Reglerna för flyttskatt i Sverige och inom EU

Interpellation 2005/06:239 av Hamilton, Carl B (fp)

av Hamilton, Carl B (fp)

den 6 februari

Interpellation 2005/06:239 av Carl B Hamilton (fp) till finansminister Pär Nuder (s)

Reglerna för flyttskatt i Sverige och inom EU

Sverige bryter mot EG-rätten genom att medge uppskov vid beskattning av kapitalvinst vid försäljning av fastighet eller bostadsrätt enbart vid transaktioner inom Sverige. Det har EU-kommissionen slagit fast. Att nuvarande ordning strider mot EU/EES-avtalet med dess regler om fri rörlighet medger även den svenska regeringen. Regelbrottet består i att dagens skatteregel endast gäller om ersättningsbostaden finns i Sverige, inte om den är belägen i ett annat EU/EES-land (Norge är det viktigaste EES-landet i sammanhanget). Sverige behandlar därmed fastighetstransaktioner som sker inom Sverige på ett annat sätt än om transaktionen är gränsöverskridande och involverar ett annat EU/EES-land. Det svenska regelverket strider därmed mot grundläggande EU-regler om icke-diskriminering och fri rörlighet.

EU-kommissionen kräver följaktligen att Sverige nu ändrar sin lagstiftning, och @ hoppas jag @- på så sätt att regeringen tillåter uppskov med beskattningen av reavinsten vid försäljning av permanentbostad även när den nyköpta bostaden ligger i annat EU/EES-land.

Ett första knippe frågor gäller vad som är den nuvarande regeringens politik i sakfrågan, och vilka möjligheter regeringen har prövat, eller prövar, för att nå någon form av underhandsöverenskommelse med kommissionen, och som tillfredsställer EU-kraven. EU-kommissionens första framställning gjordes redan år 2004 och det har funnits tid att analysera alternativen, även med kommissionen, samt att förhandla om en anpassning av de svenska uppskovsreglerna till EG-rätten.

Regeringens handlingsalternativ är:

1.   att tillåta uppskov även när den nya bostaden ligger i annat EU/EES-land;

2.   att slopa rätten till uppskov för alla fastighetstransaktioner;

3.   att ingå en kompromiss.

En kompromissmöjlighet är att den som sålt sin fastighet i Sverige och köpt en ersättningsbostad i ett annat EU-land, för att få behålla uppskovet med reavinstskatten en gång per år sänder in ett intyg (till exempel med utdrag ur det aktuella EU-landets fastighetsregister, eller motsvarande typ av intyg) till de svenska skattemyndigheterna, som visar att hon eller han har kvar ersättningsbostaden. Det är naturligtvis inget vattentätt förslag ur till exempel fiskal synpunkt, men det är ett betydligt bättre alternativ än att slopa den uppskovsrätt som vi i dag har och som Sveriges innevånare och bostadsmarknad är anpassade till.

Dock, regeringens överväganden av olika handlingsalternativ och konsekvenser är dåligt redovisade och föga debatterade, bland annat på grund av sekretessbeläggning av en skriftväxling med EU-kommissionen. Varken väljarna, skattebetalarna eller riksdagen får reda på något ännu, trots att frågan naturligtvis har ett stort allmänintresse.

Om det är så att regeringen tänker avskaffa uppskovsrätten @ vilket Folkpartiet liberalerna är emot @ skulle priset på fastigheter och bostadsrätter i ett slag falla vid offentliggörandet av ett sådant regeringsförslag. Detta @ i sin tur @ skulle drabba ett stort antal privatpersoners och hushålls ekonomi på ett fullkomligt oplanerat sätt: det minskar i ett slag värdet av deras bostad som sannolikt är deras viktigaste tillgång, det ökar deras boendekostnader samt deras ekonomiska exponering och risktagande. Just beträffande bostaden är det särskilt viktigt med fasta spelregler för hushåll och individer.

Vid ett regeringsförslag om avskaffad uppskovsrätt skulle ägarna till bostäderna få kravet på sig att skaffa fram pengar till en omedelbar reavinstskatteinbetalning ur egen ficka om det alls är möjligt, eller så skulle de tvingas öka upplåningen på sin bostad @ som dock samtidigt faller i värde. Hushållen får därmed ökade boendekostnader, om möjligheten till ökad upplåning nu alls skulle erbjudas dem av banken.

Bankers och kreditinstituts exponering skulle öka, vilket inte bara får dem att kräva ytterligare säkerheter, utan även högre räntor om deras totala kreditförluster ökar.

Den känsliga och potentiellt stora påverkan på priser och räntor för bostäder är sannolikt en viktig förklaring till regeringssekretessen, liksom den negativa effekten för kreditinstituten.

Att regeringen har valt att hemligstämpla delar av sitt svar till EU i frågan tyder dessvärre på att regeringen primärt tänker sig alternativ 2, det vill säga att helt avskaffa uppskovsrätten.

Ett förslag om omedelbar beskattning av reavinsten och borttagen uppskovsrätt har andra potentiellt negativa samhällsekonomiska verkningar förutom dem som jag redan nämnt, nämligen att det fungerar som en ny skatt på att flytta. Därmed minskar ett sådant förslag flexibiliteten på bostadsmarknaden och @ följaktligen @ även på arbetsmarknaden. Beslutet i fråga om flyttskatt kan även i viss mån påverka flyttningsmönstret till och från Sverige.

I alla händelser bör frågan nu diskuteras mera allmänt. Ett regeringsförslag bör inte komma som en blixt från en klar himmel utan bör föregås av en informerad offentlig debatt. Riksdagen kan inte ställas inför ett fullbordat faktum.

Vi kan inte ha en situation att EU-kommissionen vet mera om regeringens bedömning av framtid och konsekvenser i fråga om miljoner svenskars bostad än de svenska medborgare som skulle drabbas. Inte heller att kommissionen vet mer i sakfrågan än hela riksdagen, som har beskattningsmakten. Alternativen måste diskuteras öppet med ett fullt deltagande av regeringen. Kommer ett regeringsförslag före valet? Väljarna har rätt att få veta före valdagen!

Avslutningsvis något i sekretessfrågan: En dom i Kammarrätten i Göteborg (mål nr 5833-05) avslog den 12 januari ett överklagande av sekretessbeslutet. Kammarrättsassessorn Axel Hanson anförde dock en skiljaktig mening: "De sekretessbelagda uppgifterna avser bland annat regeringens överväganden av olika handlingsalternativ och en analys av konsekvenserna av alternativen. Det kan visserligen tänkas att ett offentliggörande av dessa överväganden skulle påverka vissa förhållanden i landet, exempelvis priserna på bostadsmarknaden. Varje sådan effekt bör emellertid inte vara tillräcklig för att sekretess skall gälla. En effekt måste enligt min mening vara av viss dignitet för att det skall anses att den 'skadar landet' såsom det anges i kapitlet 1 sekretesslagen." Beslutet är nu överklagat till Regeringsrätten. Står regeringen fast vid sitt krav på utrikessekretess?

Frågor:

Vad avser statsrådet att göra för att lösa frågan om de svenska uppskovsreglernas bristande överensstämmelse med EG-rätten?

När kommer ett regeringsförslag till lösning att presenteras?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att möjliggöra en informerad offentlig debatt?

Vad avser statsrådet att göra för att involvera och samråda med riksdagen i denna fråga?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2006-02-06 Anmäld: 2006-02-07 Svar fördröjt anmält: 2006-02-14 Besvarad: 2006-02-24
Debatt (8 anföranden)