Normkritisk sexualundervisning för att förebygga sexualbrott
Interpellation 2013/14:304 av Bergstedt, Hannah (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-02-21
- Anmäld
- 2014-02-25
- Besvarad
- 2014-03-04
- Sista svarsdatum
- 2014-03-07
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 21 februari
Interpellation
2013/14:304 Normkritisk sexualundervisning för att förebygga sexualbrott
av Hannah Bergstedt (S)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Under den senaste tiden har debattens vågor gått heta kring sexuella övergrepp och våldtäkter av kvinnor. Mörkertalet av dem som aldrig anmäler är skrämmande högt. Orsakerna till detta är många men det handlar om att kvinnan känner skam och är rädd att inte bli trodd eller att inte få den hjälp och det stöd hon behöver.
Debatten har i stor utsträckning rört sig kring brister i lagstiftning och tolkningar i rättsväsendet samt okunskap hos både rättsväsen och polis. Väldigt lite i debatten har handlat om vad man behöver göra för att sexuella övergrepp och våldtäkter inte ska uppkomma. I de diskussioner som förs, handlar det mycket om kvinnors beteende, och krav på att förändra det för att undvika att bli utsatt för övergrepp – något som i princip aldrig skulle sägas om en man som blir utsatt för någon annan typ av brott, och inte heller sexuella övergrepp.
Grunden för goda sexuella relationer handlar om ömsesidighet och alla inblandades vilja att delta. Ändå är exemplen och rättsfallen många där kvinnors agerande ifrågasätts. De handlar om allt från hennes klädsel till om hon uttrycker uppskattning av sex, eller viss typ av sex. Uppfattningen är tyvärr alltför utbredd att klädsel och sexuella preferenser tas till intäkt för att hon skulle vara ett villigt villebråd och tillgänglig för alla – en uppfattning som i princip aldrig skulle omfatta en man. Det handlar givetvis om normer. Negativa normer och värderingar kring sexualitet finns bland både män och kvinnor, och både om män och kvinnor, och drabbar båda könen.
Värderingar och normer är svåra att lagstifta kring. Förändringar kräver och bygger på kunskap och möjlighet att diskutera och synliggöra förlegade uppfattningar. Sexualundervisningen i skolan är ett viktigt tillfälle att få diskutera detta. Kvaliteten i sexualundervisningen ser dock mycket olika ut. Det är därför viktigt att sexualundervisningen kvalitetssäkras så att alla elever i alla Sverige skolor får tillgång till en normkritisk sexualundervisning.
Vad vill ministern göra för att säkerställa att samtliga elever får tillgång till en normkritisk sexualundervisning?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2013/14:304
Webb-tv: Normkritisk sexualundervisning för att förebygga sexualbrott
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2013/14:77 Tisdagen den 4 marsProtokoll 2013/14:77 5 § Svar på interpellation 2013/14:304 om normkritisk sexualundervisning för att förebygga sexualbrott
Protokoll från debatten
Anf. 19 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Hannah Bergstedt har frågat mig vad jag vill göra för att säkerställa att samtliga elever får tillgång till en normkritisk sexualundervisning.
Ett av delmålen för regeringens jämställdhetspolitik är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra och att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Skolornas sex- och samlevnadsundervisning är viktig i detta sammanhang. Genom den undervisningen ska alla flickor och pojkar ges stöd och information för att utveckla och stärka sin självkänsla och identitet samt respekt för andra människors kroppsliga integritet.
Enligt läroplanerna för grund- och gymnasieskolan är människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet samt jämställdhet mellan kvinnor och män några av de värden som skolan ska förmedla och förankra. Läroplanerna anger vidare att rektorn har ett särskilt ansvar för att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad. Frågor om sexualitet, jämställdhet, relationer och ansvar ingår också i flera av grundskolans kursplaner och gymnasieskolans ämnesplaner.
Det är lärarna som mer i detalj planerar undervisningen och huvudman och rektor som ansvarar för att läroplanens intentioner uppfylls.
Regeringen har givit Ungdomsstyrelsen flera uppdrag att genomföra normkritiska utbildningsinsatser och Skolverket i uppdrag att stödja skolorna i arbetet med sex- och samlevnadsundervisning. Detta omfattar att erbjuda utbildningsinsatser för lärare och annan personal. Skolverket ska också utveckla och sprida stödmaterial för att skolan ska kunna ge en undervisning där ungdomar får möjlighet att reflektera kring synen på sexualitet, jämställdhet och normer.
Anf. 20 Hannah Bergstedt (S)
Fru talman! Tack, Jan Björklund för svaret!
Bakgrunden till den här interpellationsdebatten är de medialt uppmärksammade fall av våldtäkt och övergrepp som inte har lett till fällande dom. En stor del av den mediala diskussionen har handlat om rättsväsendet. Men vi behöver också prata om det förebyggande arbetet, om de frågor som ställs till förövare och offer.
Återkommande får vi höra ifrågasättande av allt ifrån kvinnors klädsel och alkoholkonsumtion till tidigare sexuella erfarenheter. På den andra sidan nämns alkohol och okunskap eller kanske snarare brist på förstånd hos den manliga parten, som hänvisar till argument som att man inte har förstått eller begripit att man har utfört en våldtäkt.
Alkoholkonsumtion är särskilt intressant. I en undersökning av Amnesty, som har tittat på attityder kring sexuella övergrepp hos unga, visar det sig att man tycker att kvinnors ansvar ökar när de har druckit alkohol, medan mäns minskar.
De här föreställningarna är stereotypa föreställningar som tar sin utgångspunkt i att flickor och unga kvinnor inte har en egen sexualitet och anses vara sexuellt tillgängliga för män så länge motsatsen inte hävdas. I vissa fall ligger tolkningsföreträdet hos unga män, trots att det har förekommit motstånd både fysiskt och verbalt.
Detta är byggt att kvinnan i fråga har visat sexuellt intresse redan före eller till exempel har sagt sig uppskatta sex. Då är man helt plötsligt tillgänglig för vilka sexuella aktiviteter som helst, oavsett om man har protesterat eller inte.
Det bygger på normer och förlegade föreställningar om mäns och kvinnors sexualitet. Normer är det som bekant svårt att lagstifta om, utan det behövs ett långsiktigt förändringsarbete. Därför blir skolan otroligt viktig i sammanhanget.
Vi vet att tillgången till normkritisk sexualundervisning varierar kraftigt i landet och att skillnaden i kvalitet i undervisningen i skolan är stor. År 1999 gjorde Myndigheten för skolutveckling, på dåvarande S-regerings uppdrag, en utvärdering som visade på stora kvalitetsbrister och brister i likvärdigheten.
Den biologiska kunskapen om hur barn blir till får de allra flesta barn och unga till sig. Men just den reflekterande del som normkritiskt handlar om mäns och kvinnors sexualitet ser väldigt olika ut på olika ställen i landet. Det gäller både tillgången till den och hur den är utformad. Trots att det finns tydligt utskrivet i både kurs- och läroplan varierar det kraftigt.
Den nuvarande läroplanen har varit i bruk i tre läsår. Min fundering är: Är det inte dags att på nytt se över vad som har hänt med sexualundervisningen i skolan? Det är trots allt ett tag sedan det gjordes sist.
En av de saker som ministern tar upp i sitt svar är de uppdrag som har getts till Ungdomsstyrelsen, som bland annat omfattar studier på unga mäns syn på våldsutövande ur ett genusperspektiv. Det vore intressant att höra vilka slutsatser som utbildningsministern har dragit av det uppdrag som har getts till Ungdomsstyrelsen, som också tas upp i svaret.
Anf. 21 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Det är intressant att se på hur man förebygger sexualbrott, alltså inte bara vad man kan göra när brottet väl har ägt rum, för då har ju skadan redan skett, även om det självklart är jätteviktigt att offren får bättre upprättelse än i dag. Vi måste också förebygga.
Det sändes en intressant dokumentär för ett tag sedan som hette
Ingen riktig våldtäkt
. Den handlade om hur många ungdomar befinner sig i gränslandet mellan sex och övergrepp. Det är inte alltid en ful gubbe som hoppar upp från buskarna och våldtar en ung tjej, utan ofta är det jämnåriga killar. Ofta kan det vara att man är på fest eller till och med är intresserad av den kille som sedan våldtar en.
Man kan se att de här tjejerna - det är självklart också killar som är utsatta, men det är fler tjejer - senare tar på sig skulden. De säger: Tänk om jag inte hade följt med, tänk om jag inte hade druckit. Det blir en kombination av att de själva känner att de har gjort något fel men även de värderingar som de omges av.
De har gjorts undersökningar bland ungdomar av vilka värderingar som de har i de här frågorna. Tyvärr kan man se att många tycker att det inte är någon riktig våldtäkt om tjejen är full - om hon har druckit för mycket är det ingen riktig våldtäkt. Det kommer in även sådant som hur man klär sig, hur man beter sig och tidigare sexualhistorier, om man har ett rykte om sig.
Ett sådant rykte kan uppstå på väldigt lösa grunder. Även bland ungdomar i dag finns det en del gamla värderingar som dessutom värderar tjejers och killars sexualitet olika. Att en kille har haft många sexualpartner kan till och med vara positivt för hans rykte, medan det blir negativt för en tjej - och det behöver inte ens vara sant, utan det kan vara ett rykte som har spridits på lösa grunder.
Även om det görs en hel del för att försöka förbättra värderingarna och när inte alltför mycket har hänt, trots att vi lever i modern tid, måste vi göra mer.
Precis som Hannah Bergstedt säger: Visst fungerar det på en del håll. Men det är inte överallt. Det viktiga är att se till så att detta sprids till alla skolor och når alla barn och ungdomar oavsett vilken skola man råkar gå på, oavsett var man bor och oavsett vilka lärare man råkar ha.
Visst får man god kunskap i hur ett samlag går till och hur ett barn kommer till. Men kring sexualitet finns det också värderingar, och det borde man jobba ännu mer med - och faktiskt ifrågasätta värderingarna. Jag tror att man skulle kunna åstadkomma mycket om man diskuterade detta på allvar och fokuserade på de problem som finns.
Ungefär 6 000 våldtäkter anmäls varje år. Då räknar man med ett mörkertal vilket innebär att bara en bråkdel av alla våldtäkter anmäls. Sedan är det bara ett par hundra fall som leder till fällande dom. Detta är såklart jätteallvarligt. Men mörkertalet är också fruktansvärt.
De som gjorde filmen
Ingen riktig våldtäkt
, som bygger på verkliga händelser, berättade att de träffade många som hade blivit våldtagna men som inte hade anmält. De inte vågade. De var rädda för att inte bli trodda och tog på sig skulden. Jag hoppas alltså att vi kan göra ännu mer på området.
Anf. 22 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Tack för interpellationen från Hannah Bergstedt och för inläggen från både interpellanten och Hillevi Larsson. Jag delar helt och hållet både problembeskrivningen och er upprördhet över att samhället och vi allihop tillsammans gör för lite. Jag funderar också mycket, även när jag fick interpellationen, över hur vi ska gå vidare.
Precis som ni blev jag oerhört upprörd över de här fallen som har uppmärksammats mycket men som naturligtvis är toppen på ett isberg. Det är uppenbart att ett gäng grabbar har betett sig fullständigt svinaktigt, men rättsväsendet blir ändå maktlöst i slutänden.
I våra partier funderar vi alla på hur vi kan skärpa lagstiftningen och hur vi kan ge rättsväsendet mer tänder att agera när det sker. Men i interpellationen är ni inne på om vi kan förebygga mer så att det inte sker över huvud taget. Det är också en oerhört viktig diskussion.
Innan jag går in på vad skolan kan göra rent konkret måste vi förstå att skolan inte kommer att kunna lösa detta ensam. Hur många uppdrag vi än ger till Skolverket kommer det inte att ensamt lösa problemet. Vi talar om värderingar som överförs från generation till generation, från människa till människa. De ser annorlunda ut i dag. Jag skulle vilja säga att värderingarna ser bättre ut i dag än de gjorde om vi går tillbaka i tiden, men värderingsförändringen är inte tillräcklig. Vi måste gå längre.
Mycket handlar om samhällsdebatt. Det handlar inte alltid om en paragraf vid lagstiftning eller ett regleringsbrev till en myndighet. Samhällsdebatten påverkar värderingar. Debatten förs också. Ni är båda aktiva. Jag själv, många i mitt parti och många politiskt verksamma är också aktiva i samhällsdebatten för att påverka värderingar.
När man talar om skolans uppdrag i sammanhanget måste man förstå skolans begränsade möjligheter, men jag delar ändå uppfattningen att skolan har möjligheter. Därför är läroplanen för 2011 mycket tydlig på den här punkten. Vi vet dock alla att det som står i en läroplan bara är en del. Den viktiga frågan är det som händer där ute i klassrummet.
Jag har givit i uppdrag åt både Ungdomsstyrelsen och Skolverket att ta fram olika typer av stöd för lärarna i de här situationerna. Det är mycket lättare att undervisa i de biologiska processerna kring hur barn blir till än i detta som handlar om värderingar. Det är otroligt mycket svårare att undervisa i det. Det måste man ha respekt för. Ungdomarna är ju inte nollställda när de kommer till undervisningen i ämnet. Ungdomar i 16-årsåldern har en massa värderingar med sig, och då ska läraren ibland försöka vända och vrida på de värderingarna och diskutera och ifrågasätta.
Jag uppfattade att Hannah Bergstedt sade att uppdragen som har givits är bra men att man nu bör titta på hur det har fallit ut. Jag tycker att det är en bra idé. Det står inte i interpellationssvaret, men jag tycker att det är en bra idé att göra en uppföljning. Det är möjligt att det är lite för tidigt att dra slutsatser ännu. Man måste låta det gå några läsår, inte bara sedan läroplanen har börjat gälla utan också några läsår sedan stödmaterialet och stödet till lärarna har börjat ges från Skolverket och Ungdomsstyrelsen. Jag tycker dock att det är en bra idé att utvärdera detta så snart det är meningsfullt, att utvärdera och se hur det har fallit ut och om vi ska göra ännu mer.
Anf. 23 Hannah Bergstedt (S)
Fru talman! Självklart tror ingen att detta bara handlar om skolan. Det är naturligtvis ett mycket större problem än så, men nu handlar interpellationsdebatten om vad just skolan kan göra för att ändra på de värderingar och normer som finns.
Ministern trycker i svaret på både rektorns och lärarnas ansvar för sexualundervisningen. Nästa år har sexualundervisning varit obligatoriskt i Sverige i 60 år. Men fortfarande är det väldigt få lärare som har läst någon kurs kopplad till ämnet. En undersökning visar att ungefär 6 procent av alla lärare har läst en kurs som är kopplad till just sexualundervisning. Och när man tittar på de olika universiteten som har lärarutbildning varierar tillgången på kurser kopplade till normkritisk sexualundervisning ganska ordentligt.
I utvärderingen som gjordes 1999, med en liten uppföljning ett par år senare där man pratade med rektorer, anger flera att de önskade att fler lärarstuderande hade läst om sexualundervisning och hade haft det som en kurs. Det önskar naturligtvis jag också, och det gör säkert även Jan Björklund. I undersökningen som man gjorde och i den utvärdering som sedan gjordes i samtal med rektorerna trycker man på att lärarnas kompetens är central för att man ska få en fullgod sexualundervisning som är normkritisk.
I uppföljningen där man har samtalat med rektorerna trycker de samtidigt på att hur sexualundervisningen blir beror mycket de individuella lärarnas engagemang för frågan, eller den eventuella rektorns engagemang för frågan. Den biologiska kunskapen om hur barn blir till får alla elever i svensk skola - de har säkert klurat ut det redan innan. Men den viktiga delen som handlar om mäns och kvinnors sexualitet, om att fundera över sin egen sexualitet och dessutom som ett arbete för att förebygga våldsbrott saknas och varierar kraftigt. Jag tycker att det är ganska bekymmersamt eftersom vi vet att det är en viktig del i det förebyggande arbetet.
Vi är överens om att sexualundervisningen är viktig för att påverka förlegade normer och värderingar kring mäns och kvinnors sexualitet och om att lärarens och rektorns kompetens är centrala. Vi är samtidigt medvetna om att få lärare faktiskt besitter den här kunskapen eftersom de inte har haft det som en del av sin lärarutbildning. Jag funderar lite grann på vad vi ska göra av den vetskapen. Är det dags att införa det som en obligatorisk kurs i lärarutbildningen? Eller finns det någon annan lösning, som ministern ser det, så att vi får en likvärdig och fullgod normkritisk sexualundervisning för alla elever i det här landet?
Det uppdrag som Ungdomsstyrelsen har fått är väldigt bra. Det är viktigt att vi tittar på frågorna, men jag tror också att det är viktigt att vi inte bara gör kortsiktiga projekt. Vi måste också ha en långsiktig utveckling av sexualundervisningen i skolan.
Anf. 24 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! När man gör undersökningar om hur ungdomar har fått sina sexuella erfarenheter är det tyvärr förskräckligt många som uppger att det är i form av övergrepp, mer eller mindre uttalade övergrepp. Det handlar om alltifrån tjat till fysiska övergrepp. Mot bakgrund av det är detta uppenbarligen ett stort problem. Det är klart att skolan inte kan lösa allt. Men det är på det området vi kan göra något. Vi måste såklart göra något även på fler områden, men skolan är ett väldigt centralt område.
I de flesta fall är det tjejer som blir utsatta, men det händer också att killar blir utsatta för övergrepp. Då är det ofta ännu mer tabubelagt att berätta om det och att anmäla det. Det går stick i stäv med mansrollen och att en man inte ska vara ett offer. Även för killarnas skull, de som blir utsatta, är det jätteviktigt att ifrågasätta de ålderdomliga värderingarna som tyvärr lever vidare än i dag. Det är självklart viktigt också för de killar som begår övergrepp. Det går att förebygga.
Det finns andra länder där våldtäkter är extremt vanliga. Där kan man också se att de här normerna är extremt starka. Det visar att om vi kan komma åt föreställningarna om manlig och kvinnlig sexualitet och göra upp med dem, kan vi också förebygga övergrepp. Vi kan se till att fler vågar anmäla övergrepp.
Inte minst är det viktigt att se till att gruppdynamiken ändras. I dag kan det till och med vara så att en ung tjej som har blivit utsatt för ett övergrepp blir kallad hora och får skulden lagd på sig. Trycket på henne att inte anmäla blir väldigt hårt.
Jag hoppas att vi kan göra mer.
Anf. 25 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! God samlevnadsundervisning är normkritisk. När barnen kommer till skolan är det få saker som de har så mycket uppfattningar om som samlevnad. Det har de upplevt sedan sin första dag, från att de föddes, hos föräldrarna eller vem de nu bor hos, antingen i kärnfamilj eller med separerade föräldrar. De har sett samlevnad varje dag.
När de kommer upp i högstadiet och på allvar ska få ta del av sex- och samlevnadsundervisningen har de rader av normer med sig. Den norm de har är vad de själva har sett och upplevt. Det betyder att mängder av elever har mängder av olika normer med sig, eftersom de har sett helt olika saker.
Jag hoppas att huvuddelen har sett att det fungerat bra, fastän ingen samlevnad är problemfri, med stor respekt för varandra. Några har tyvärr upplevt hemskheter i hemmet och i sin närhet när de kommer till skolan. God samlevnadsundervisning är normkritisk. Den ifrågasätter detta lite grann på ett utmanande sätt utan att skuldbelägga.
Det är otroligt känsloladdat. Det är därför det många gånger är otroligt svårt för skolan att hantera det med eleverna. Det måste man ha stor respekt för. Att undervisa i ekvationer och matematik är mycket lättare än detta. Det blir så emotionellt laddat för många elever. Den respekten ska man ha.
Sedan ska man ha en annan respekt och insikt. Frågor som rör sexualkunskap är otroligt spännande och laddat i de tidiga tonåren. Det tillhör livets mysterier och är spännande saker när de är i de åren. Det blir ofta lätt en tramsig, humoristisk och oseriös inställning till undervisningen som gör den svårhanterad i den åldern. Man måste ha respekt för den svårigheten. Det är ingenting som går att lagstifta bort. Jag tror att det alltid kommer att vara så.
Med allt detta sagt vill jag precis som ni fundera på: Hur kan skolväsendet göra mer än i dag för att möta detta på ett klokt sätt? Man måste ha respekt för att det är svårare att undervisa i detta än i vanliga teoretiska ämnen. Eleverna har så mycket med sig redan i undervisningssituationen.
Interpellanten kom med en idé i sitt inlägg. Jag ger gärna ett uppdrag till myndigheterna att utvärdera det första steget. Men vi kan också fundera på: Hur ska vi gå vidare, och vad ska vi göra mer? Jag delar uppfattningen att det är ett stort problem.
När man säger stort problem ska man kvalificera det. Det är inte så att huvuddelen av eleverna upplever att det är ett problem. Men tillräckligt många gör det för att det ska vara ett stort problem.
För dem som det är ett problem för kan problemet vara väldigt dominerande med allt vad de har upplevt antingen i hemmet eller som de själva varit med om redan i unga år.
Jag är väldigt lyhörd för idéer och synpunkter om vad vi kan göra mer. Vi ska också be våra myndigheter att utvärdera de insatser som redan är gjorda.
Anf. 26 Hannah Bergstedt (S)
Fru talman! Vi kan diskutera hur stort problemet är. Var femte kvinna har utsatts för allvarligt sexuellt våld. För mig är det väldigt allvarligt.
Om vi ska arbeta förebyggande mot sexuellt våld och övergrepp på ett framgångsrikt sätt är sexualundervisningen viktig. Det lyfts fram i ett av de uppdrag som ministern har gett till Ungdomsstyrelsen. Det handlar om utbildning av framtida lärare men också om fortbildning av nuvarande lärare.
Precis som ministern säger handlar det om normer och värderingar hos barnen och deras föräldrar, men också våra lärare har en bild av mäns och kvinnors sexualitet som kanske inte riktigt alltid är helt uppdaterad. Det händer ganska mycket på det här området. Det behövs därför en god fortbildning. Det vet vi när vi ser på kunskapsnivån i dag. Vi vet att väldigt få lärare har detta med sig i sin utbildning när de kommer till skolan.
Vi behöver en sexualundervisning som vågar slå hål på myter om att killar vill ha mer sex än tjejer att det är lika självklart att säga till tjejer att de måste vara lite försiktiga eftersom det inte är säkert att killen vill lika mycket som de. Det gäller också att säga till unga killar: Det är din kropp, och du bestämmer. Om du känner att det går för långt måste du kunna säga nej.
Det handlar om normer och värderingar. Som ministern säger är det ett svårt ämne. Jag ställer mig frågan: Om vi vet att det är svårt och att väldigt få lärare har en utbildning för att ta hand om det, är det då inte väldigt viktigt att se till att lärarna får den viktiga utbildningen för att ta tag i det väldigt svåra ämnet? Det är så viktigt inte bara under skoltiden utan genom hela livet.
Anf. 27 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Jag är inte främmande för att också titta på lärarutbildningen. Ska man ha den typen av insatser bör det avgränsas till en viss grupp lärare. Det är då det går att göra något rejält. Ska det ingå i allas utbildning blir det för litet på något sätt. Men jag är inte främmande för det heller.
Vi utvärderar de uppdrag som har givits. Vi tittar på vad vi kan göra mer. Jag delar er uppfattning att det är ett stort samhällsproblem. Det är definitivt ett problem där skolan kan bidra men inte ensam lösa de utmaningar vi står inför. Vi gör mycket, men vi ska göra mer.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.