Ökad kunskap om rasism i vården och omsorgen
Interpellation 2022/23:128 av Annika Hirvonen (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-12-21
- Överlämnad
- 2022-12-22
- Anmäld
- 2023-01-13
- Sista svarsdatum
- 2023-01-27
- Svarsdatum
- 2023-02-02
- Besvarad
- 2023-02-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildningsminister Mats Persson (L)
I en debattartikel i Expressen den 27 november skriver 18 företrädare från vården och olika människorättsorganisationer om hur rasismen riskerar kvinnors och barns hälsa. Föreställningar om skillnader på vit och svart hud leder bland annat till undervärdering av symtom, fördröjd vård, nekande av nödvändig behandling, hårdhänt hantering och otrevligt bemötande för patienter som rasifieras. Strukturell rasism i förlossningsvården och i vården överlag leder i värsta fall till att människor dör.
Artikelförfattarna efterlyser mer kunskap om hur den strukturella rasismen i vården påverkar vilken vård som människor ges i Sverige. Sådan kunskap är i dag skral, och det beror bland annat på bristande statistik. Vid upprepade tillfällen har Sverige fått kritik från både EU och FN för att vi inte har tillgång till statistik kopplat till rasism. Vi i Miljöpartiet vill införa jämlikhetsdata i Sverige och öka kunskapen om rasism.
År 2021 gav Miljöpartiet i regering Brottsförebyggande rådet, Brå, i uppgift att ta fram en tredje del i en påbörjad serie rapporter som belyser rasismen i Sverige. De två första rapporterna behandlade antisemitism respektive islamofobi. Brås nya studie belyser afrofobiska hatbrott och synliggör det som många vittnat om under lång tid – hur hatbrotten sker öppet på gator och torg, inom vården och på våra skolor och arbetsplatser. Verbala påhopp, där n-ordet och andra nedsättande uttryck används, är vanliga. I nästan en femtedel av anmälningarna förekommer våld. Resultaten är alarmerande.
Brå lyfter även upp avsaknaden av jämlikhetsdata i Sverige. I dag finns statistik uppdelad på ålder och kön – men inte på till exempel religion, hudfärg eller etnicitet. Afrosvenskar som Brå talat med menar att detta skapar en osynlighet kring rasism i statistiken, vilket gör att stödåtgärder och öronmärkta resurser saknas. Att Sverige numera är ett av världens mest jämställda länder beror bland annat på att all offentlig statistik enligt lag är könsuppdelad. Det är uppenbart att insamling av data måste bli mer detaljerad för att Sverige ska bli mer jämlikt och i högre utsträckning kunna motarbeta diskriminering med grund i religion, hudfärg eller etnicitet.
Frågan om jämlikhetsdata utreddes av Diskrimineringsombudsmannen redan år 2012, och slutsatsen då var att jämlikhetsdata både kan och bör införas i Sverige. Med större synlighet i statistiken blir kunskapsbilden tydligare och det blir lättare att identifiera nödvändiga åtgärder. Jämlikhetsdata bygger på enkätmetodens principer i form av frivillighet, anonymitet, informerat samtycke samt självidentifikation och självkategorisering. Det handlar alltså inte på något sätt om någon form av registrering av en enskild och identifierbar person.
Det är oacceptabelt att vänner och grannar utsätts för hatbrott på våra gator på grund av deras hudfärg. Det är oacceptabelt att barn möter rasism i skolan. Det är oacceptabelt att kvinnors förlossningsvård kan blir sämre på grund av rasism – medveten eller omedveten. För att få bukt med rasism och hatbrott måste vi få bättre kunskap om hur denna form av diskriminering tar sig uttryck. Sverige måste börja samla in jämlikhetsdata.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Mats Persson:
- Kommer ministern att verka för att införa utbildning om rasism som obligatoriskt moment på vård- och omsorgsutbildningarna?
- Kommer ministern att verka för att öronmärka pengar för forskning om rasism i förlossningsvården i nästa forskningsproposition?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:128
Webb-tv: Ökad kunskap om rasism i vården och omsorgen
Dokument från debatten
- Torsdag den 2 februari 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:56
- Protokoll 2022/23:56 Torsdagen den 2 februariProtokoll 2022/23:56 Svar på interpellation 2022/23:128 om ökad kunskap om rasism i vården och omsorgen
Protokoll från debatten
Anf. 1 Utbildningsminister Mats Persson (L)
Svar på interpellation
Fru talman! Annika Hirvonen har frågat mig om jag kommer att verka för att införa utbildning om rasism som obligatoriskt moment på vård- och omsorgsutbildningarna. Hon har också frågat om jag kommer att verka för att öronmärka pengar för forskning om rasism i förlossningsvården i nästa forskningsproposition.
Jag vill inledningsvis understryka att regeringen tar frågan om rasism inom vården på allvar. Alla i Sverige ska kunna känna sig trygga med att offentliga verksamheter som till exempel hälso- och sjukvården har den kunskap som behövs för att kunna ge en högkvalitativ och likvärdig vård.
Vård- och omsorgsutbildningarna vid universitet och högskolor ska vila på vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet. Detta utesluter såklart bedömningar som grundar sig på rasistiska föreställningar. Jag förutsätter att de högskolor som utbildar framtidens vårdpersonal har uppmärksammat de frågor som interpellanten nämner och säkerställer att deras utbildningar ger studenterna de verktyg som krävs för att alla ska få patientsäker vård med etiskt och professionellt bemötande i centrum. Detta ryms redan i dag i de examensbeskrivningar som berörs.
Frågan berör förstås inte bara dem som studerar. Den berör även dem som redan är verksamma i vården, och där har arbetsgivarna en viktig roll att spela. Regeringen fortsätter därför att ge stöd till Socialstyrelsens arbete med att ta fram, utveckla och sprida kunskapsstöd för att motverka förekomsten av rasism, främja allas lika rättigheter och möjligheter inom hälso- och sjukvården och bidra till en jämlik vård. Uppdraget är en av flera insatser inom ramen för den nationella planen mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott och de åtgärdsprogram som kompletterar denna. En viktig del av arbetet handlar om att säkerställa att kunskap om rasism och liknande former av fientlighet tillgängliggörs och används av olika aktörer.
Interpellanten frågar även om jag kommer att verka för att öronmärka pengar för forskning om rasism i förlossningsvården i nästa forskningsproposition. Jag tycker att det ännu är för tidigt att uttala sig om innehållet i den kommande forskningspropositionen.
Avslutningsvis vill jag understryka att jag delar Annika Hirvonens uppfattning om att rasism är oacceptabel och inte ska förekomma någonstans i vårt samhälle - allra minst i hälso- och sjukvården, där patienter ska känna sig trygga.
Anf. 2 Annika Hirvonen (MP)
Fru talman! I en debattartikel i Expressen i höstas skriver 18 företrädare från vården och olika människorättsorganisationer om hur rasismen utsätter kvinnors och barns hälsa för risk i mödra- och förlossningsvården, hur föreställningar om skillnad på svart och vit hud leder till att olika smärtlindring ges till barn med olika hudfärg och hur undervärdering av symtom, fördröjd vård, nekande av nödvändig behandling och hårdhänt hantering liksom otrevligt bemötande påverkar patienter som rasifieras i vården.
I yttersta fall leder rasism i vården till att människors liv riskeras. Ett sådant fall är mannen som i stället för att få akut vård avfärdades med hänvisning till något som kallades kulturell svimning.
Det är uppenbart att det finns rasistiska föreställningar som påverkar den vård som människor får. Även om det borde vara självklart för var och en att hälso- och sjukvård enbart ska ges på vetenskaplig grund och inte alls påverkas av rasistiska föreställningar är det uppenbart att det ändå sker. Då har regeringen ett ansvar att agera.
Vi i Miljöpartiet fattade beslut om den nationella planen mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott under vår tid i regeringen. Det är viktigt att det arbetet fortsätter, men det behövs också särskilda insatser till vården. Det behöver vara ett prioriterat område.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
Kunskap och kompetens är centralt. Jag har i flera sammanhang lyft fram behovet av kunskap om rasismen i sig och så kallade jämlikhetsdata för att svart på vitt synliggöra skillnader i hur människor behandlas. Jag vill fråga utbildningsministern om han ser ett värde i att ta fram jämlikhetsdata för att på samma sätt som vi har jobbat systematiskt för jämställdhet mellan kvinnor och män baserat på könsuppdelade data kunna göra detsamma vad gäller rasism.
Jag tycker att det är bra att utbildningsministern tar tydlig ställning mot rasism, men jag är inte nöjd med att ministern utgår från att rasism är något som bemöts och inte förs vidare i utbildningarna. Det vi ser i vården är att det förekommer rasistiska föreställningar, och då menar jag att det inte räcker att utgå från att utbildningarna har hanterat detta tillräckligt väl. Jag tror tvärtom att det behövs tydligare insatser som också hanterar eventuella rasistiska föreställningar som studenter bär med sig när de kommer till sin utbildning, och jag är övertygad om att det också behövs insatser som fortbildar den personal som redan är verksam i dag. Jag undrar om Mats Persson är beredd att göra mer för att det ska bli verklighet.
Anf. 3 Utbildningsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag delar Annika Hirvonens engagemang i den här viktiga frågan. Att man bemöts med respekt i vården och att vi behandlar alla människor utifrån alla människors lika värde är naturligtvis en viktig utgångspunkt för all politik vi bedriver men också för allt offentligt utövande. Det ska gälla i skolans värld, inom hälso- och sjukvården och överallt. Det är viktigt.
Det är också viktigt att människor som har kommit till Sverige känner att samhällets hjältar - sjuksköterskor, läkare och undersköterskor - bemöter dem med respekt utifrån alla människors lika värde. Man kan inte överskatta hur viktigt det är för ett samhälle som håller ihop och för ett samhälle där människor känner att demokratin fungerar och att staten är den tillitsskapande aktör som vi alla vill att den ska vara.
Det finns få saker som är så viktiga i ett samhälle som tillit, och det finns få saker som är så viktiga för att skapa tillit som att medborgarna i mötet med staten och statens utövare - oavsett om det är med skolan, med sjukvården eller med polisen - känner att det finns likabehandling och att samhället inte är korrupt eller gör skillnad på människor.
Detta är väldigt viktigt, och med tanke på att det är så viktigt har politiken i bred politisk enighet bestämt att det ska vara tydligt i de utbildningar man går i Sverige när man går till ett professionsyrke i statens tjänst eller i det offentligas tjänst. Man ska då få kunskap om rasism, om förekomsten av strukturer och normer och om vikten av likabehandling och av att stå upp för alla människors lika värde.
Detta finns därför med i examensbeskrivningarna för samtliga legitimationsyrken inom sjukvården. Det handlar om att studenter under utbildningen ska visa att de kan ta hänsyn till etiska aspekter och att de beaktar de mänskliga rättigheterna. Detta är väldigt viktigt. Just att detta finns med i examensbeskrivningarna är ett uttryck för att politiken brett i Sverige är överens om att detta är viktigt och att vi vill att det ska genomsyra våra utbildningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
Hur fungerar det då? Det är svårt för oss i Sveriges riksdag att veta exakt hur det fungerar i utbildningarna. Vi har valt att låta vår expertmyndighet, Universitetskanslersämbetet, kartlägga 188 utbildningar med avseende på mänskliga rättigheter. Deras bedömning är att utbildningen och undervisningen om detta i stort fungerar väl.
Innebär detta att vi är immuna mot förekomst av diskriminering, dolda strukturer eller rasism i vården? Nej, det tror jag inte. Jag tror att vi, trots att utbildningarna fungerar, inte är immuna, utan detta kan förekomma, vilket naturligtvis är mycket allvarligt. Det betyder att vi hela tiden behöver se till att utbildningarna förbättras och att vi hela tiden för en bred och djup dialog om hur detta ska förbättras.
Fru talman! Allra sist vill jag tacka Annika Hirvonen för det engagemang som ledamoten har i denna fråga. Jag hoppas att vi tillsammans, i så bred politisk enighet som bara är möjligt, kan arbeta vidare med denna fråga. Frågor om mänskliga rättigheter och rasism är viktiga att prata om, och det är viktigt att vi gör något åt detta och gemensamt gör allt vi kan.
Anf. 4 Annika Hirvonen (MP)
Fru talman! Jag får tacka för svaren. Det är tydligt att Mats Persson erkänner att detta är ett angeläget problem. Det som inte är lika tydligt är om utbildningsministern kommer att vidta några ytterligare åtgärder eller om han anser att den kartläggning som gjorts visar att det i dag är tillräckligt bra på utbildningarna till hälso- och sjukvårdsyrken.
Sedan har vi den fråga som utbildningsministern själv var inne på, att det är svårt att veta hur det fungerar och hur det ser ut. Det finns många beskrivningar, anekdoter och enskilda fall av diskriminering som visar att det finns rasism inom hälso- och sjukvården. Det som saknas i Sverige är systematisk kunskap på strukturell nivå. Därför menar inte bara vi i Miljöpartiet utan också EU och FN att Sverige skulle behöva införa någon form av jämlikhetsdata, baserade på frivillighet, anonymitet och självidentifikation, som på ett strukturellt plan kan synliggöra hur rasismen ser ut.
Jag har själv, precis som Liberalerna som parti, arbetat med jämställdhetspolitik under lång tid och sett hur central den könsuppdelade statistiken har varit för att nå framgång - för att inte olika beskrivningar av bristande jämställdhet eller upplevelsen av att löner är ojämställda etcetera ska kunna viftas bort. Har man svart på vitt hur det ser ut blir det lättare att nå enighet, i politiken och med myndigheter och chefer i hela det offentliga. Man har en gemensam problembild och kan agera utifrån den.
Därför vill jag fråga utbildningsministern om han kommer att ta initiativ för att det ska utvecklas jämlikhetsdata. Jag tänker att universiteten och högskolorna här skulle kunna spela en helt central roll för att ta fram bra metoder. Eftersom jämlikhetsdata som synliggör rasism skulle behöva skilja sig från den könsuppdelade statistiken, som baserar sig på personnummerdata, krävs det att man noggrant överväger och väger in hur frivillighet, självidentifikation och anonymitet både kan säkerställas och påverkar jämlikhetsdata och resultat. Avser utbildningsministern att ta initiativ för att vi ska få jämlikhetsdata?
Anf. 5 Utbildningsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Tack för inlägget, ledamoten Hirvonen! Jag tror att det är väldigt viktigt att vi fokuserar på hur innehållet i våra utbildningar, i detta fall i vårdsektorn, kan bli bättre och hur vi kan säkerställa att man hela tiden jobbar med att utveckla utbildningarna och se till att de blir bättre på att fånga upp frågor om mänskliga rättigheter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
Nu har statens expertmyndighet UKÄ gjort en granskning av väldigt många utbildningar och landat i att detta i huvudsak fungerar bra. Men som jag sa i mitt tidigare inlägg betyder inte detta att vi kan svära på att det inte förekommer diskriminering, rasism eller olikabehandling i vården. Det kan mycket väl förekomma, och det är det viktigt att vi har en medvetenhet om.
Jag tror också att det är viktigt att man hela tiden låter utbildningarna ute på lärosätena arbeta med dessa frågor, så att man hela tiden arbetar med att förbättra, förfina och utveckla utbildningarna för att komma ännu längre - att man inte agerar som om allt redan är löst och allt är perfekt. Det är det ju inte, utan det finns hela tiden saker att förbättra i detta.
Jag tycker att det ligger en väldig styrka i att det finns examensmål som tagits fram tillsammans med expertis, intresseorganisationer och andra myndigheter och att man har lyssnat på intresseorganisationer för att kunna fånga upp synpunkter och utveckla examensmålen så mycket som möjligt. Detta får sedan i nästa skede effekt på hur utbildningarna utformas.
Jag tycker alltså att det är viktigt att det finns en hög medvetenhet om detta ute på lärosätena. Från politikens sida är det viktigt att vi pekar på att vi har en hög förväntan på detta område. Det ska inte förekomma rasism eller diskriminering i vården, och en viktig del för att lyckas med detta är att våra utbildningar fungerar och tar upp denna typ av frågeställningar och ger våra sjuksköterskor, läkare och psykologer rätt verktyg. I och med att detta är legitimationsyrken finns det en möjlighet att koppla examensmålen till legitimationen. Man blir inte sjuksköterska om man inte har gått en sådan här utbildning; det finns ingen möjlighet att runda detta. Det tycker jag är en väldig styrka.
Men, som sagt, det är också viktigt att man hela tiden förbättrar och förfinar detta, och jag ser framför mig att det kommer att ske ute på lärosätena. Vi följer detta väldigt noga.
Anf. 6 Annika Hirvonen (MP)
Fru talman! Det är oacceptabelt att människor i svensk hälso- och sjukvård behandlas olika baserat på hudfärg. Det är oacceptabelt att människor dör till följd av rasistiska föreställningar hos vårdpersonal. Det är en helt central uppgift för samhället att se till att den strukturella rasismen synliggörs och åtgärdas.
Jag är väldigt glad att regeringen kommer att arbeta vidare med den nationella plan mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott som vi i Miljöpartiet sjösatte under vår tid i regeringen. Jag förväntar mig att det kommer fler åtgärder - att rasism i samhället synliggörs genom insatser som jämlikhetsdata och forskningssatsningar och att vi både fortbildar befintlig personal och säkerställer att de som ska jobba i hälso- och sjukvården i framtiden har kunskap om hur rasistiska föreställningar påverkar vilken vård människor får.
Detta är en livsviktig fråga. Det är en fråga om mänskliga rättigheter och om tillgång till jämlik vård.
Anf. 7 Utbildningsminister Mats Persson (L)
Svar på interpellation
Fru talman och Annika Hirvonen! Jag hoppas att vi tillsammans i riksdagen kan arbeta djupare och i konstruktiv anda för att förbättra dessa områden. Det är viktigt att människor känner tillit i mötet med vården, att det inte finns rasism eller diskriminering och att det råder likabehandling. Jag är övertygad om att det finns mer att göra på detta område för att nå hela vägen fram, och jag ser fram emot att i konstruktiv anda tillsammans med andra partier här i riksdagen ta dessa frågor vidare och framåt.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.