Olikheter i beskattning mellan olika boendeformer
Interpellation 2007/08:145 av Frid, Egon (v)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-11-12
- Anmäld
- 2007-11-12
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2007-11-15
- Sista svarsdatum
- 2007-11-26
- Besvarad
- 2007-11-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 12 november
Interpellation
2007/08:145 Olikheter i beskattning mellan olika boendeformer
av Egon Frid (v)
till finansminister Anders Borg (m)
En nyligen presenterad studie från KTH visar att beskattningen av olika boendeformer inte är neutral. Jämfört med upplåtelseformerna bostadsrätt och äganderätt är hyresrätten hårdast beskattad. Då regeringen tagit bort alla former av investeringsstöd och räntebidrag för nybyggande av hyresrätter kommer denna skillnad i beskattningen mellan de olika upplåtelseformerna att öka. Studien bekräftar vad Vänsterpartiet redan insett, nämligen att regeringens bostadspolitik slår hårt mot de personer som bor i nybyggda hyresrätter. I praktiken är hyresrätter liksom bostadsrätter redan dubbelbeskattade då hyresgästerna betalar bolagsskatt via hyran. Vänsterpartiet eftersträvar en neutral och rättvis fastighetsskatt för de olika boendeformerna. Därför har vi ställt oss bakom borttagandet av schablonbeskattningen för bostadsrätter och en sänkning av fastighetsskatten för flerbostadshus till 0,4 procent av taxeringsvärdet. På sikt bör fastighetsskatten på flerbostadshus tas bort helt. Detta skulle öka neutraliteten mellan de olika boendeformerna och öka möjligheterna för de människor som önskar att bo i hyresrätt.
Med anledning av vad som anförts vill jag ställa följande frågor till statsrådet:
1. Vad avser statsrådet att göra för att beskattningen av olika upplåtelseformer ska bli neutral?
2. Vad avser statsrådet att göra för att hyresrätter inte ska beskattas hårdare än bostadsrätter och bostäder med äganderätt?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:145
Webb-tv: Olikheter i beskattning mellan olika boendeformer
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:31 Tisdagen den 27 novemberProtokoll 2007/08:31 16 § Svar på interpellation 2007/08:145 om olikheter i beskattning mellan olika boendeformer
Protokoll från debatten
Anf. 105 Anders Borg (M)
Fru talman! Egon Frid har ställt två frågor till mig om olikheter i beskattning mellan olika boendeformer. I sin första fråga undrar han vad jag avser att göra för att beskattningen av olika upplåtelseformer ska bli neutral. I sin andra fråga undrar han vad jag avser att göra för att hyresrätter inte ska beskattas hårdare än bostadsrätter och bostäder med äganderätt.
Det är viktigt att samtliga upplåtelseformer tillförsäkras goda skattemässiga villkor. Regeringen har sänkt fastighetsskatteuttaget för egna hem, bostadsrätter och hyresrätter vilket har förbättrat bostädernas skattemässiga situation.
Eftersom den statliga fastighetsskatten är orättvis samt saknar folkligt stöd och legitimitet har regeringen i den till riksdagen nyligen överlämnade propositionen om avskaffad statlig fastighetsskatt föreslagit att den statliga fastighetsskatten för såväl småhus som flerbostadshus avskaffas och ersätts med en kommunal fastighetsavgift från och med 2008. Finansieringen sker bland annat genom skärpningar av beskattningen vid avyttring av småhus och bostadsrätter, vilket inte påverkar hyresrätter. Totalt sett är finansieringen därmed rimligt balanserad mellan olika upplåtelseformer.
Anf. 106 Egon Frid (V)
Fru talman! Jag tackar finansministern så mycket för svaret.
Det är många frågor som hänger samman när det gäller skattepolitiken och bostadspolitiken. Det har vi hört tidigare i kväll, bland annat i interpellationsdebatten med Börje Vestlund om vad som händer när man säljer allmännyttan i Stockholm.
Bakgrunden till min interpellation är en fråga som Vänsterpartiet länge drivit tillsammans med bland annat Hyresgästföreningen, nämligen att få en ökad neutralitet mellan upplåtelseformerna. Nyligen har KTH presenterat en studie som tydligt visar att hyresrätten som upplåtelseform är missgynnad i skattehänseende. Detta förstärks genom regeringen beslutade åtgärder i form av till exempel sänkt fastighetsskatt för egnahem och subventionerade tjänster inom tjänstesektorn.
Anders Borg kanske utgick från att det bara handlade om fastighetsskatten, men vår ambition är att föra en seriös diskussion om hur man skattemässigt kan förändra skattesystemet för att underlätta för hyresrätten som upplåtelseform samt få en ökad neutralitet.
Moderaten Anders Borg är ju för bruksvärdessystemet inom hyressättningssystemet, och ni har också tagit avstånd från marknadshyror. En av de saker som styr bruksvärdeshyressättningen är kostnaderna för hyresvärden vad gäller boendet. Dessa påverkas ganska kraftigt av de skatter som ligger till grund för hyressättningen. Hyresrätten är faktiskt dubbelbeskattad i det hänseendet; man betalar dels fastighetsskatt, dels näringsskatt på den näringsverksamhet som hyresvärden bedriver, antingen det är ett allmännyttigt eller ett privat hyresföretag.
För att få logik i detta bör man till att börja med ta bort fastighetsskatten för hyreshus, detta som ett första steg i en ökad neutralisering och för att få bort den dubbelbeskattning som sker. Nu har fastighetsskatten förändrats och i stället har vi en kommunal fastighetsavgift, men det har inte förändrat grundprincipen att det fortfarande sker en dubbelbeskattning av upplåtelseformerna där hyresgästerna betalar skatt flera gånger.
Dessutom påverkar andra delar i skattesystemet hyressättningen, bland annat uttagsskatten där hyresvärden och hyresgästen betalar löneskatt på de tjänster som utförs i form av den service som ges inom det allmännyttiga bolaget eller hyresbolaget. De betalar dessutom moms på dessa tjänster. Av detta kan man dra en direkt parallell till de skatteavdrag som sker för hushållsnära tjänster i den privata sektorn.
Den ökade neutralisering som Vänsterpartiet arbetat för har inte uppfyllts. Snarare har vi fått en ökad snedvridning mellan upplåtelseformerna.
Anf. 107 Andreas Norlén (M)
Fru talman! Jag tyckte att det här var ett intressant debattämne och tog mig därför friheten att tränga mig in i diskussionen mellan interpellanten och finansministern.
Jag har som ledamot av civilutskottet, som ju har ansvar för bostadspolitiken, haft anledning att vid flera tillfällen debattera just beskattningen av boendet med företrädare för oppositionen och även med företrädare för Hyresgästföreningen. Jag har då mött olika mer eller mindre rimliga försök att göra jämförelser mellan beskattningen av olika boendeformer.
Ett egendomligt argument för byggsubventionerna har varit att man haft ambitionen att kompensera hyresrätten för de ränteavdrag som de som äger egnahem får göra för sina lån. Egon Frid är lite grann inne på det resonemanget i sin interpellation när han apropå subventionsavvecklingen säger att skillnaden i beskattning mellan boendeformerna därmed kommer att öka. Man får nog vara vänsterpartist för att hävda att uteblivna subventioner är detsamma som en skattehöjning, vilket ju är innebörden i det han säger. Subventionsavvecklingen har tvärtom gjort det möjligt att sänka skatterna bland annat på arbete. Det är till gagn för alla, inklusive dem som bor i hyresrätt.
Diskussionen är också egendomlig eftersom subventionerna och ränteavdragen inte har med varandra att göra, varken systematiskt eller på något annat sätt. Det illustreras till exempel av att subventionerna var riktade till nybyggnation och därmed inte påverkade de befintliga hyresrätterna, vilket ju är det stora flertalet hyresrätter.
Detta har Egon Frid möjligen insett eftersom han kommer med en ny version och säger i sin interpellation att subventionsavvecklingen slår hårt mot personer som bor i nybyggda hyresrätter. Också det är ett mycket egendomligt påstående. Om man väl flyttat in i sin nybyggda hyresrätt vet man vad hyran är, och då kan man inte "drabbas" av någonting i efterhand. Hyran i en hyresrätt påverkas ju inte av subventionsavveckling eller inte subventionsavveckling, vilket Egon Frid mycket väl vet.
Egon Frid har också ett annat intressant påstående som förtjänar en kommentar, nämligen att hyresgästerna betalar bolagsskatt via hyran. Det är ett absurt påstående. För att bolagsskatt över huvud taget ska komma i fråga förutsätts att bostadsföretaget går med vinst, det vill säga att det finns ett överskott i rörelsen. På detta överskott betalar företaget skatt.
Därför blir det väldigt egendomligt om man hävdar att den skatten är en kostnad för hyresgästen. Det är en kostnad för fastighetsägaren som har gjort en vinst på sin näringsverksamhet.
Man kan i varje fall i princip med ett visst fog hävda att hyran varken skulle bli högre eller lägre om det inte fanns någon bolagsskatt alls. I varje fall finns det ingen automatik där. Vi har reglerade hyror.
På en vanlig marknad skulle borttagande av en skatt innebära att priset på varan sänktes. Här har vi en reglerad hyra som fastställs i förhandlingar mellan marknadens parter. Därmed hänger det på utfallet av förhandlingarna om det blir en hyressänkning eller inte om man sänker en skatt som drabbar verksamheten.
Det finns ett antal principiella invändningar man kan resa mot Egon Frids analys. Jag ska med intresse följa finansministerns svar på de frågor som Egon Frid ställde. Jag har i varje fall inte kunnat hitta någon logik i resonemanget.
Anf. 108 Anders Borg (M)
Fru talman! Låt mig göra några reflexioner kring Egon Frids inlägg. Det är naturligtvis så att skattepolitiken och bostadspolitiken hänger ihop.
Jag känner själv en liten svårighet att ta till mig hela resonemanget om neutral beskattning av fastigheter. Det bygger på att villaägaren beskattas på en fiktiv avkastning av att äga fastigheten. Någon sådan avkastning upplever väldigt få villaägare att de har. Jag inser att detta är grunden till att vi har en fastighetsskatt. Men för de flesta villaägare är det en helt främmande tanke.
Vad man däremot kan konstatera är att vi har en mycket hög beskattning på hyresrätter. Man kan diskutera om det är bra eller dåligt. Vi övervägde under den föregående mandatperioden att föreslå en sänkning av momsen på de tjänster som är förknippade med hyresrätten. Det ville dock majoriteten i dåvarande skatteutskottet inte verka för.
Man valde i stället att tacka nej till att delta i det så kallade lågmomsförsöket, och därigenom blockerades möjligheten att gå fram i den frågan. Där har vi inga möjligheter att göra någonting förrän vi åtminstone vet vad man gör i arbetet som nu sker inom EU fram till år 2010.
Jag kan se skäl för att lätta på den beskattningen. Det finns två skäl. Om man bor i en hyresrätt är logiken i det att man inte vill ta på sig att äga ett hus och därmed all den skötsel som följer av detta. Det kan vara logiskt att människor tycker att det är en trevlig och bra boendeform. Jag har själv varit hyresgäst och har mycket uppskattat det som boendeform.
Det är naturligt att man köper ett bredare servicepaket till boendet. Inte minst i ett land med åldrande befolkning skulle det kunna vara logiskt att vi skapar ett trygghetsboende för äldre. Möjligheten att bo kvar utan att behöva ta del av sjukvård skulle vidgas om vi hade ett bredare servicekoncept i hyresboendet.
Det skulle också ha en positiv fördelningseffekt om vi hade möjlighet att lätta på beskattningen på hyresrätter. Det är en boendeform som inte minst många äldre kvinnor bor i. Det är grupper med låg eller ingen ATP och mycket begränsad pension.
Det finns skäl att överväga beskattningen av hyresrätter. Det har jag stor respekt för. Problemet är att det handlar om pengar. Vi har en kostnad för att ta bort beskattningen på hyresrätter på uppemot 3 miljarder. Det finns många sänkta skatter och ökade utgifter som vi alltid behöver överväga.
Jag har svårt att se att en sådan förändring av hyresrättsbeskattningen skulle vara påkallad. Ska vi göra en förändring av beskattningen på hyresrätter bör den ha positiva effekter antingen i fördelningshänseende - och det har båda formerna - eller i den meningen att det bidrar till fler människor i arbete inom fastighetssektorn. Det tror jag inte att en förändring av fastighetsskatten skulle ha.
Det här är en diskussion som hade varit enklare att föra om inte den förra majoriteten, det vill säga den förra regeringen, hade valt att agera inom EU så att vi inte får möjligheter att delta i lågmomsförsöket.
Anf. 109 Egon Frid (V)
Fru talman! Tack så mycket för svaret. Interpellationen blev ställd till Anders Borg eftersom den innehöll skattefrågor. Bostadspolitiken i övrigt brukar jag debattera med Mats Odell. De synpunkter som Andreas Norlén tar upp här är de frågor som vi normalt sett debatterar när det gäller bostadspolitiken i övrigt.
Det är glädjande att höra att Anders Borg ser att det skulle vara fördelningspolitiskt positiva effekter med att ta bort fastighetsskatten för hyresrätten. De grupper som i största utsträckning bor i hyresrätter består av människor som behöver stödjas ur fördelningspolitiskt hänseende.
Det är i vanlig ordning tråkigt att EU blockerar. Varken den förra regeringen eller den nuvarande regeringen har vågat utmana EU i olika frågor.
Det är ofrånkomligt att hyressättningen styrs av de kostnader som hyresvärden är belastad av. Naturligtvis tas skatten på näringsverksamheten ut på ett överskott. De flesta bolag har ett avkastningskrav inklusive kommunala fastighetsbolag, och säkert har varje privat fastighetsbolag ett avkastningskrav.
Man betalar skatt på avkastningen, och naturligtvis tar man ut det på hyran. Man lägger in det i en hyreskalkyl för att man vet att man ska ha ett avkastningskrav, som är en del av vinsten. Det ingår i uträkningen av hyran.
Vi vet att alla kostnader som belastar bostadsproduktionen också driver upp hyresnivåerna totalt sett. Jag var inte inne på att den här gången ställa frågan på den bogen att vi skulle diskutera investeringsstödet och räntebidragen. Det är den orättvisa beskattning av upplåtelseformer som min fråga handlar om.
Det gäller till exempel finansieringsstöd och skatter när det gäller hyresrätter. Det handlar om kapital till finansiering av hyresrätter och neutral finansiering och beskattning. Det handlar om förvaltningsmomsen och uttagsskatten, som jag nämnde. Det handlar om skattefrihet för självförvaltning och underhållsfondering och naturligtvis om särskilt stöd till nyproduktion och upprustning av bostäder.
Alla de faktorerna påverkar hyressättningen och också vilken hyra man får. Alla kostnader för produktionen påverkar även om man har en fast hyra. När man byggt färdigt ett hyresobjekt och man vet vilken hyra det blir påverkas den samlade hyressättningen och hyresnivån. Därför påverkas de också av den samlade kostnaden hyreskollektivet har för sitt boende.
Vi har en förskjutning i bruksvärdessättningen. Även om vi inte har marknadshyror har vi en anpassning till de ökade kostnaderna för hyressättningen. Därför är det oerhört viktigt fördelningspolitiskt att vi får en ökad neutralitet i boendet.
Anf. 110 Andreas Norlén (M)
Fru talman! Med all respekt var det Egon Frid själv som lyfte in alla dessa bostadspolitiska aspekter i debatten genom sin interpellation där han tar upp räntebidragen, investeringsbidragen och allt detta. Det var nog ganska naturligt att han fick svar på de synpunkter han förde fram i de avseendena även om det tangerar andra debatter som han har haft tidigare.
Man kan diskutera Egon Frids version av bruksvärdessystemet vill jag nog påstå. Bruksvärdessystemets idé är inte att bygga på en kostnadsberäkning för hyresvärden. Det handlar om sådana aspekter som skick, standard och läge på bostaden.
Visst förekommer det i hyresförhandlingarna att man lyfter in aspekter som hyresvärden pekar på i form av kostnadsökningar. Men det är inte ideologin bakom bruksvärdessystemen. Det är lägenhetens skick, standard och läge och vissa andra faktorer som ska beaktas och vara avgörande.
Det där har i själva verket varit ett problem för privata fastighetsägare, som har hävdat att hyresnivån har legat för lågt i vissa avseenden därför att det kommunala bolaget har lagt sig på en för låg nivå i förhandlingarna. Då har man inte alls tagit hänsyn till kostnadsaspekter. Detta är alltså en sanning med modifikation, även om kostnaderna självklart har betydelse - det ska man inte sticka under stol med.
Jag ska ta upp en tråd som Egon Frid hade uppe här förut när det gällde hushållsnära tjänster och parallellen med de tjänster som fastighetsägaren utför i sitt hus. De tjänster som fastighetsägaren utför får han eller hon dra av i sin näringsverksamhet. Fastighetsägaren får alltså sänkt bolagsskatt - den bolagsskatt som Egon Frid lyfte in i debatten. Om man dessutom skulle ta med avdrag för de tjänsterna i annat sammanhang skulle det bli ett dubbelavdrag.
Anf. 111 Anders Borg (M)
Fru talman! Det finns naturligtvis en koppling mellan den generella diskussionen om skatter och bostadspolitiken. Jag kan se argument för varför man borde sänka beskattningen på boende. Men det måste då alltid ställas mot de andra viktiga frågeställningar vi har. Vilka är de effektivaste skatterna att sänka om vi vill skapa fler jobb? Om det här är en bra fördelningspolitik - hur står den sig relativt andra satsningar för att förbättra fördelningspolitiken? Det är de grundläggande frågeställningar man alltid möter.
Jag är inte säker på att sänkt fastighetsskatt på hyresrätter är det bästa sättet att skapa jobb. Jag är inte heller säker på att det här är den effektivaste fördelningspolitiken.
Men det är klart att vi gärna vill se en attraktiv framtid för hyresrätten. Jag tycker att det är lätt att se, inte minst när hyresgäströrelsen diskuterar detta, att det finns en sådan roll. Vi har en befolkning som åldras. Vi har en stor grupp som kommer att lämna sitt boende i bostadsrätter och villor och söka sig till hyresrätter i takt med att de åldras. Då är det naturligt att man efterfrågar mer av tjänster och mer av innehåll i boendet som är kopplat till skatterna. Tyvärr har vi hög beskattning på tjänster i Sverige. Det leder ofta till att den här typen av verksamhet, som skulle kunna göra hyresrätten till ett attraktivt boende, får svårare att göra sig gällande.
Jag kan delvis ge Egon Frid rätt i att man kan argumentera utifrån ett neutralitetsperspektiv, precis som man gör i KTH-studien, för att det finns en överbeskattning på hyresrätter. Men det hjälper inte, för sedan måste man diskutera den kostnad på flera miljarder som detta är. Hur ska den stå upp mot andra jobbskattereformer respektive andra reformer på välfärdssidan av fördelningspolitiken?
Man kan också diskutera vad vi ska göra för att få en attraktiv hyresrätt i framtiden. Det tror jag är en fråga vi har all anledning att återkomma till, inte minst inom ramen för diskussionen om att vi måste ha en boendemarknad som fungerar både för unga människor, för dem i medelåldern och för de lite äldre människorna. Där har hyresrätten en stark ställning när det gäller att vi ska ha en välfungerande boendemarknad.
Anf. 112 Egon Frid (V)
Fru talman! Tack, Anders Borg, för vissa positiva drag i ditt svar! Man kan inte undvika att ta upp exempel som har försämrat och förvärrat neutraliteten mellan upplåtelseformer, som förändring av fastighetsskatten och avdrag för hushållsnära tjänster har gjort. Man kan direkt jämföra detta med behovet av att öka neutraliteten mellan upplåtelseformer och göra kostnadssänkningar för hyresrätten som upplåtelseform. Det handlar om att ta bort kostnader på skattesidan för hyresrätten som upplåtelseform för att få en ökad neutralitet. Det här är självklara paralleller att dra.
Anders Borg tar upp kostnaden för att ta bort fastighetsskatten för hyresrätter. Det skulle kosta 3 miljarder kronor. Det är en ganska blygsam kostnad. Man ska ha respekt för den, men den är blygsam i relation till andra borttaganden av inkomster som regeringen har gjort och som dessutom har haft en negativ omfördelningseffekt i samhället. Här pratar vi om en kostnad och ett borttagande av en skatteintäkt som skulle ha en positiv fördelningseffekt och dessutom skulle gynna grupper som är i behov av sänkta boendekostnader.
Den här diskussionen och det arbete som Vänsterpartiet fortsätter att driva för en ökad neutralitet mellan upplåtelseformerna är viktiga därför att de har en så tydlig fördelningspolitisk profil gentemot hyresrätten och den grupp av människor som till stor del bor i hyresrätterna och som behöver sänkta kostnader. Detta bidrar till att sänka den totala hyresnivån, och det bidrar också till att det blir billigare och lättare att bygga hyresrätter. Jag är övertygad om att det även får en positiv sysselsättningseffekt.
Anf. 113 Anders Borg (M)
Fru talman! Jag tänkte inte gå igenom den generella diskussionen om fastighetsskatt här. Där har vi grundläggande olika synsätt. Svenska folket har inte uppfattat fastighetsskatten som en legitim beskattning utan som något godtyckligt och orättvist.
Det grundläggande problemet, som Egon Frid påpekar här, är att man när det gäller fastigheter har dels en bolagsskatt, dels en fastighetsskatt. Detta problem uppkom inte i samband med att vi fick en borgerlig regering, utan det har varit rådande länge. Jag kan ha respekt för det resonemanget.
Jag måste ändå påpeka att 3 miljarder är mycket pengar. Låt oss göra en jämförelse. Om vi vill hjälpa äldre kvinnor som har låg eller ingen ATP - det är en stor grupp som är hyresboende och en av de kanske mest socialt utsatta grupperna i hyresboendet - måste det i så fall jämföras med att göra en förändrig av bostadstillägget. Det skulle naturligtvis vara en åtgärd som skulle vara ännu mer effektiv om det bara var fördelningsdiskussionen vi var ute efter.
Jag tror att vi på sikt måste se över fastighetsbeskattningen även för hyresrätter. Skattepolitik ska naturligtvis handla om att klara av våra offentliga gemensamma åtaganden. Skatterna ska sedan göra så lite skada som möjligt på samhället. Då är det naturligt att den här skatten diskuteras precis som andra skatter. Jag företräder ett parti och en regering som är för sänkta skatter i grunden. Sedan måste allting vägas av och tid måste ges.
Jag tror att både jobb och välfärd är sådant som gör att det här är en skattesänkning som inte hamnar överst på vår prioriteringslista. Men jag har stor respekt för att Egon Frid argumenterar för en hållning där neutralitet bör eftersträvas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.