Rymdturism i Sverige
Interpellation 2015/16:711 av Mathias Sundin (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-06-08
- Överlämnad
- 2016-06-10
- Anmäld
- 2016-06-13
- Sista svarsdatum
- 2016-06-28
- Svarsdatum
- 2016-09-08
- Besvarad
- 2016-09-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Sverige ligger mycket väl till för att bli plats för en av Europas rymdhamnar, vilket är centralt för att ha en framskjuten position i den snabbt växande rymdindustrin.
Sverige har många fördelar efter flera årtionden av rymdverksamhet i landet, inte minst genom Esrange. Vi har även ett starkt flygkluster i Östergötland, kring Linköping, en rymdlag, flera rymdstartups och entreprenörer som driver på denna utveckling.
Konkurrensen är emellertid stor, inte minst från Storbritannien som satsar hårt på att bli Europas ledande rymdland. Premiärminister David Cameron betonade i maj i ett tal hur rymdindustrin är ett av tre viktiga framtidsområden för tillväxt och jobb. Bland annat har en tävling utlysts där flygplatser i Storbritannien slåss om att bli landets rymdhamn för rymdturism och uppskjutningar av satelliter. Inom några år räknar brittiska regeringen med att den rymdindustrin kommer att omsätta 40 miljarder pund, nästan 1 700 miljarder svenska kronor.
Sverige har redan några flygplatser som väl lämpar sig som rymdhamnar, inte minst i norra Sverige. Där finns också fördelen att flygtrafiken är mycket mindre intensiv än över Centraleuropa, och just Storbritannien, vilket underlättar rymdverksamheten.
Det riktigt positiva är att Sverige inte behöver investera mångmiljonbelopp för att kunna etablera en rymdhamn. Vad de företag som jobbar med rymdturism behöver är en försäkran om att en ansökan om att bilda rymdhamn i Sverige kommer att tas emot i en positiv anda. Inte ett godkännande i förväg, utan just ett positivt förhållningssätt. En tydlig signal om att Sverige vill ha den här verksamheten i landet. Exempelvis genom en ny rymdstrategi där detta får en viktig roll.
Med hänvisning till ovandstående vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att stärka rymdindustrin i Sverige?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:711
Webb-tv: Rymdturism i Sverige
Dokument från debatten
- Torsdag den 8 september 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:130
- Protokoll 2015/16:130 Torsdagen den 8 septemberProtokoll 2015/16:130 Svar på interpellation 2015/16:711 om rymdturism i Sverige
Protokoll från debatten
Anf. 33 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Mathias Sundin har frågat mig om vilka åtgärder jag tänker vidta för att stärka rymdindustrin i Sverige.
Rymdforskning och rymdverksamhet är av strategisk betydelse för samhället. Samhället är beroende av rymdtekniken för till exempel navigation, logistik, exakt tid, väderprognoser, telekommunikation och miljö- och klimatövervakning.
Regeringens insatser för rymdindustrin sker i första hand via expertmyndigheten Rymdstyrelsen, som har till uppgift att bland annat främja svensk rymdrelaterad industri och dess innovations- och konkurrenskraft, stödja innovativ och högteknologisk förmåga hos företag inom den rymdrelaterade industrin och fördela statligt stöd till rymdtekniskt utvecklingsarbete. Det sker såväl nationellt som via den europeiska rymdorganisationen Esas olika program.
Svenska rymdföretag är framgångsrika internationellt. Som exempel kan nämnas att 58 procent av omsättningen för 2015 års samlade verksamhet kommer från konkurrensutsatta kommersiella affärer, vilket kan jämföras med den senast redovisade motsvarande siffran i Europa, som var 41 procent.
Rymdstyrelsen har i samband med de två senaste forskningspolitiska propositionerna fått permanenta anslagsökningar för rymdforskning och rymdverksamhet på totalt 120 miljoner kronor. Dessa ligger fast.
Sverige har tillsammans med övriga medlemsstater inom EU gjort stora investeringar under många år i uppbyggnaden av satellitnavigationsprogrammet Galileo och jordobservationssystemet Copernicus.
Marknadspotentialen för applikationer, nya tillämpningar, innovativa tjänster och produkter från företag, och därmed för samhällsnytta och ekonomisk tillväxt, bedöms som stor också i Sverige. Svenska företag har levererat teknik till satelliterna i både Copernicus- och Galileoprogrammen och till vår samlade förmåga att skjuta upp dessa i omloppsbana.
Statliga Svenska rymdaktiebolaget bedriver en framgångsrik verksamhet på raketbasen Esrange med bland annat världens största civila markstation för att ta ned kommersiella satellitdata. Till detta finns starka rymdkluster, särskilt i Västsverige och Uppsala-Stockholm-regionen.
I december förra året invigde jag tillsammans med bland andra Esas generaldirektör en särskild svensk innovationsinkubator för rymdområdet, initierad i samverkan mellan Rymdstyrelsen, tre regionala innovationsinkubatorer och Esa.
För närvarande genomför också Utbildningsdepartementet en kunskapsinhämtning om förutsättningarna för att utveckla raketbasen Esrange till att kunna skjuta upp små satelliter i omloppsbana.
Det är viktigt att Sverige värnar de gjorda investeringarna i kompetens, kunskap och infrastruktur, att vi stöder långsiktighetens särskilda betydelse för rymdverksamheten och maximalt utnyttjar de resurser som rymdverksamheten redan omfattar eller som är på väg att utvecklas.
Jag är förvissad om att vi ger ett gott stöd till svensk rymdindustri genom de insatser som görs såväl nationellt som i internationellt samarbete.
Anf. 34 Mathias Sundin (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Låt mig börja denna interpellationsdebatt 2004. Då genomfördes den första privatfinansierade bemannade rymdfärden. Det var på årsdagen 47 år efter att Sputnik sköts upp och mänskligheten nådde ut i rymden på detta sätt.
Det som hände 2004 var startskottet för den privata rymdindustrin, som vi har sett växa till kraftigt sedan dess. Man skulle, om ni ursäktar, kanske kunna likna det vid en trestegsraket. Det första steget håller på att ta slut, och det är dags för det andra steget att ta vid. Vi har sett en tillväxt som hela tiden tilltar.
Det var nog därför The Economist nyligen hade en specialrapport om den privata rymdindustrin och det som händer på detta område. Man skriver bland annat om investeringarna i privat rymdindustri. De motsvarade ungefär 20 miljarder svenska kronor förra året, vilket är mer än de senaste 15 åren tillsammans. Omsättningen för den globala rymdindustrin har nästan dubblats de senaste tio åren.
Detta drivs av många olika utvecklingar, framför allt kopplat till teknisk utveckling. Man gör både bättre och billigare saker. Inte minst gäller det satelliter, som blir mindre och dessutom bättre. Det vore spännande om sådana kunde skjutas upp från Sverige.
En annan utveckling som har skett nyligen och som inte har hunnit få genomslag än är att man har börjat landa raketer. Därmed kan man återanvända dessa raketer, vilket givetvis kommer att sänka kostnaderna avsevärt. Man kan ju tänka sig vad det skulle kosta att köpa en flygbiljett om det behövde byggas ett nytt flygplan varje gång en flygning skulle genomföras.
Tillgängligheten till rymden har ökat, och den kommer nog att öka kraftigt på många sätt. Precis som statsrådet säger i sitt svar ser vi att det redan nu påverkar en mängd olika områden.
Ett av dessa områden är bemannad rymdfart. Det kan vara kopplat till forskning, utveckling och testverksamhet. Vi är mycket stolta över Christer Fuglesang, som var uppe i rymden. Men det är nästan tio år sedan, och vi behöver accelerera den utvecklingen.
Som rubriken visar handlar min interpellation om rymdturism och den typen av bemannad rymdfart. Sverige har en jättemöjlighet att bli Europas kanske första och största rymdhamn för kommersiella rymdflygningar. Det kräver dock ett agerande från regeringen. Det kräver inte en massa pengar; det kräver inte miljoner eller miljarder i investeringar. Det kräver dock ett agerande.
Det här svaret innehåller en väldigt bra, bred genomgång av rymdindustrin. Tyvärr sägs dock inte ett enda ord om just rymdturismen och bemannad rymdfart, trots att statsrådet täcker in en mängd andra områden.
Så vad anser regeringen just vad gäller bemannad rymdfart och rymdturism? Vad gör regeringen där? Vilken strategi och vilket agerande finns på det området?
Anf. 35 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Herr talman! Tack, Mathias Sundin, för din uppföljande fråga! Jag förstod att det var skillnad på vad du ville veta och den faktiska frågan du ställde, eftersom rubriken inte riktigt hänger ihop med din fråga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ska försöka svara på frågan. Först vill jag säga att det faktiskt inte har inkommit några ansökningar till Rymdstyrelsen exempelvis när det gäller att få göra bemannade rymdresor från Sverige. Därför har vår expertmyndighet inte haft någon anledning att ta ställning i frågan.
Däremot är ju detta något som förekommer i andra länder. Flera europeiska länder och USA har börjat titta på och genomföra kommersiella försök. I Storbritannien har man gett ett uppdrag för att se vilka möjligheter som finns att utveckla detta, men man har ännu inte tagit några faktiska beslut.
Sverige är en ledande rymdnation och ska så fortsätta att vara. Jag tycker att det är viktigt att vi utvecklar vår rymdstrategi. För ett år sedan tog jag emot ett betänkande som sedan har varit ute på remiss, och vi håller nu på att bearbeta svaren. Inte heller där finns något jättestort tryck.
Även EU och Esa håller på att ta fram en rymdstrategi. Jag ska på ett möte om detta i december. Det är viktigt att sätta in Sverige i ett europeiskt sammanhang. Vi kraftsamlar där vi verkligen kan göra skillnad och gynna svensk rymdindustri, forskning och innovationsförmåga.
Några av dessa saker kommer vi att beröra i den kommande forskningspolitiska propositionen. Som jag sa i mitt svar har vi gett Jan Nygren i uppdrag att titta på möjligheterna att utveckla Esrange. Om vi ska göra ytterligare bedömningar av var vi ska kraftsamla bör vi göra detta i relation till helheten i Europa så att vi inte sprider våra gracer utan är ett konkurrenskraftigt land som man vill samarbeta med.
Vi har ett unikt geografiskt läge för rymdverksamhet, vilket Esrange är ett bra exempel på. När det gäller bemannade rymdfärder är regeringens initiala uppfattning att detta bör vara kommersiell verksamhet som bygger på kommersiella initiativ. Ännu har inga sådana initiativ tagits i Sverige. Vi behöver därför avvakta med detta, men kommer självklart att beakta och följa vad som sker i andra länder.
Anf. 36 Mathias Sundin (L)
Herr talman! Som statsrådet säger är Sverige väldigt väl förberett. Vi har en rymdlag på plats, som dock kanske måste uppdateras lite gällande bemannad rymdfart. Landet har lång erfarenhet av detta. Vad gäller just bemannad rymdfart och rymdturism har vi Spaceport Sweden, som förstås finns här i landet men som också har starka internationella kopplingar, inte minst till USA, som är det ledande rymdlandet.
Det som efterfrågas från branschen, som jag förstår det hela, är agerande från regeringen. Branschen efterfrågar en stark positiv signal vad gäller ett ansökningsförfarande - inte att man ska ge något förhandsbesked om ett godkännande men att ansökningen kommer att hanteras på ett positivt sätt. Branschen efterfrågar att regeringen säger att den vill ha denna typ av industri och företag i Sverige - inte genom att gå in med en massa investeringar utan bara genom att regeringen säger att man kommer att vara behjälplig och se till att hantera eventuella hinder som uppkommer i lagstiftningen. Rymdlagen kanske måste uppdateras, och det kan finnas andra regelmässiga hinder. Man kan se över detta proaktivt men också vara beredd att snabbt hantera sådana problem när de uppstår.
Då skulle dessa företag vara intresserade. De har sagt att de är intresserade av Sverige, men de vill veta om Sverige är intresserat av dem. Då kan de lägga tid och pengar på skicka in en ansökan. Det finns goda förutsättningar regelmässigt och dessutom ett antal möjliga flygplatser - man flyger ju från vanliga flygplatser - där bland andra Skellefteå har klivit fram på senare tid. Det som behövs är en tillräckligt lång landnings- och startbana, som de har sagt att de eventuellt kommer att utveckla. De är intresserade, och det kan även andra kommuner vara, och vi har därför väldigt goda förutsättningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om man ska komma in med en ansökan måste man också veta hur ansökan ska gå till. Det måste finnas ett ansökningsförfarande för företagen - vad ska de annars skicka in? Sverige har inget sådant. År 2014 lämnades ett förslag in till regeringen på hur det skulle kunna se ut. Detta kanske inte går att genomföra till punkt och pricka, men det kan vara en bra utgångspunkt. Regeringen måste i alla fall komma med någon sorts respons. Man måste fråga sig om detta är bra. Kommer vi att kunna använda detta ansökningsförfarande vidare, eller behöver det ändras på något sätt? Kanske kunde man ge en myndighet i uppdrag att ta fram ett sådant, så att dessa företag ser hur det går till att ansöka i Sverige och att Sveriges regering är positiv till att ha en sådan verksamhet i landet. I så fall är jag säker på att chansen att det kommer in ansökningar om bemannad rymdfart ökar avsevärt.
Som statsrådet säger är till exempel Storbritannien jätteheta på detta. De har väldigt aktivt visat att de agerar, genom konkurrens mellan olika städer i frågan om var en rymdhamn ska ligga. Man har tydligt sagt att man kommer att hantera de problem som uppstår och undanröja hinder för denna verksamhet.
Det jag tycker är positivt med detta är att vi inte hamnar i fällan att staten ska satsa på en bransch, pumpa in några miljarder och hoppas på att det ska bli bra. Sådana bedömningar ska vi passa oss för att göra. Men det här handlar om kärnuppgiften för en stat och för en regering och riksdag: att undanröja hinder för branscher som vill växa fram på egen kraft och med egna pengar. Med de enorma investeringarna och den ökade investeringstakten kan det även dra en hel del kapital till Sverige, vilket i sin tur skapar tillväxt, jobb, spetsforskning med mera.
Anf. 37 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Herr talman! Jag är glad att vi är överens om att staten inte ska gå in med miljardinvesteringar i detta. Det ska bära sig på egna kommersiella ben. Jag tror att det är viktigt att ha detta med sig, eftersom ingen formell ansökan från några sådana industrier eller företag inkommit. Det är fullt möjligt för dem att redan i dag göra en ansökan till Rymdstyrelsen för beaktande.
Självklart ska vi vara väl förberedda om en sådan kommer. Översyn av rymdlagen är något som ligger i betänkandet. Man ska dock komma ihåg att dessa frågor ofta drivs regionalt och att det är där dessa bolag gör sonderingar, snarare än gentemot regeringen. Man prövar då olika länder och regioner för att undersöka förutsättningarna, både rent faktiskt och hur ett eventuellt ekonomiskt stöd skulle kunna se ut. Därför är jag som sagt glad för att vi är överens om att sådana statsstöd inte ska utgå för en särskild bransch utan att detta måste ske på egna initiativ och med egen kommersiell kraft.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill återigen säga att det är viktigt att vi som land - om vi vill fortsätta att vara ett intressant samarbetsland - prioriterar och kraftsamlar. Detta är regeringens avsikt med behandlingen av betänkandet och även forskningspropositionen och Jan Nygrens uppdrag att se över hur vi bäst kan använda Esrange, som är en unik plats. Detta ska också sättas in i ett europeiskt, strategiskt gemensamt arbete. Det här ska gynna den redan existerande industri vi har, som framför allt jobbar med det som kallas uppströmstjänster, det vill säga att teknikutveckla såväl satelliter som bärraketer som ska få dessa satelliter i omloppsbana. Detta är viktigt för svensk industri och bidrar till tillväxt i Sverige men även till teknik- och kompetensutveckling och framstående forskning.
Det vi behöver bli lite duktigare på är att använda de tjänster som vi kan plocka ned från rymden och de stora satellitprogrammen och se vilken industri vi kan utveckla kopplat till det. Det är detta som vi har valt att prioritera.
Arbetet sköts inte bara från Utbildningsdepartementet utan i allra högsta grad från Näringsdepartementet. De frågor som regioner driver när det handlar om rymdturism och en eventuell ny rymdhamn är ofta kopplade till regional utveckling, turismutveckling och annat som det framför allt åligger Näringsdepartementet att föra en dialog om. Jag uppmanar verkligen till det.
Vårt fokus har legat på hur Sverige ska kunna utveckla rymdanvändandet när det gäller miljö, klimat, forskning, innovation, försvar och säkerhet men också på Sveriges deltagande i och användande av de europeiska rymdprogrammen.
Anf. 38 Mathias Sundin (L)
Herr talman! Som statsrådet sa i sitt inledande svar finns det ett antal framgångsrika svenska företag som bland annat bygger delar till satelliter. Men om man ser på rymdindustrin som helhet i Sverige har den inte haft den tillväxt som vi har sett internationellt de senaste åren utan ligger ungefär platt. Det tyder på att det finns en missad potential i Sverige.
Jag vill säga ett par saker om rymdturism. Finns det en uttalad vilja hos regeringen att företagen ska komma hit och verka här? Nu finns chansen att säga det. Vi kan spela upp det för dem så att de ser att regeringen är positiv till att sådana företag kommer hit, inte för att få statsstöd utan för att vi tycker att det är bra med denna typ av verksamhet och kommer att behandla den på ett positivt sätt.
När det gäller ansökningsförfarandet finns det inget sätt att söka på. De kan naturligtvis lämna in något papper och hoppas att det duger, men om staten via en myndighet har ett ansökningsförfarande för hur det ska gå till blir det mycket enklare. Det är ett tydligt sätt att i konkret handling visa att de är varmt välkomna att söka, att det är detta som gäller och att det är detta vi vill veta i ett ansökningsförfarande.
Tänker regeringen ta tag i detta, Helene Hellmark Knutsson? Ni har fått ett förslag på hur det skulle kunna se ut. Tänker ni använda det eller något annat för att ta fram ett ansökningsförfarande?
Jag tror att rymdindustrin är positiv för Sverige på många sätt, inte minst för varumärket Sverige - att vara stolt över att vara svensk och att vi ligger i absolut framkant inom en så intressant och spännande verksamhet. Det gäller jobb, tillväxt, forskning och alla sådana saker men också Sverige som varumärke, Sverige som land och vårt rykte internationellt.
Anf. 39 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tack igen för en viktig och bra fråga!
Jag hoppas verkligen att det har framgått med all tydlighet att det är en viktig fråga för regeringen hur vi utvecklar vår rymdstrategi och rymdverksamhet kopplat till industrin men också till de stora samhällsutmaningarna.
Som jag sa har vår traditionella rymdindustri varit väldigt fokuserad på den tekniska utvecklingen inom uppströmstjänster, alltså att skjuta upp satelliter eller bidra till bärraketsutveckling. Det har varit bra, och det ska vi fortsätta med. Jag ser dock att det finns en potential för ökad tillväxt.
Mitt fokus har legat på hur vi kan utveckla de tjänster som kommer från rymden, det vill säga de så kallade nedströmstjänsterna, och från satelliterna, där jag inte tycker att vi har varit lika framåt. Det kommer att beröra många, och det gäller både myndigheter och privata företag, som får möjlighet att utveckla detta. Det är också en av de stora, bärande delarna inom Esrange. Detta är det fokus vi har framöver för att utveckla svensk rymdindustri och rymdforskning.
Som jag sa finns redan en möjlighet att komma in med en ansökan i dag, men vi har inte fått någon sådan från någon aktör. Intresset för eller önskemålen om detta från den traditionella rymdindustrin har varit väldigt begränsade. Däremot drivs denna fråga från vissa regiondelar i Sverige, och det ska vi naturligtvis beakta. Men det är framför allt en fråga för Näringsdepartementet och regional utveckling.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.