polisen i Västra Götaland

Interpellation 2002/03:240 av Sjösten, Ulf (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-03-14
Anmäld
2003-03-14
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2003-03-25
Sista svarsdatum
2003-03-28
Besvarad
2003-04-04

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 14 mars

Interpellation 2002/03:240

av Ulf Sjösten (m) till justitieminister Thomas Bodström om polisen i Västra Götaland

Det har med all önskvärd tydlighet framgått i debatten i kammaren sedan i höstas att socialdemokrater och moderater har helt skilda uppfattningar om de satsningar som görs på rättsväsendet.

Justitieministern har gång efter gång upprepat att socialdemokraterna nu satsar mer än någonsin på rättsväsendets rehabilitering.

Problemen är att verkligheten inte motsvaras av den beskrivningen och att förfallet fortsätter just nu.

Polisen i Västra Götaland har stora problem med driftsbudgeten för 2003 och med tidigare underskott och man har fortfarande inte fått kompensation för kostnaderna i samband med EU-kravallerna.

Nu läggs förslag om nedläggning av polisstationer för att klara budgeten. Ett förslag som sparar 1 miljon kronor innebär att fem polisstationer stängs och ett antal kommuner mister sin fasta polisnärvaro. Det har skapat oro och otrygghet bland kommuninvånarna i berörda kommuner. En namninsamling som Göteborgs-Tidningen har initierat har samlat tusentals namnunderskrifter mot nedläggningarna. Det är lätt att förstå människors oro på orter som Henån, Lilla Edet och Ed där polisnärvaron nu hotas, efter rapporter om utryckningstider på 30 minuter eller mer vid grova våldsbrott.

Nu flaggas det också för nedläggning av de flesta sjöpolisenheterna och många undrar givetvis hur detta påverkar sjöpolisens verksamhet i Västra Götaland.

Människor vill naturligt nog ha poliser nära och de kraftiga reaktionerna visar med all önskvärd tydlighet att man inte kan skapa trygghet på distans.

Eftersom dessa försämringar är aktuella just nu är min fråga till justitieministern:

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att tillförsäkra alla invånare i Västra Götaland ett rimligt mått av polisiär service?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2002/03:240, polisen i Västra Götaland

Interpellationsdebatt 2002/03:240

Webb-tv: polisen i Västra Götaland

Protokoll från debatten

Anf. 15 Thomas Bodström (S)
Fru talman! Ulf Sjösten har frågat mig vilka åt- gärder jag avser att vidta för att tillförsäkra alla invå- nare i Västra Götaland ett rimligt mått av polisiär service. Regeringens satsning på polisen fortsätter. Målet att utbilda 4 000 poliser under mandatperioden kvar- står. Ulf Sjösten skriver att jag gång på gång utlovat ökade satsningar på polisen men att verkligheten skulle vara en annan. Det stämmer inte. Våra sats- ningar hittills har lett till att antalet poliser nu ökar för tredje året i rad. Utöver att diskutera polisens resurser måste vi också ställa oss frågan vad vi från riksdag och reger- ing kan göra för att polisen ska få effektivare verktyg, och hur vi kan underlätta för polisen att göra ett ännu bättre arbete. Detta är frågor som regeringen arbetar med, parallellt med diskussionen om ökade resurser. För närvarande bereder vi till exempel frågan om renodling av polisens verksamhet så att poliser i hög- re grad kan användas till sådant de är utbildade för. Ett annat exempel är arbetet med en ny polisdatalag för att bland annat anpassa lagstiftningen till den moderna informationstekniken. Regeringen är också pådrivande i arbetet med att stärka det internationella polissamarbetet. Detta är några exempel på de insatser som görs från regeringens sida för att underlätta polisens brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete. Och det är sådana åtgärder som debatten borde foku- sera på, lika mycket som vi pratar om resurser. När det gäller frågan om Västra Götaland, som Ulf Sjösten tar upp, känner han säkert till att jag inte kan kommentera enskilda beslut som Polismyndig- heten i Västra Götaland har fattat. Jag får ofta frågor om allt från antalet polisstationer till hur polisen för- delar resurser mellan olika brottstyper. Men detta är inte frågor för regeringen utan för Rikspolisstyrelsen och, på det lokala planet, landets polismyndigheter. I Sverige har vi har en förvaltningsmodell där myndig- heterna agerar självständigt inom de ramar som riks- dag och regering satt upp. Det innebär till exempel att regeringen normalt inte bör ha synpunkter på antalet närpolisområden eller polisstationer i ett län. Det viktiga är att få ut fler synliga poliser på gatorna, men hur dessa ska organiseras är en fråga för polismyn- digheterna. Där finns kunskapen om hur ett effektivt polisarbete ska bedrivas. Avgörande är alltså att det finns tillräckligt många poliser att fördela. Det tycks ha undgått Ulf Sjösten att regering och riksdag flera år i rad har höjt polisens anslag och att antalet poliser ökar. Den satsningen ska fortsätta.

Anf. 16 Ulf Sjösten (M)
Fru talman! Socialdemokrater och moderater har helt skilda uppfattningar om hur verkligheten ser ut för svensk polis. Den bilden har inte förändrats i anledning av det svar som justitieministern har gett på min interpellation. Polisen i Västra Götaland har stora problem med sin driftsbudget för 2003. Man har ett tidigare under- skott, och man har ännu inte fått kompensation för kostnaderna i samband med EU-kravallerna. Reger- ingens bristande beslutsförmåga i denna självklara ersättningsfråga hänger som ett tungt ok över hela polisverksamheten i Västsverige och hämmar dagli- gen Polismyndigheten i Västra Götalands möjligheter till långsiktig planering. Fru talman! Nu läggs förslag fram om nedlägg- ningar av polisstationer i Västra Götaland för att klara budgeten. Ett förslag som sparar 1 miljon kronor innebär att fem polisstationer stängs och ett antal kommuner mister sina polisstationer. 77 000 invånare i fem svenska kommuner mister sin fasta polisnärva- ro. Det har skapat oro och otrygghet bland kommun- invånarna. I dessa kommuner har namninsamlingar samlat tusentals namnunderskrifter mot dessa ned- läggningar. Det är lätt att förstå människor oro på orter som Henån, Lilla Edet, Ed, Lindome och Land- vetter, där polisnärvaron nu hotas. Rapporter om långa utryckningstider till och med vid grövre vålds- brott har blivit allt vanligare och motsäger Thomas Bodströms ofta återkommande tes att polisnärvaron kan lösas med ambulerande polispatruller. Trots Thomas Bodströms försäkringar om gigan- tiska satsningar fortsätter nedmonteringen av polis- verksamheten i Västsverige just nu. Sedan 1995 har 25 polisstationer stängts i Västsverige. Nu hotas yt- terligare fem. I svaret till mig säger justitieministern att han inte kan kommentera enskilda beslut som fattas av Polis- myndigheten i Västra Götaland och vill förmodligen med det svaret säga att han och den socialdemokra- tiska regeringen inte har ett ansvar för vad som sker i Västra Götaland operativt. Bristande resurser för polisen är en fråga för den socialdemokratiska reger- ingen, och det är en fråga för dig, Thomas Bodström. Hur långt ska försämringarna i människornas otrygghet tillåtas att gå, och vilka åtgärder avser ju- stitieministern att vidta? Jag ställer frågan igen, Tho- mas Bodström.

Anf. 17 Cecilia Magnusson (M)
Fru talman! Vi har stått här i interpellationsde- batter många gånger tidigare, så jag börjar nästan känna mig som flickan på lasarett i den gamla sången. Justitieministern är klok. Han säger att det inte enbart är resurser som vi ska diskutera i den här kammaren, och jag ska ta upp den handsken om en liten stund. Men justitieministern sade också att poli- sen ska få effektivare verktyg. Detta kräver just större resurser, om inte annat i ett kortare perspektiv. Justitieministern sade vidare att han inte kunde kommentera enskilda polismyndigheter. Men justi- tieminister borde kunna kommentera Rikspolisstyrel- sens budgetunderlag som regeringen och justitiemi- nistern har begärt in. I årets budgetunderlag skriver Rikspolisstyrelsen mycket klart att med den ramtilldelning av resurser som regeringen har tänkt ge polisen klarar man inte verksamheten. Jag ska läsa upp tre citat. "Polisen kan inte finansiera merkostnaden för ett nytt mobilt kommunikationssystem inom nuvarande beräknade anslagstilldelning." Och det vore ett effek- tivare verktyg för polisen som kräver resurser. Det andra citatet: "De beräknade underskotten för 2003-2004 motsvarar lönekostnader för ca 800 an- ställda. Om ekonomisk balans skall klaras under dessa år, kan ingen ökning av anställda ske." Det tredje citatet: "För att klara otillräckliga pris- och löneomräkningar och merkostnader främst för ökade SPÅ-avgifter måste Polisen åstadkomma ratio- naliseringar i en storleksordning som motsvarar en medelstor polismyndighet per år under perioden 2003-2006." Fru talman! Detta visar att den utveckling som just på är på väg är ingenting jämfört med de problem som vi ser i dag. Nu till min första fråga. Den gäller polisens kom- pensation för bevakningen under EU-toppmötet i Göteborg. Den 23 januari uttalade justitieministern att han skulle kompensera Polismyndigheten i Västra Götaland för EU-toppmötet. Detta beslut skulle ha fattats i höstas. Jag är väldigt nöjd med att vi har fått det beskedet. Jag vill bara här i dag få det klarlagt att Västra Götaland om 14 dagar - eller den 15 april - får den kompensation som man vid så många tillfäl- len har blivit utlovad. Fru talman! Problemet för Polismyndigheten i Västra Götaland är att den utlovade kompensationen inte är tillräcklig för att man ska kunna klara ekono- min, utan det kommer att behöva mycket mera pengar för att man ska kunna leva upp till de krav som re- gering och riksdag har ställt. Hur tänker justitiemi- nistern lösa detta?

Anf. 18 Thomas Bodström (S)
Fru talman! Den modell som vi har i Sverige med rikspolisstyrelse och län gör att vi inte kan gå in - det tror jag att alla är överens om efter alla dessa inter- pellationsdebatter - och styra i de enskilda länen. Frågan om polisstationer har under lång tid diskute- rats runtom i landet, men det är alltså inte vår uppgift att från Stockholm peka ut var det ska finnas polis- stationer. Det vi kan konstatera är att det på vissa håll ver- kar att fattas bra beslut eftersom de har en bättre verksamhet och på vissa hålla kan det ha begåtts misstag. Självklart är detta en utveckling som måste fortgå. Som exempel kan jag nämna polisanmälningar via Internet. Jag vet att det förs en diskussion i Västra Göta- land, men jag ska inte lägga mig i den. Jag vet också en av de stationer som nämns över huvud taget inte har varit öppen på 15 månader. Huruvida man vill fortsätta att betala lokalhyra för någonting som inte längre finns i verksamheten ska man i Västra Göta- land - och inte vi - själv avgöra. Däremot är det alldeles riktigt att vi har ett över- gripande ansvar för resurserna till Rikspolisstyrelsen. Jag har tidigare sagt att dessa resurser har ökat och att de kommer att fortsätta att öka. Men detta ifrågasätts. Man säger att det inte är sant. För att visa att det är riktigt har jag tagit med mig en liten skiss som jag nu tänker överlämna. På den kan man mycket enkelt följa polisens utgifter - det är den svarta linjen - och regeringens och riksdagens anslag - det är den röda linjen. Då kan man ganska enkelt se att dessa linjer följer varandra, inte exakt därför att det är omöjligt med en budet som nu är uppe i 14 miljarder - en enda procent utgör alltså 140 miljoner. Men man kan ganska enkelt konstatera att linjerna följer varandra, och jag kommer att fortsätta att se till att de ska följa varandra. Jag kan inte exakt säga var linjerna kommer att ligga, men de kommer att följa varandra uppåt. Under de 2 ½ år som jag har varit justitieminister har man sagt att det inte kommer att bli någon ökning och några fortsatta satsningar. Man kan nu konstatera att dessa kritiker har haft alldeles fel. Nu får vi se vem som får rätt i framtiden. Hitintills talar det här dia- grammet sitt alldeles tydliga språk. Jag ber att få överlämna det, så kanske man tänker sig för en gång extra innan man återigen påstår någonting som inte är sant.

Anf. 19 Ulf Sjösten (M)
Fru talman! Det ser inte ut så här i verkligheten, Thomas Bodström. Är det så att de lokala och regio- nala cheferna är så inkompetenta att de slarvar bort alla dessa pengar? Eller vart tar de vägen? Men de syns inte i verksamheten. Där är de fullständigt osyn- liga. Det är uppenbart att Thomas Bodström blundar för verkligheten och för den otrygghet som många människor i Västra Götaland känner i sin vardag. I mitten av 1990-talet lanserades närpolisreformen, en reform som syftade till ökad effektivt, till att polisen skulle kunna bereda färdigt ärenden i samband med att brotten sker ute i lokalsamhället, som syftade till att utveckla det viktiga förebyggande arbetet och som syftade till att ge polisen en större legitimitet i sam- hället. Det låter ju bra, det tror jag att alla tycker. Men hur blev det då? Sedan Socialdemokraterna tillträdde regeringsmakten vid årsskiftet 1994/95 har alltså totalt 30 polisstationer stängts i Västra Göta- land. Som exempel vill jag nämna polisstationen i Svenljunga i Sjuhäradsbygden. När den invigdes med pompa och ståt för cirka sju år sedan var det Sveriges modernaste närpolisstation, sades det. Den var ett bra instrument för att leva upp till närpolisreformen. I dag finns det en polis ibland i Svenljunga som snart går i pension. Om det kommer någon ny efter honom är mycket tveksamt. Jag vet att en stor majo- ritet av svenljungaborna vill ha polis på sin ort. De känner att det behöver det för sin trygghet i vardagen. Är det inte dags att medge att det saknas pengar i polisverksamheten - ett område som Thomas Bod- ström och den socialdemokratiska regeringen har ansvar för? Är det inte dags att säga att polisens re- surser är det område som ni nu vill prioritera när vårpropositionen läggs fram om någon vecka?

Anf. 20 Cecilia Magnusson (M)
Fru talman! Vad kan polisen göra bättre? Den frå- gan skulle vi också diskutera. Jag ser fram emot sva- ret på frågan om kompensationen för EU-toppmötet. Men justitieministern vill ju att vi också skulle dis- kutera annat. Då ska jag ta upp frågan om brottsutredningar. 60 % av polisstyrelseledamöterna i Sveriges polissty- relse tycker inte att polisen kan klara av detta på ett bra sätt. De svåraste polisutredningar som finns att göra är de där barn är inblandade. I dag är det väldigt dåligt ställt med hur man klarar av den brottsutred- ningsverksamheten. Endast 10 % - och jag tror inte ens att den siffran stämmer - av anmälningarna går till åtal. Därför måste åtgärder vidtas. Polisen jobbar väldigt ineffektivt med dessa komplicerade utred- ningar, men de skulle kunna göras väldigt mycket bättre. På en del polismyndigheter har man till exem- pel familjevårdsenheter. Detta måste få en större bredd. Riksåklagaren har klart uttalat att polisen borde arbeta med det här. Inom Rikspolisstyrelsen har man gjort ett stort arbete, men inget sker ute på fältet. Vad jag tycker att riks- dag och regering skulle göra är att visa den politiska viljan och uppmuntra att man jobbar på det här sättet i team i nära samarbete med åklagare och att man kopplar in familjvårdsenheterna inom polismyndig- heterna. Det är inte justitieministerns område - men titta på miljörotlarnas införande i polismyndigheterna och ta det till intäkt för att kräva att polismyndigheterna börjar jobba på ett mer effektivt sätt när det gäller barnutredningen!

Anf. 21 Thomas Bodström (S)
Fru talman! Jag undrar hur det känns för alla de poliser som nu har kommit ut och som inte är en del av den verklighet som beskrivs. De skulle alltså vara något osynligt. Poliserna ökar nämligen för tredje året i rad, Sjösten. Nu har det slumpat sig så att för varje år ökar det så att 2001 var första året, 2002 andra året, 2003 tredje året, 2004 fjärde året och 2005 femte året. Det är lätt att hålla reda på! Nu är det 2003, och det ökar för tredje året i rad. Det måste kännas lite trist för alla de poliser som kommer ut - vi är snart uppe i 1 000 poliser per år som utbildas - att inte vara en del av verkligheten. Om man bara kontrollerar fakta så ser man att detta är den verkliga verkligheten. När det gäller Västra Götaland är det riktigt att man ska få kompensation för merkostnaderna. Det har inte varit alldeles lätt att räkna ut, och jag ska inte föregå någon. Man talar om hela underskottet eller den merkostnad eller kompensation som man har fått. Det som jag har sagt, och som jag står för, är att Väst- ra Götaland ska få ersättning för de merkostnader som man har fått. Däremot, och det tror jag att vi är överens om efter alla interpellationer, så kommer det inte att vara någon särskild påse med pengar som kommer. Men Västra Götaland ska inte behöva stå ensamt för de merkostnader som man hade i samband med kravallerna i Göteborg. Det löftet kvarstår. Vi har fört den debatten så många gånger så jag tror att vi är överens om det. Jag kan hålla med Cecilia Magnusson om några saker, som jag också sade tidigare. Jag vill inte på något sätt stå här och säga att allting är bra, att allting fungerar bra inom polisen och att inte vi från regering och riksdag kan göra mer när det bland annat gäller att styra våra myndigheter, att komma med nya för- slag till ändring av lagar och att komma med olika förändringar som behövs. Självfallet måste polisverk- samheten utvecklas hela tiden. Jag hade en interpel- lation här tidigare som handlade om Internetbedräge- rier, där polisen måste fortsätta att utvecklas. Vi måste generellt se att uppklarningsprocenten blir högre. Vi har alldeles för låg uppklarningsprocent. Det är det här sakerna som jag tycker är de allra viktigaste. Det som gäller satsningen har vi slagit fast, och det kommer att fortsätta. Men det löser inte alla problem. Det löser inte problemen för brottsoffer som inte har fått sin rätt och där brottet inte har klarats upp att säga till dem: Men det är väl inte så farligt, för satsningen fortsätter ju! Vi måste självfallet bli bättre på många av de här sakerna, och jag är glad att Ceci- lia Magnusson tar upp dem. När det gäller brott mot barn så är det trots allt fle- ra brott som klaras upp än vid andra våldsbrott - det vill jag understryka. Men vad som är särskilt viktigt vid brott mot barn är den speciella problematik som finns när barn är brottsoffer och målsägare. Här kan man göra ännu mer, genom att lyfta in en större kom- petens och kanske en annan kompetens än den som finns inom polisen, på bland annat det barnpsykolo- giska området, i brottsutredningar. Så kan man stärka barnens rätt som brottsoffer, så kan fler utredningar kan leda till åtal och fler skyldiga personer dömas. Jag håller med om att det finns mycket att göra här, och jag är tacksam för att Cecilia Magnusson tar upp det. Vi arbetar med det, men det kan säkert göras mycket mer också.

Anf. 22 Ulf Sjösten (M)
Fru talman! Ett sätt att trovärdigt spegla verklig- heten kan vara att belysa polisstyrelseledamöters inställning till den operativa polisverksamheten. Po- lisförbundet har gjort en enkätundersökning via ett företag som heter Exquiro Market Research under perioden 11-17 februari 2003. Det är alltså alldeles färska uppgifter med hög svarsfrekvens och, som företaget självt säger, en hög tillförlitlighet. En av frågorna var: Fungerar polisens arbete till- fredsställande? När det gäller förebyggande arbete bland ungdo- mar svarar 64 % av polisstyrelseledamöterna nej. 12 % är osäkra, alltså totalt 76 %. När det gäller bekämpning av narkotika säger 54 % nej och 9 % är osäkra, det vill säga totalt 63 %. En annan intressant fråga, bland många intres- santa frågor som ställdes i undersökningen och som relaterar till den föregående var: Inom ramen för befintliga resurser och antalet poliser - anser du som polisstyrelseledamot att polisen i din myndighet har möjlighet att genomföra ett tillfredsställande arbete bland ungdomar? För riket var svaret nej hos 66 % av de svarande, medan 21 % svarade ja. I Västra Götaland svarade 73 % av polisstyrelseledamöterna nej, medan bara 7 % svarade ja. Detta är alltså svar från förtroende- valda med särskild insyn i polisens arbete. Jag tycker att det speglar den situation vi har i dag på ett mycket tydligt sätt. När det gäller det här att det kommer fler poliser, Thomas Bodström, så finns det många olika faktorer att ta hänsyn till. Pensioneringarna ökar återigen - det är du säkert medveten om. Nu pensionerar man också poliser på halvtid, och det kommer att öka ytterligare. Vid den förra stora pensionsavgången bjöd distrikten över varandra för att bli av med poliser, för att bli av med kostnadsansvaret och för att klara sin budget. Den situationen står vi återigen i. Problemen blir bara större och större. Det är hög tid att agera nu, Thomas Bodström!

Anf. 23 Thomas Bodström (S)
Fru talman! Fakta talar som sagt sitt tydliga språk. Det är riktigt att vi har stora pensionsavgångar. Det är också därför vi ytterligare ökar satsningen på att det ska påbörjas utbildning för 4 000 poliser under man- datperioden. Det är så högt att till och med Rikspolis- styrelsen säger att det inte går att ha en högre siffra om man ska behålla samma höga kvalitet på polisen. Men vi är självfallet medvetna om de stora pensions- avgångar som kommer, framför allt 2006-2007. Det är möjligt att man då kan öka utbildningen ytterligare. När det gäller undersökningen så skulle jag fak- tiskt vara mer orolig om resultaten var de motsatta med tanke på att vi har brottslighet och att vi måste bli bättre. Tänk om polisstyrelserna lutade sig bakåt och sade: Vi är nöjda med allting. Vi tycker inte att saker och ting kan bli bättre! Jag tror inte att någon av oss här tycker att allting sköts perfekt och inte kan bli bättre. Jag tillhör i alla fall dem som anser att saker och ting kan vara mycket bättre. Den dagen jag känner mig nöjd med allting ser jag ingen anledning att fortsätta med det här arbetet. Vi vill fortsätta att bedriva det här arbetet. Vi vill göra det tillsammans och vi vill skapa bättre förut- sättningar för våra medborgare. Jag är själv inte nöjd. Jag tycker att polisen gör ett bra jobb, men självfallet kan man utvecklas ännu mer.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.