konkretisera hur samarbetet kan fördjupas inom dessa områden. Ambitionen är att EU och Ryssland ska kunna anta gemensamma färdplaner för dessa fyra samarbetsområden vid det kommande toppmötet.
Konflikten i Tjetjenien är naturligtvis något som särskilt måste uppmärksammas när det gäller respekten för mänskliga rättigheter i Ryssland. Inte minst har vi starkt oroats av de övergrepp som skett mot civilbefolkningen - något som senast påpekats vid ett Europarådsseminarium i Groznyj. Det är viktigt att EU fortsätter att föra upp frågan i diskussioner med den ryska sidan och tydligt för fram sitt budskap. Vi verkar inom EU för etablerandet av en särskild MR-dialog med Ryssland.
Omvärldens agerande i förhållande till de mänskliga rättigheterna är av betydelse. Rysslands medlemskap i Europarådet har givit positiva resultat för situationen för de mänskliga rättigheterna. En fortsatt konstruktiv och uppriktig dialog med Ryssland, i såväl bi- som multilaterala sammanhang bör kunna bidra till ytterligare steg i denna riktning. Det är också viktigt att Ryssland lever upp till sina åtaganden inom OSSE och Europarådet, som utgör våra gemensamma värdegrunder. Samtidigt måste vi stödja de demokratiska krafterna och det civila samhället i Ryssland för att genom en gräsrotsrörelse förändra allmänhetens inställning. Inom utvecklingssamarbetet bedriver Sverige bilateralt ett viktigt arbete för att främja demokratins utveckling och fördjupa demokratins kultur i Ryssland. I detta arbete ingår bland annat stärkande av det civila samhällets roll i det politiska livet och utbildning av journalister.
Avslutningsvis vill jag säga att relationerna mellan Ryssland och EU är inne i ett dynamiskt och viktigt skede. Den svenska regeringen är och kommer att fortsätta vara en aktiv och engagerad partner i strävan att integrera Ryssland i ett europeiskt samarbete.
Anf. 39 Göran Lindblad (M)
Fru talman! Jag får tacka statsrådet för svaret. Det här är ju en utomordentligt svår och viktig fråga, det vill säga frågan om situationen i Ryssland relaterad till mänskliga rättigheter och hur de kränks i Tjetjenien.
Det är svårt att argumentera emot någonting av det utrikesministern säger, för i sak är vi rätt överens, skulle jag tro. Men jag saknar lite av glöd och engagemang för de mänskliga rättigheterna. Jag skulle gärna vilja se att Sverige inom Europeiska unionen kraftfullare driver den här frågan.
Det är ju ändå så att det här är den medlemsstat i Europarådet - om vi nu också talar om Europarådet, där jag ingår i riksdagens delegation - som värst kränker de mänskliga rättigheterna. Det är alltså Ryssland. Samtidigt är ju situationen svår på så sätt att det här är en del av den ryska federationen. När man diskuterar det här måste det stå alldeles klart att oavsett om man har något annat långsiktigt önskemål, vilket vissa kanske kan ha när det gäller Tjetjeniens status, så är det ingen tvekan om att Tjetjenien är en del av den ryska federationen och ligger inom dess gränser. Utifrån den synpunkten och den plattformen måste man kunna diskutera med den ryska statsledningen hur man ska se till att ordning och reda,
rule of law
, skapas inom det tjetjenska området. Först när man har klarat av det kan man ju diskutera eventuella statusfrågor. Det tycker jag inte är någonting som Sverige ska lägga sig i, och det kan vi väl antagligen vara överens om.
Det jag saknar är som sagt lite mera kraft och engagemang från Sveriges sida att inom Europeiska unionen driva frågan att det måste till förhandlingar. Man måste kunna sitta ned runt ett mötesbord. Kanske skulle EU ta initiativ till något slags möte i Ryssland. Vi kommer att göra det inom Europarådet där vi ska ha en konferens i Moskva frampå vårkanten så fort det över huvud taget är möjligt där så många inblandade parter som möjligt kan sitta ned runt samma bord och diskutera.
Samtidigt är det ju ingen tvekan om att både EU, Europarådet och världssamfundet i övrigt måste ta kraftigt avstånd från alla former av terrordåd. Man kan inte utan vidare sitta och diskutera med personer som inte tar avstånd från terrorism.
Men det finns många företrädare från Tjetjenien som inte alls har någon terroristisk bakgrund utan bara vill sitt folks bästa.
Dessvärre är det på det sättet att hela situationen där skapades under Stalintidens terror då man deporterade hela befolkningen.
Men det gäller nu att komma till skott och få ett samtalsklimat. Jag undrar vilken linje som utrikesministern tänker driva inom Europeiska unionen för att detta ska ske med kraft och så att vi kan ha ett ordentligt engagemang i frågan.
Anf. 40 Laila Freivalds (S)
Fru talman! Som jag redan har sagt i mitt svar är situationen i Tjetjenien, både vad gäller terrorismen och de mänskliga rättigheterna, en återkommande fråga i de diskussioner som EU har med Ryssland. Det är ingen tvekan om att Sverige aktivt driver att den frågan ska hanteras på ett konstruktivt sätt i samtalen med Ryssland.
Jag vill också nämna att jag den 3 december kommer att träffa den ryske MR-ombudsmannen Vladimir Lukin under hans besök i Stockholm. Det mötet är givetvis ett bra tillfälle att få ytterligare information om MR-situationen i Ryssland. Men det innebär också en möjlighet att förmedla våra synpunkter och hur vi kan medverka till att de mänskliga rättigheterna stärks i det ryska samhället.
Jag anser att Sverige också bör ta fasta på vad president Putin uttalade om att han välkomnar stöd till att förbättra den sociala och ekonomiska situationen i norra Kaukasien för att därigenom hämma grogrunden till politisk extremism. Även detta ger en möjlighet och en öppning till ett mera utvecklat och ingående samarbete med Ryssland i denna viktiga fråga.
Anf. 41 Göran Lindblad (M)
Fru talman! När det gäller norra Kaukasus är det viktigt att vi från alla håll är observanta eftersom ryssarna där har lite dubbelstandarder. Man främjar separatism i Georgien samtidigt som samma befolkningsgrupper inom den egna federationen inte alls får några möjligheter till någon som helst form av självbestämmande. Det är viktigt att vi påtalar för ryssarna att likaväl som EU ska ha samma standard för allting är det viktigt att även Ryssland har det.
Sedan skulle jag vilja fråga Laila Freivalds hur de övriga EU-länderna ställer sig till Tjetjenien och relationerna till Ryssland. Det är viktigt, det håller jag med om, att vi har en bra relation och att vi främjar demokrati i hela Ryssland.
Samtidigt har vi sett en tendens, till exempel när det gäller Ukrainas status och möjlighet att få bli medlem i unionen, att vissa länder inte har vågat ta steget fullt ut och säga att man är välkommen, just för att värna relationerna till Ryssland. Är det på samma sätt när det gäller Tjetjenienfrågan så att man i fråga om den från kanske Frankrike och Tyskland, som gärna vill göra affärer, köpa olja och sälja saker till Ryssland, av rädsla för att få störningar i den relationen inte vågar tala tillräckligt tydligt? Det förefaller nämligen som om dessa länder talar på ett annat sätt i Europarådet än de gör inom Europeiska unionen. Vad har Laila Freivalds för uppfattning i den frågan?
Anf. 42 Laila Freivalds (S)
Fru talman! Det finns naturligtvis olika erfarenheter och delvis olika syn på hur man ska driva MR-frågor i förhållande till olika delar av världen och olika länder. Det vill jag inte på något vis sticka under stol med. Men när det gäller Tjetjenien och Ryssland finns det nog en grundläggande enighet inom EU om att detta är en viktig fråga att föra samtal med Ryssland om. Beträffande de krav som EU har enats om krävs det att det finns en enighet inom EU i dessa sammanhang. Ingenting av det som EU formulerar i detta sammanhang har tillkommit utan att det finns en enighet om det.
Hur man driver detta vidare när man har toppmöten med tre länder från EU som deltar beror på dessa länders engagemang. Men det viktiga tycker jag ändå är att det i botten finns beslut som är fattade och formulerade enhetligt från alla EU:s länder.
Anf. 43 Göran Lindblad (M)
Fru talman! Då kan jag kanske räkna med att utrikesministern driver den här frågan med kraft i fortsättningen inom Europeiska unionen och kanske hjälper till så att vi får en debatt även här i Sverige och ser till att vi kan medverka till att få i gång debatten i andra länder.
Jag fick aldrig något riktigt svar på min fråga om Laila Freivalds tycker att det vore bra om man inom EU:s paraply hjälpte till att ordna någon form av konferens för så vitt ryssarna vill det eftersom det är en konflikt inom den ryska federationens gränser.
Anf. 44 Laila Freivalds (S)
Fru talman! Konferenser tror jag alltid är bra eftersom de ger en möjlighet för olika synpunkter att komma fram. Men det är precis som Göran Lindblad säger, nämligen att om en konferens ska vara framgångsrik och leda till det som man vill måste båda parter vilja det. Och jag vet inte hur det är. Men om det skulle finnas en uppfattning i Ryssland om att det vore värdefullt med en sådan konferens, då tror jag på det, men om det finns ett motstånd mot det av olika skäl, då tror jag inte att man ska försöka driva fram det.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.