Säkerhetsrisker med Nordstream
Interpellation 2015/16:699 av Maria Weimer (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-05-31
- Överlämnad
- 2016-05-31
- Anmäld
- 2016-06-07
- Svarsdatum
- 2016-06-17
- Besvarad
- 2016-06-17
- Sista svarsdatum
- 2016-06-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Det ryska energibolaget Gazprom planerar för ytterligare en gasledning i Östersjön, Nordstream 2. Det är oroande utifrån flera aspekter, till exempel klimatmässigt och energipolitiskt. Det är också djupt oroande utifrån säkerhetspolitiska skäl.
Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde är kraftigt försämrat. Samtidigt förbereder alltså Gazprom byggandet av en ny gasledning genom Östersjön. För Putin är energipolitiken ett användbart säkerhetspolitiskt maktmedel. Under 2006 avbröts gasleveranser till Ukraina i ett försök att få Ukraina att avstå från att ingå associeringsavtal med EU. Det ledde till att gasen sinade i ett antal EU-länder. Under arbetet med Nordbalt, undervattenskabeln mellan Sverige och Litauen, störde ryska fartyg medvetet arbetet. Samtidigt fortsätter de allvarliga kränkningarna av Sveriges luftrum.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:
Vad anser försvarsministern om den planerade utbyggnaden av Nordstream 2 och kopplingen till svensk och europeisk säkerhetspolitik?
Hur kommer försvarsministern att agera inom EU för att uppmärksamma EU-kommissionen och viktiga länder, såsom Tyskland, på problematiken med att göra sig beroende av rysk gas i detta säkerhetspolitiskt känsliga skede?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:699
Webb-tv: Säkerhetsrisker med Nordstream
Dokument från debatten
- Fredag den 17 juni 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:122
- Protokoll 2015/16:122 Fredagen den 17 juniProtokoll 2015/16:122 Svar på interpellation 2015/16:699 om säkerhetsrisker med Nordstream
Protokoll från debatten
Anf. 27 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Ärade ledamöter! Maria Weimer har frågat försvarsministern vad han anser om den planerade utbyggnaden av Nordstream 2 och kopplingen till svensk och europeisk säkerhetspolitik samt hur han kommer att agera inom EU för att uppmärksamma EU-kommissionen och viktiga länder såsom Tyskland på problematiken med att göra sig beroende av rysk gas i detta säkerhetspolitiskt känsliga skede. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Svar på interpellationer
Regeringen anser att Nordstream 2 måste följa EU-rätten och respektera energiunionens mål och välkomnar därför att kommissionen granskar projektet i dessa avseenden. Regeringen noterar den oro som uttryckts av flera baltiska och centraleuropeiska länder om konsekvenser för försörjningstrygghet, säkerhetspolitik och EU:s energipolitik som Nordstream 2 kan medföra. Ukrainas sårbarhet är en viktig fråga i sammanhanget.
Om Nordstream 2 ansöker om regeringens tillstånd för sträckningen av en ny rörledning i svensk ekonomisk zon kommer ansökan att prövas noggrant enligt svensk och internationell rätt. Jag vill erinra om att såväl EU som Sverige är bundna av de förpliktelser som följer av internationell rätt, i synnerhet FN:s havsrättskonvention Unclos, vilka för svensk del främst återspeglas i lagen om kontinentalsockeln.
Respekten för internationell rätt är en hörnsten i värnandet av Sveriges centrala säkerhetspolitiska intressen.
Anf. 28 Maria Weimer (L)
Herr talman! Tack för svaret, utrikesministern! Jag hade ju ställt frågan till försvarsminister Hultqvist och hade tänkt att vi skulle diskutera de försvars- och säkerhetspolitiska aspekterna när det gäller Nordstream 2. Jag utgår från att utrikesministern också kan diskutera de aspekterna av frågan.
På många områden finns det oro rörande planerna att bygga den här andra gasledningen. Det finns oro på det energipolitiska området, som ministern var inne på, och jag kommer att diskutera klimataspekten av den här frågan med statsrådet Lövin senare i dag. Men den viktigaste utgångspunkten tror jag ändå är att titta på det säkerhetspolitiska läget.
Jag tror att vi kan enas om att vi i dag har ett helt annat säkerhetspolitiskt läge än vad vi hade 2009 när den första gasledningen planerades och godkändes. Vi har fortfarande pågående strider i östra Ukraina, Krim är fortfarande ockuperat och vi ser pågående och ökande kränkningar av svenskt luftrum och territorium.
Jag menar att regeringen här har ett stort ansvar att tillse att man i granskningen av den andra gasledningen vänder på alla stenar och att de säkerhetspolitiska aspekterna verkligen tas om hand när regeringen bedömer den här frågan.
Jag hoppas och tror att vi också kan enas om att planerna för Nordstream 2 är mycket mer än ett infrastrukturprojekt, vilket det gärna framhålls som, bland annat från tysk sida. Det här projektet har tydliga säkerhetspolitiska kopplingar, med tanke på det säkerhetsläge runt Östersjön som vi befinner oss i dag i. Men vi vet också att Ryssland använder gasleveranser och energipolitik i tydliga politiska och militära syften. För ungefär tio år sedan utsattes Ukraina för politiska påtryckningar. De ville närma sig EU. Då stängdes gasleveranser av. Delar av EU påverkades också allvarligt av den krisen.
I interpellationssvaret sägs det att Nordstream 2 ska följa EU-rätten och energiunionens mål och att regeringen välkomnar kommissionens granskning. Det välkomnar jag. Men det är ur många aspekter uppenbart att den här gasledningen bryter mot energiunionens mål om att diversifiera gasmarknaden. Den bryter även mot många av de politiska slutsatser och beslut som såväl utrikesministrarna som statscheferna i EU har ställt sig bakom. Det finns därför ett uppror bland baltiska och centraleuropeiska länder. De är mycket stark kritiska mot planerna på att bygga en andra gasledning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Utrikesministern uttrycker att regeringen noterar den oro som finns bland andra EU-länder. Men min fråga i interpellationen till Hultqvist var och är nu till Wallström: Hur kommer regeringen att agera? Med tanke på det allvarliga säkerhetspolitiska läge vi har och den opinion som vi vet finns i EU mot det här projektet förväntar jag mig något mer från regeringen än att man sitter med händerna i kors och väntar på kommissionens granskning.
Är regeringen beredd att agera aktivt i frågan? Är regeringen till exempel beredd att ansluta till det brev som tio länder har skrivit till kommissionen och där man uttrycker stor oro över projektet?
Anf. 29 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka interpellanten för att hon har lyft fram den här frågan.
Vi har ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i Europa och i vårt närområde. Rysslands agerande utgör ett hot mot europeisk säkerhetsordning. Aggressionen mot Ukraina bryter mot folkrätten. Den ryska ledningen har hittills visat att de är beredda att använda såväl militär förmåga och ekonomiska maktmedel som propaganda för att uppnå sina politiska mål.
Jag vill understryka att Sverige är en av de medlemsstater inom EU som tydligast driver att de här insikterna måste vägleda EU:s agerande mot Ryssland generellt. Vi gör det tillsammans med våra nordiska och baltiska grannländer, liksom med andra medlemsländer, inte minst Storbritannien. Det är en av flera orsaker till att vi anser att det är viktigt att Storbritannien stannar kvar i EU.
Vad gäller EU:s sanktioner mot Ryssland är de inte direkt avhängiga den energipolitiska relationen utan har sin grund i den ryska aggressionen mot Ukraina. Det finns likväl kopplingar till energisektorn. Det finns åtgärder som är riktade mot export från EU av strategiska spetsteknologier med betydelse för arktisk utvinning, djuphavsutvinning och skifferoljeutvinning. Med på sanktionslistan finns också energirelaterade ryska banker, liksom finansiering av vissa ryska oljebolag. Sanktionerna riktas däremot inte direkt mot Rysslands energiexport till EU.
Mot bakgrund av att det är viktigt att behålla EU-enigheten om EU:s sanktioner mot Ryssland är det nog inte realistiskt att försöka införa sanktioner mot den här exporten. Vi verkar för förlängning av gällande sanktioner med sex månader. Jag vill bara göra bilden klar av hur det ser ut.
Det är självklart att det här också har en säkerhetspolitisk aspekt. Svaret på frågan om hur vi ska ta oss an det är att vi ska samarbeta - vilket vi gör - med övriga EU-länder. De kontakterna sker för närvarande, för att se till att vi kan hantera det här på ett någorlunda samordnat och konsekvent sätt framöver.
Anf. 30 Maria Weimer (L)
Herr talman! Jag tror som sagt att de flesta av oss delar den bild som utrikesministern målar upp av läget och av hur EU ska agera med de sanktioner som finns mot Ryssland.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Poängen i min interpellation är dock att konsekvenserna av den här gasledningen är så pass allvarliga att regeringen måste agera på ett annat sätt än genom det vanliga samarbetet i EU-kretsen.
Eftersom det nu är Wallström som svarar på frågan och inte Hultqvist tänker jag lyfta upp en mer utrikespolitisk aspekt. Det gäller Ukraina, som också kommer att drabbas av allvarliga konsekvenser om gasledningen upprättas.
Jag vet att regeringen och utrikesministern är engagerade i Ukraina. Det var ett av utrikesministerns första resmål när hon tillträtt sin post. Man utlovar också att man ska fortsätta med det östliga partnerskapet och de initiativ som alliansregeringen tog i fråga om engagemanget för länder kring Ukraina.
Vi vet att ekonomin i Ukraina är svag. Man kämpar med de nödvändiga reformer som behöver genomföras. Man kämpar mot korruptionen.
Vi vet också att det finns en gasledning i dag som går genom just Ukraina. Den transitavgift som betalas till den ukrainska regeringen är en viktig inkomst. När Nordstream 2 byggs kommer den här ledningen att bli överflödig. Därmed förlorar Ukraina de nödvändiga inkomsterna. Den ekonomi som redan är hårt drabbad blir då ytterligare försvagad om man förlorar de transitavgifterna.
Jag utgår från att det inte är utrikesministerns mening att slå undan benen för den redan svaga ukrainska ekonomin. Då är min konkreta fråga: Hur tänker man agera specifikt när det gäller Ukrainas intressen i frågan, och den sårbara situation som landet befinner sig i? Hur kommer man att tillse att Ukraina inte förlorar transitavgifterna från gasledningarna?
Anf. 31 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Det är riktigt att Ukraina skulle påverkas. Det skulle bli ett mycket stort och viktigt ekonomiskt avbräck. Därför är det värdefullt och väsentligt att vi håller kontakten med Ukraina, och vi fortlöpande diskuterar deras ekonomi och synen på just det här projektet.
För närvarande har regeringen inte mottagit någon ansökan om tillstånd för sträckning av en ny rörledning i svensk ekonomisk zon. Om eller när den kommer måste vi pröva den enligt svensk och internationell rätt.
Det vi kan göra tills vidare är att se till att ha de politiska kontakterna, att förstå och omfamna tanken att det här kommer att påverka oss, inte bara energipolitiskt utan också säkerhetspolitiskt och militärt. Därför får vi ta oss an det genom att samarbeta med de länder som är direkt påverkade men också med länder som Ukraina, för att kunna göra en samlad bedömning. Det arbetet pågår för fullt just nu. Vi är alltså väl förberedda. Vi har också nordiska grannländer som kommer att påverkas. Det är viktigt att upprätthålla den kontakten.
Det är vad vi kan göra i dagsläget. Det innefattar förstås också att vi ska försöka göra en samlad bedömning av projektet, gärna från hela EU:s sida. Det skulle vara idealt. Tyskland har ett speciellt intresse och en speciell roll, som inte är alldeles enkel.
Vi har som sagt inte mottagit någon ansökan än så länge och har inte heller detta som ett konkret ärende. Det måste än så länge diskuteras i olika samarbetsforum.
Anf. 32 Maria Weimer (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag välkomnar att utrikesministern beskriver de allvarliga konsekvenserna av den här gasledningen och att regeringen verkar ha ögonen på det.
Jag anser dock att det finns flera åtgärder som regeringen skulle kunna vidta i väntan på kommissionens granskning. Man skulle kunna bidra genom att själv lyfta upp frågan på utrikesministermöten i EU-kretsen. Man skulle kunna lyfta upp frågan igen på Europeiska rådets möten där den redan har varit del av olika slutsatser. Man skulle kunna ansluta sig till de tio medlemsländer som redan har tagit tydlig ställning och som har uttryckt oro över gasledningen.
Man skulle även kunna försäkra sig om att granskningen som kommissionen gör också har en tydlig säkerhetspolitisk dimension. Det är en aspekt som mig veterligen inte fanns med i den förra granskningen, inför den första gasledningen. Det är en viktig aspekt som man kan försäkra sig om finns med i granskningen. Den kommer naturligtvis också att påverka det slutliga resultatet.
Jag anser att regeringen kan vända på några stenar till och göra mer i väntan på kommissionens granskning.
Anf. 33 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Granskningen omfattar naturligtvis också de säkerhetspolitiska och försvarspolitiska aspekterna. Det är på det sättet vi måste förbereda oss, mycket noggrant och ihop med andra länder.
Innan man är beredd att ta upp det på till exempel FAC:s dagordning bör vi också fundera över vilket slutresultat vi vill åstadkomma. Det bör vi överväga väldigt noggrant så att vi inte får ett bakslag i till exempel FAC-diskussioner.
Därför är det viktigt att helt enkelt se till att vi har goda kontakter mellan de länder som påverkar, så att vi förbereder oss ordentligt i EU-sammanhang och att vi följer frågan mycket noga. Det arbetet pågår, och jag tänker också se till att vi håller oppositionspartierna välinformerade om processen framöver. Vi återkommer inom kort med tidsplaner och annat för hanteringen av den här frågan.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.