Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

naprapatutbildningen

Interpellation 2001/02:447 av Andersson, Yvonne (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-04-26
Anmäld
2002-05-14
Besvarad
2002-06-03

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 26 april

Interpellation 2001/02:447

 av Yvonne Andersson (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om naprapatutbildningen

Sedan 1994 har naprapaterna varit en legitimerad profession i samhället. Det finns ungefär 650 naprapater i landet. Dessa har tillsammans 300 000 patienter vilket innebär ungefär 1,5 miljoner behandlingar. Det är ingen tvekan om att det föreligger ett stort behov av naprapater och att deras verksamhet är omfattande. Naprapathögskolan, som startade 1970, är viktig för att professionen ska kunna rekrytera ny personal och uppehålla sin status och kvalitet bl.a. genom kompetensutveckling av redan befintliga yrkesutövare. Liksom för övrig högskoleverksamhet har Högskoleverket tillsyn över utbildningen.

Efter många politiska utspel och påtryckningar fick studerande på Naprapathögskolan studiemedel som andra studerande förra året. Vi är glada för den öppningen. Men fortfarande har inte Naprapatutbildningen fått möjligheten att ge examen. Regeringen nekade i början av 1990-talet Naprapathögskolan examensrätt med hänvisning till bl.a. brist på vetenskaplighet. Sedan dess har högskolan utverkat ett nära samarbete med Karolinska Institutet och även förändrat utbildningen på andra sätt för att uppfylla regeringens krav. Trots detta har regeringen ännu inte gjort någon omprövning. Jag har frågat om detta tidigare och fått uppfattningen att frågan ska behandlas men det har ännu inte skett. Det är av stor vikt för Naprapathögskolan att kunna ge en examen till sina studenter.

Min fråga till utbildningsministern är vilka åtgärder han kommer att vidta för att påskynda behandlingen av Naprapathögskolans ansökan om examensrätt.

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:447, naprapatutbildningen

Interpellationsdebatt 2001/02:447

Webb-tv: naprapatutbildningen

Protokoll från debatten

Utbildningsminister Thom (S)
Anf. 87 Utbildningsminister Thom (S)
Fru talman! Yvonne Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att påskynda behandlingen av Naprapathögskolans ansökan om examensrätt. Som jag påpekade när jag svarade på en interpel- lation från Yvonne Andersson så sent som den 29 januari i år har Naprapathögskolans situation diskute- rats vid ett flertal tillfällen i kammaren. Jag har tidi- gare lämnat ett utförligt svar, och min inställning i frågan har inte förändrats sedan dess. Naprapaterna omfattas sedan 1994 av legitima- tionsbestämmelser mot bakgrund av att de fyller en viktig funktion i hälso- och sjukvården. Detta var också ett viktigt skäl till att regeringen i januari 2001 beslutade att den fyraåriga naprapatutbildningen vid Skandinaviska Naprapathögskolan AB skall ge rätt till studiemedel. Utbildningen ställdes också under statlig tillsyn, vilken utövas av Högskoleverket. Jag vill förtydliga att en utbildning som ställs un- der statlig tillsyn utövad av Högskoleverket, inte genom ett sådant beslut jämställs med högskoleut- bildning. En sådan utbildning omfattas heller inte av Högskoleverkets kvalitetsutvärdering. I samband med detta beslut fick Högskoleverket i uppdrag att i samverkan med Socialstyrelsen följa upp utbildningarna till naprapat och kiropraktor och deras förhållande till utbildningsväsendet i övrigt och till yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens områ- de. En uppföljningsrapport ska lämnas till Regerings- kansliet senast den 15 december 2004. Skandinaviska Naprapathögskolan AB har tidiga- re ansökt om tillstånd att utfärda naprapatexamen på högskolenivå i enlighet med lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Detta skedde 1993, och dåvarande Kanslersämbetet, som på anmodan av regeringen yttrade sig över ansökan, gjorde bedöm- ningen att huvudämnet inte vilade på vetenskaplig grund och att utbildningen därmed saknade nära sam- band med forskning. Kanslersämbetet ansåg också att det fanns vissa brister som innebar att den inte kunde anses vara likvärdig med närmast jämförbara utbild- ningar i den statliga högskolan och att den därmed inte kunde betraktas som högskoleutbildning. Tre år senare fick Högskoleverket regeringens uppdrag att undersöka om utbildningarna till kiro- praktor och naprapat kunde inordnas i den statliga högskolan. Högskoleverket bedömde att utbildning- arna inte vilade på vetenskaplig grund och därför inte kunde bedrivas inom den statliga högskolan. Däremot ställdes utbildningarna då under statlig tillsyn intill utgången av 2001. Yvonne Andersson anför i sin interpellation att Skandinaviska Naprapathögskolan AB har ett nära samarbete med Karolinska Institutet och har förändrat utbildningen på olika sätt för att uppfylla regeringens krav. Det finns för närvarande ingen ansökan om examenstillstånd från Skandinaviska Naprapathög- skolan AB. Regeringen har alltså inget aktuellt un- derlag att ta ställning till. Jag vill i sammanhanget nämna att regeringen den 25 april 2002 beslutade om avslag på en ansökan om examenstillstånd för kiropraktorexamen från Skandi- naviska Kiropraktorhögskolan. Skälet till regeringens beslut var att regeringen inte har meddelat föreskrifter om kiropraktorexamen. I samband med beslutet erin- rade också regeringen om det tidigare beslutet om att uppdra åt Högskoleverket att i samverkan med Soci- alstyrelsen följa upp den utbildning som ansökan avser. Regeringen har inte heller meddelat föreskrifter om naprapatexamen. Det finns enligt min uppfattning i övrigt skäl att avvakta Högskoleverkets och Social- styrelsens rapport avseende såväl kiropraktor- som naprapatutbildningen.
Yvonne Andersson (Kd)
Anf. 88 Yvonne Andersson (Kd)
Fru talman! Återigen får jag tacka för ett utförligt svar. Det är rätt, sedan 1994 har naprapaterna varit en legitimerad profession i samhället. Det finns ungefär 650-700 naprapater i landet i dag, och de har ungefär 350 000 patienter. Det innebär ungefär 1 ½ miljon behandlingar, enligt deras egna beräkningar. Det är ingen tvekan om att det föreligger ett stort behov av naprapater i samhället och att deras verk- samhet är omfattande. Naprapathögskolan startade 1970, och den är vik- tig för att professionen ska kunna rekrytera ny perso- nal och upprätthålla sin status och kvalitet bl.a. ge- nom kompetensutveckling av redan befintliga yrkes- utövare. Nu har Högskoleverket fått i uppdrag att utöva tillsyn över utbildningen. Det är jättebra! Efter en rad påtryckningar fick också Naprapat- högskolans studerande förra året rätt till studiemedel. Det är vi också glada för. Det är en framgång, men fortfarande finns inte möjlighet att utfärda examen. Regeringen nekade i början av 1990-talet rätt att utfärda examen på grund av de skäl som ministern har lagt fram, bl.a. brist på vetenskaplighet. Mina erfarenheter under denna tid är att man har utvecklat sitt samarbete med Karolinska Institutet så mycket att det torde uppfylla regeringens krav. Regeringen har inte gjort någon omprövning. Nu måste jag säga att mina tidigare intryck har va- rit missvisande för mig, nämligen att det fanns en ansökan på gång som inte hade hanterats. Den finns inte enligt ministerns svar, och det har jag ingen an- ledning att tvivla på. Det finns dock en komplexitet i detta. Det ena är att det är fråga om en legitimerad profession i sam- hället. Med de utgångspunkterna är det viktigt med examensrätt. Vad säger examensrätten? Jo, professio- nen utvecklas enligt de normer vi har i samhället om vetenskaplighet eller beprövad erfarenhet som grund. Men, nu har man inte detta. Det leder till att jag kommer till en annan fråga som jag vet att ministern inte älskar, nämligen att eleverna får betala rätt höga terminsavgifter för sin utbildning. Därmed blir mi- nisterns beslut om att inte ta upp denna fråga på allvar och ge examensrätt för denna yrkesutbildning i reali- teten den att alla de som ska utbildas till denna pro- fession måste betala upp till 70 000 kr per år i ter- minsavgifter. Det upplever dessa studenter som orätt- vist. De kanske inte känner till allt runtomkring. Hur reagerar utbildningsministern på detta? Vad kan man hitta för lösningar på detta? Varken utbild- ningsministern eller jag vill ha avgifter för svenska studenter - eller hur?
Utbildningsminister Thom (S)
Anf. 89 Utbildningsminister Thom (S)
Fru talman! Det är en viktig yrkesgrupp. Det är väldigt många människor som får hjälp via yrkes- gruppen. Jag känner också en stolthet över att ha bidragit väsentligt, via regeringsbeslut, till studenternas väl- färd genom att de fr.o.m. förra året har rätt till stu- diemedel. Det är en dramatisk förändring i villkoren. I den rätten finns också möjlighet att låna till avgif- ten. Före detta beslut fick de själva klara sitt uppe- hälle och sina kostnader via privata lån och utan någ- ra bidrag alls. Det är en mycket dramatisk förbättring av studenternas välfärd som har skett under denna mandatperiod. Är detta en högskoleutbildning eller inte? Det är en fråga som ligger bortom frågan om det är en viktig yrkesgrupp eller inte. Då kommer vi till frågan om huvudämnet i dessa utbildningar vilar på vetenskaplig grund. Det är inte en fråga som jag bedömer lämplig för riksdag och regering att besluta om. Det måste utvärderas av vetenskapsmän och vetenskapskvinnor. Det är en process vi nu går igenom och har gjort ett par gånger under 90-talet. Det finns nu en utredning där Högskoleverket och Socialstyrelsen arbetar till- sammans. Det blir ett väldigt viktigt beslutsunderlag för regering och riksdag i nästa skede. Så måste det vara. Jag är själv inte människa att bedöma vad som vilar på vetenskaplig grund eller inte i just detta spe- cifika sammanhang. Det är bra att man samverkar med Karolinska Institutet, men det sker framför allt i de ämnen som vi av tradition har vilande på veten- skaplig grund. De är också viktiga för den här yrkes- gruppens utveckling. Men när det gäller själva kärnan i utbildningen återstår fortfarande frågetecknet. Det är den proces- sen som vi måste ha en vetenskaplig bedömning av. Hur det slutar får vi återkomma till när vi har den rapport som Högskoleverket och Socialstyrelsen arbetar med. Det är en viktig yrkesgrupp. Det har varit dramatiska förbättringar under mandatperioden, från mycket svåra ekonomiska förhållanden till stu- diemedel precis på samma villkor som alla andra studenter och dessutom möjlighet att låna extra för kostnaden för utbildningen. Visst händer saker på området. Men för frågan om utbildningen vilar på vetenskaplig grund eller inte måste vi ha tillförlitliga underlag. Det måste vetenskapen själv bedöma.
Yvonne Andersson (Kd)
Anf. 90 Yvonne Andersson (Kd)
Fru talman! Det finns ett annat problem, nämligen att i högskoleförordningen talas om att vila på veten- skaplig grund och överensstämmelse med beprövad erfarenhet. Den här mixen är inte omedelbart enkel. Vi hamnar i att de utbildningar som vilar ensidigt på vetenskaplig grund klarar sig igenom nålsögat att räknas som högskoleutbildningar, men de utbildning- ar som har sin huvuddel i den beprövade erfarenheten klarar sig inte genom nålsögat att räknas som hög- skoleutbildningar. Det är, herr utbildningsminister, en fråga för riksdagens ledamöter att veta vad det är för lag vi har, dvs. om vi ska ha en mix av överensstäm- melse med beprövad erfarenhet och vila på veten- skaplig grund. Frågan är hur stor del av båda. Jag kan finna ett antal utbildningar som relativt ensidigt vilar på vetenskaplig grund. De är högskole- utbildningar. Den här utbildningen överensstämmer till huvuddelen med beprövad erfarenhet. Vad är det för kriterier som gör att vi inte kan säga att naprapater är högskoleutbildade? Om jag efter bidrag från all- männa försäkringskassan går till en naprapat vill jag ha trygg visshet om att denna legitimerade naprapat också har en utbildning med examen i Sverige. Här finns det ett problem i skevheten. I den tradi- tion vi har i vårt land följer yrkeskompetens, profes- sionalitet och legitimitet i samhället med en examen från högskola. Vi fixar inte denna skevhet. Jag skulle önska att den åtgärdades.
Utbildningsminister Thom (S)
Anf. 91 Utbildningsminister Thom (S)
Fru talman! Examen får studenterna i alla bemär- kelser. Alla utbildningar i vårt land är inte högskole- utbildningar. Så icke heller denna utbildning. Men det behöver inte innebära att utbildningen i sig är dålig. Den kan vara av mycket god kvalitet. Men alla ut- bildningar är inte högskoleutbildningar. Avgörande vägskälet är om utbildningen vilar på vetenskaplig grund och - precis som Yvonne Andersson säger - beprövad erfarenhet. Det är precis detta som myndig- heterna är till för att utvärdera. Det är precis detta som vi har gått igenom ett par gånger under 90-talet. Vid dessa utvärderingar har man kommit fram till att utbildningen inte vilar på denna grund. Nu är vi inne i den processen igen. Jag menar att vi måste vänta på att få den nya bedömningen innan vi kan ta något steg här att tillerkänna rätt till högskoleexamen. Den processen måste få ha sin gång. Det kommer att kräva granskningar av vetenskapsmän och professio- nella för att se om det går att göra den bedömningen.
Yvonne Andersson (Kd)
Anf. 92 Yvonne Andersson (Kd)
Fru talman! Jag är glad för att ministern talar om denna utredning. Kan jag då få skicka med frågan om studenternas ekonomiska situation. De studenter som går på denna utbildning kan inte förstå varför deras kompisar som vill bli kurator, studievägledare eller sjuksköterska ska få studiemedel men inte behöva betala för sin utbildning. De studerande på Naprapat- högskolan i dag tycker att det är en knepig fråga, dvs. varför ska de betala de stora summorna för utbild- ningen när andra studenter i vårt land inte behöver betala? Vad har staten för ansvar för en yrkesgrupp som har sin legitimitet och starka plats i samhället? Jag vill nu skicka med frågan om den ekonomiska situationen. Vi vill ju inte att svenska studenter ska behöva betala för sin utbildning.
Utbildningsminister Thom (S)
Anf. 93 Utbildningsminister Thom (S)
Fru talman! Jag har ju träffat studentrepresentan- ter för de här utbildningarna tidigare, och gör det gärna även i fortsättningen - med glädje, eftersom våra diskussioner har lett till att deras studiesociala situation kraftigt har förändrats. De har tillerkänts rätten till studiemedel, med bidraget och med låne- möjligheterna. I stället för att helt och hållet bli mycket djupt skuldsatta via privat bank eller via släk- tingar och vänner har de fått tillgång till det generella studiestödssystem som alla landets studenter har. Det känner jag stolthet över. De har också mött det med stor glädje. När det sedan gäller bedömningen av om utbild- ningen nu är av högskoleklass är det, precis som jag har redovisat, en bedömning som måste göras av de professionella och av vetenskaparna. Det återkommer vi till om tiden är mogen att ta ett sådant beslut i takt med att de utvärderingarna blir klara.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.