Marockos brott mot mänskliga rättigheter
Interpellation 2021/22:304 av Lotta Johnsson Fornarve (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-01-27
- Överlämnad
- 2022-01-27
- Anmäld
- 2022-01-28
- Sista svarsdatum
- 2022-02-18
- Svarsdatum
- 2022-04-01
- Besvarad
- 2022-04-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Marocko har sedan 1975, i strid med FN-resolutioner och utlåtande från Internationella brottsdomstolen i Haag, ockuperat cirka två tredjedelar av Västsahara. Enligt FN är Västsahara ett icke självstyrande område som ska avkoloniseras. Kolonialmakten Spanien fick i uppdrag av FN att avkolonisera Västsahara, men slöt i stället ett avtal med Marocko och Mauretanien om att dessa länder skulle dela på den tidigare kolonin. Dessa länder invaderade Västsahara, vilket ledde till att krig utbröt mellan Västsaharas företrädare Polisario och ockupationsmakterna. Mauretanien gav upp, men Marocko fortsatte sin krigföring och ockupation.
År 1991 förhandlade FN fram en vapenvila mellan Polisario och Marocko som innebar att en FN-övervakad folkomröstning skulle genomföras om Västsaharas självständighet. Folkomröstningen har ännu inte ägt rum, på grund av Marockos ständiga förhalningar och sabotage av fredsprocessen. Efter en lång tid av spänning på grund av marockansk aggression och brott mot vapenvilan bröts vapenvilan till slut av Marocko i november 2020. Nu pågår återigen ett lågintensivt krig som riskerar att trappas upp ytterligare.
Sedan eldupphöret bröts mellan Polisario och Marocko den 13 november 2020 har det rapporterats om 160 kränkningar av medborgerliga och politiska rättigheter och kvinnors rättigheter, samt kränkningar av den fjärde Genèvekonventionen, i de ockuperade områdena i Västra Sahara. Det är kränkningar som kan fortgå utan världens kännedom. Journalister och människorättsorganisationer släpps inte in, och FN-styrkan Minurso har inte mandat att övervaka att de mänskliga rättigheterna efterlevs.
Ett tydligt och uppmärksammat exempel på dessa brott är fallet med den ledande människorättsförsvararen Sultana Khaya, som även arbetar mot plundringen av naturresurser.
Sex dagar efter att vapenvilan bröts, den 19 november 2020, anhölls Sultana vid en checkpoint vid ingången till Bojador, staden där hon bor, när hon var på väg tillbaka från en läkarkontroll i Spanien.
Hon tvingades sedan till husarrest i sitt hem. Vid ankomsten överföll marockanska säkerhetsstyrkor hennes 84-åriga mamma, skadade henne och hindrade henne från att åka till sjukhus. Dagen efter överfölls Sultana Khayas syster och systerdotter av officerare stationerade utanför hennes hem, och även deras rätt till medicinsk hjälp kränktes.
Sedan dess har Sultana, hennes syster Louaara och flera kvinnor i hennes familj satts i husarrest och under permanent övervakning, utan någon order och utan att myndigheterna väckt åtal. De får inte ta emot besök och blir fysiskt överfallna med sparkar och slag om de försöker lämna familjens hem. Den ständiga belägringen av familjen och förbudet att komma in i eller lämna hemmet bekräftades av Human Rights Watch. Det finns dessutom videodokumentation som bekräftar händelserna.
Förutom att ha utsatts för godtyckligt frihetsberövande har systrarna Khaya under nästan ett år utsatts för attacker av olika slag och för räder och ingrepp utan rättsligt skydd i sina hem. Under en razzia den 10 maj 2021 vandaliserade polisen huset och beslagtog alla bärbara datorer, datorer, tv-apparater och en summa pengar värd cirka 1 500 euro. Sultana Khaya och hennes familj är ett exempel bland många på övergrepp som den västsahariska befolkningen utsätts för av den marockanska ockupationsmakten.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
- Kommer ministern att kalla upp den marockanska ambassadören i Sverige och framföra protester mot kränkningarna av Sultana Khaya och hennes familj samt mot andra västsaharier?
- Kommer ministern att i internationella sammanhang, såsom FN och EU, ta upp frågan om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i det av Marocko ockuperade Västsahara?
- Kommer ministern att i sina bilaterala kontakter med främst Marocko, men även med länder som har ett avgörande inflytande för utvecklingen i området, såsom Frankrike och Spanien, ta upp kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i det ockuperade Västsahara?
- Kommer ministern att återigen lyfta frågan om att utöka FN-styrkan Minursos mandat till att även omfatta de mänskliga rättigheterna?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:304
Webb-tv: Marockos brott mot mänskliga rättigheter
Dokument från debatten
- Fredag den 1 april 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:92
- Protokoll 2021/22:92 Fredagen den 1 aprilProtokoll 2021/22:92 Svar på interpellation 2021/22:304 om Marockos brott mot mänskliga rättigheter
Protokoll från debatten
Anf. 18 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig om jag kommer att kalla upp den marockanska ambassadören i Sverige och framföra protester mot kränkningarna av Sultana Khaya och hennes familj samt mot andra västsaharier. Hon har också frågat om jag i internationella sammanhang, såsom FN och EU, kommer att ta upp frågan om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i det av Marocko ockuperade Västsahara.
Vidare har Johnsson Fornarve frågat om jag i mina bilaterala kontakter med främst Marocko men även länder som har avgörande inflytande på utvecklingen i området, såsom Frankrike och Spanien, kommer att ta upp kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i det ockuperade Västsahara. Hon har även frågat om jag återigen kommer att lyfta upp frågan om att utöka FN-styrkan Minursos mandat till att även omfatta de mänskliga rättigheterna.
Jag vill understryka att regeringen stöder den FN-ledda process som syftar till att nå en rättvis, hållbar och ömsesidigt godtagbar förhandlingslösning som tillfredsställer det västsahariska folkets rätt till självbestämmande i enlighet med folkrätten, inklusive FN:s säkerhetsrådsresolutioner. Jag välkomnar att ett nytt FN-sändebud, Staffan de Mistura, har utsetts och är accepterad av båda parter. Min förhoppning är att sändebudet ska kunna få till stånd en nystart för en FN-ledd politisk process. Det är angeläget att sändebudet får stöd av parterna och det internationella samfundet i sina ansträngningar för att återstarta en politisk process.
I den senaste av Utrikesdepartementets rapporter om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Västsahara, publicerad på regeringens hemsida i juni 2020, klarläggs att det förekommer kränkningar av mänskliga rättigheter i Västsahara. Det är särskilt påtagligt för dem som verkar för det västsahariska folkets självbestämmande.
Sverige betonade svårigheterna för MR-företrädare under granskningen av Marocko i FN:s universella granskningsmekanism 2017. Sverige rekommenderade bland annat Marocko att säkerställa att yttrande, press, åsikts, mötes- och föreningsfriheten respekterades - också för dem som uttrycker åsikter om Västsahara. Rekommendationerna måste hörsammas. Nästa granskning av Marocko äger rum i november 2022.
FN:s särskilda rapportör för situationen för människorättsförsvarare, Mary Lawlor, har uttalat sig om fallet Sultana Khaya och understrukit att människorättsförsvarare som arbetar för mänskliga rättigheter kopplat till Västsahara måste få vara fritt verksamma utan att själva drabbas av kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Vi har tagit upp frågan med Marocko.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sverige är engagerat i det internationella arbetet för att främja skyddet av försvarare av mänskliga rättigheter. Vid FN:s råd för mänskliga rättigheter förhandlades en resolution om MR-försvarare fram under rådets session i februari-april 2022. Sverige var aktivt i förhandlingarna.
I EU:s dialog med Marocko är demokrati och mänskliga rättigheter viktiga komponenter, och frågorna lyftes upp i den gemensamma deklaration som antogs i samband med associeringsrådet mellan EU och Marocko i juni 2019. Inom ramen för EU:s förnyade partnerskap med alla länder inom det södra grannskapet utgör frågor som jämställdhet, god samhällsstyrning och främjande av mänskliga rättigheter grundläggande element. Sverige lyfte dessa frågor i utarbetandet av den nya grannskapspolitiken.
Dialog med Frankrike och Spanien sker inom både FN och EU. Vi för en löpande dialog med Marocko om mänskliga rättigheter och vår folkrättsliga syn på Västsahara. Vår ambassad i Rabat reser återkommande till Västsahara och träffar då även representanter för civilsamhällets organisationer. Ambassaden har nyligen besökt Västsahara. Vi diskuterar regelbundet frågor om mänskliga rättigheter även med Marockos representanter i Sverige.
Avseende regeringens agerande kring Minursos mandat bidrog våra insatser under vår tid som medlem i säkerhetsrådet 2017-2018 bland annat till att resolutionerna om mandaten inkluderade den humanitära situationen i flyktinglägren i Tindouf, förstärkt samarbete från parterna med FN:s kontor för mänskliga rättigheter och att kvinnor ska inkluderas i den politiska processen. Regeringens uppfattning fortsätter att vara att Minursos mandat även borde omfatta en granskning av uppfyllandet av respekten för de mänskliga rättigheterna.
Anf. 19 Lotta Johnsson Fornarve (V)
Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret på min interpellation om Marockos brott mot de mänskliga rättigheterna i det ockuperade Västsahara. Svaret är på många sätt positivt, även om jag inte är fullt nöjd.
Det är mer än hög tid att den långvariga konflikten får en lösning. Det västsahariska folket har väntat alltför länge. Marocko har sedan 1975, i strid med FN:s resolutioner och utlåtanden från Internationella brottmålsdomstolen i Haag, ockuperat cirka två tredjedelar av Västsahara. Enligt FN är Västsahara ett icke självstyrande område som ska avkolonialiseras.
År 1991 förhandlade FN fram en vapenvila mellan Polisario och Marocko som innebar att en FN-övervakad folkomröstning skulle genomföras om Västsaharas självständighet. Det är en folkomröstning som ännu inte har ägt rum på grund av Marockos ständiga förhalningar och sabotage av fredsprocessen. Efter en lång tid av spänning på grund av marockansk aggression och brott mot vapenvilan bröts vapenvilan till slut av Marocko i november 2020, och nu pågår återigen ett lågintensivt krig som riskerar att trappas upp ytterligare.
Jag delar utrikesministerns positiva syn på det nya FN-sändebudet, Staffan de Mistura, och hoppas precis som ministern att han ska kunna få till stånd en nystart för en FN-ledd process som innebär att den utlovade folkomröstningen kommer till stånd. Det finns ingen annan verklig lösning.
Det är viktigt att Sverige verkligen aktivt stöder arbetet för att påskynda folkomröstningen. Sveriges regering skulle även kunna uppfylla riksdagens beslut från 2012 om att erkänna den västsahariska staten. Det skulle stärka västsahariernas förhandlingsposition.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan eldupphöret bröts mellan Polisario och Marocko den 13 november 2020 har det rapporterats om 160 kränkningar av de mänskliga och politiska rättigheterna och kvinnors rättigheter i det ockuperade Västsahara. Det är kränkningar som kan fortgå utan världens kännedom. Journalister och organisationer för mänskliga rättigheter släpps inte in, och FN-styrkan Minurso har inte mandat att övervaka de mänskliga rättigheterna.
Ett tydligt och uppmärksammat fall av dessa brott är det med den ledande människorättsaktivisten Sultana Khaya. Sex dagar efter att vapenvilan bröts, den 19 november 2020, anhölls Sultana Khaya vid en checkpoint vid ingången till staden där hon bor då hon var tillbaka från en läkarkontroll i Spanien. Hon tvingades sedan till husarrest i sitt eget hem. Vid ankomsten överföll marockanska säkerhetsstyrkor hennes 84-åriga mamma. De skadade henne och hindrade henne från att åka till sjukhus. Dagen efter överfölls hennes syster och systerdotter av officerare, stationerade utanför Sultana Khayas hem. Även deras rätt till medicinsk hjälp kränktes.
Sedan dess har Sultana Khaya och flera kvinnor i hennes familj satts i husarrest under permanent övervakning, utan någon order och utan att myndigheterna har väckt åtal. De får inte ta emot besök och blir fysiskt överfallna med sparkar och slag om de försöker lämna familjens hem. Den ständiga belägringen av familjen och förbudet att komma in i eller lämna hemmet bekräftas av Human Rights Watch.
Fru talman! Terrorn mot Sultana Khaya och hennes familj har pågått i 16 månader. Det är nu hög tid att världen protesterar mot denna allvarliga kränkning. Det minsta Sverige kan göra är att kalla upp Marockos ambassadör i Sverige och påkalla de allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna som Sultana Khaya och hennes familj dagligen utsätts för.
Anf. 20 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Respekten för folkrätten är en hörnpelare i utrikespolitiken, och det gäller också respekten för de mänskliga rättigheterna. Detta är självklart i relation till Västsahara, som är en avkolonialiseringsfråga i FN.
Den internationella domstolen antog ett rådgivande yttrande om områdets status 1975. Det innebär att världssamfundet inte erkänner Marockos anspråk på suveränitet över territoriet. Sverige fortsätter att stödja en rättvis, hållbar och ömsesidigt godtagbar lösning på frågan om Västsahara, som tillfredsställer det västsahariska folkets rätt till självbestämmande i enlighet med folkrätten inklusive FN:s säkerhetsråds resolutioner. Sverige och EU förespråkar en politisk process för att få en lösning på Västsaharafrågan, och vi stöder FN:s ansträngningar.
Situationen på marken ser, precis som Lotta Johnsson Fornarve påpekar, sämre ut än på länge. Efter händelseutvecklingen i Guerguerat hösten 2020 har Polisario deklarerat att 1991 års vapenvila inte längre är i kraft. Det finns en risk för militär upptrappning med negativa regionala konsekvenser.
FN:s generalsekreterares tidigare sändebud, Horst Köhler, uppnådde framsteg i samtalen mellan parterna så sent som 2019. Tyvärr var han tvungen att avgå kort därefter. Men hans arbete visar att ett sändebud gör skillnad för möjligheterna att finna en långsiktig politisk lösning. Det var därför mycket glädjande att ett nytt FN-sändebud kunde tillsättas hösten 2021, bland annat efter flera uppmaningar från svensk sida.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Min förhoppning är att det nya sändebudet Staffan de Mistura ska få till stånd en nystart för en FN-ledd politisk process. Sändebudet gjorde i början av året en rundresa i regionen och besökte Rabat, Tindouf, Nouakchott och Alger. Det är angeläget att sändebudet får stöd av parterna och av det internationella samfundet i sina ansträngningar för att återuppta en politisk process. Detta är något som Sverige konsekvent tar upp inom FN och EU och i våra bilaterala kontakter. Jag träffade själv FN-sändebudet de Mistura efter hans resa och bekräftade vårt stöd för hans arbete.
Vi för också en löpande bilateral dialog med Marocko om mänskliga rättigheter och vår folkrättsliga syn på Västsahara. Det är en dialog som är särskilt viktig just eftersom vi har olika syn när det gäller folkrätten i relation till Västsahara.
Som jag nämnde tidigare är demokrati och rättsstatens principer om mänskliga rättigheter viktiga komponenter också i EU:s dialog med Marocko, och frågorna lyftes upp i den gemensamma deklarationen som antogs i samband med att associeringsrådet mellan EU och Marocko hölls i juni 2019. Frågor som rör demokrati, jämställdhet och god samhällsstyrning samt främjande av mänskliga rättigheter utgör grundläggande element inom EU:s förnyade partnerskap med alla länder inom det södra grannskapet.
Jag håller med Lotta Johnsson Fornarve om att Minursos mandat ska omfatta en granskning av uppfyllandet av de mänskliga rättigheterna. Det är regeringens uppfattning, och vi fortsätter att framföra den.
Anf. 21 Lotta Johnsson Fornarve (V)
Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret.
Jag håller verkligen med om vikten av att det nu finns ett FN-sändebud, och att det är ett mycket bra sändebud som har utsetts är jag fullständigt övertygad om. Jag vill därför fråga utrikesministern om hon kommer att stödja processen för att få till stånd en folkomröstning om Västsaharas framtid och bidra till att påskynda den.
Det är självklart välkommet och bra att Sverige engagerar sig i FN för att Marocko ska säkerställa att de mänskliga rättigheterna efterlevs i det ockuperade Västsahara. Det är också bra att Sverige är engagerat i FN:s råd för mänskliga rättigheter och att Sverige kommer att vara pådrivande för att få en resolution till stånd. Det är även bra att ambassaden i Rabat återkommande reser till Västsahara och träffar representanter för civilsamhällets organisationer. Problemet är dock bara att de flesta västsahariska organisationer är förbjudna av Marocko. Endast en västsaharisk organisation för de mänskliga rättigheterna är tillåten.
Det råder ingen tvekan om att angreppen mot västsahariska aktivister har ökat kraftigt i samband med den brutna vapenvilan, enligt Amnesty International. Marockanska myndigheter har exempelvis intensifierat övervakningen av flera människorättsförsvarare och journalister.
En av dem som har utsatts är den tidigare pristagaren av Right Livelihood Award, Aminatou Haidar, som nyligen utsatts för illegal avlyssning av Marocko. När Aminatou återvände efter att ha erhållit sitt pris här i Stockholm utsattes hon för allvarliga trakasserier och förföljelse, och det är inte första gången som Aminatou blivit utsatt. Hon satt arresterad med ögonbindel under tre år och sju månader utan att hennes familj visste om hon levde eller var död. Hon utsattes för tortyr och hot och släpptes utan rättegång och utan att ha informerats om motivet för hennes kvarhållande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
FN:s särskilda rapportör Mary Lawlor har vädjat till Marocko att stoppa den felaktiga kriminaliseringen och de våldsamma trakasserierna av aktivister som bara utövar sina mänskliga rättigheter genom icke våldsamma protester. Marockansk polis, säkerhetsagenter och militär har varit inblandade i fysiska och sexuella övergrepp på kvinnor.
Det finns också offentliga kampanjer med syfte att förtala kvinnliga aktivister, och Sultana Khaya är ett av dessa offer och det fall som har blivit mest känt och uppmärksammat. Förutom att ha utsatts för godtyckligt frihetsberövande har systrarna Khaya under 16 månader utsatts för attacker av olika slag, som räder och ingrepp, utan rättsligt skydd i sitt hem. Under en razzia den 10 maj 2021, till exempel, vandaliserade polisen huset och beslagtog alla bärbara datorer, tv-apparater och även kontanter.
Sultana har ju varit aktivist i många år och otaliga gånger utsatts för fysiskt, psykiskt och sedan 2021 även sexuellt våld av marockanska säkerhetsagenter och poliser. Redan 2007, när den då 27-åriga Sultana var student i Marrakesh i Marocko och en dag delade ut flygblad i Västsahara, greps hon av polisen. Hon misshandlades så svårt att hon förlorade sitt ena öga.
Det är hög tid att omvärlden med kraft agerar för att stoppa övergreppen i det ockuperade Västsahara. Sverige bör kalla upp den marockanska ambassadören i Sverige för att framföra vår protest. Jag vill nu verkligen fråga utrikesministern om hon tänker göra det, vilket jag tycker är oerhört viktigt.
Sverige måste även intensifiera arbetet i FN och EU och genom sina bilaterala kontakter öka ansträngningarna för att få till stånd den utlovade folkomröstningen.
Anf. 22 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Sverige har en löpande dialog med den marockanska ambassaden och ambassadören i Sverige, där vi framför våra synpunkter när det till exempel gäller mänskliga rättigheter i Västsahara.
Eftersom interpellanten tar upp de mänskliga rättigheterna och det förfärliga som har hänt med Sultana Khaya och också hennes familj vill jag ta möjligheten att berätta lite om vad Sverige gör för att stödja det västsahariska folket inom ramen för vårt bistånd. Det är ett viktigt instrument för att stärka utsatta flyktingars mänskliga rättigheter.
Sverige är en betydande biståndsgivare till flyktinglägren i Tindouf. Jag har själv besökt lägren i olika omgångar, så jag vet hur dåliga livsvillkoren är. Jag brukar säga att man sitter som gisslan av resten av världen ute i öknen. Det är faktiskt inte värdigt att växa upp under sådana omständigheter som de i flyktinglägren i Tindouf. Frustrationen i lägren växer, vilket också bidrar till den ökade spänningen. Men vårt bistånd fyller funktionen att göra livet något mer drägligt.
År 2021 gav vi 29 miljoner till flyktinglägren i Tindouf. Främst använder vi en kanal via Oxfam, som genomför olika insatser, såväl sådana som vi har talat om som fredsinsatser, tryggande av livsmedelsförsörjning och så vidare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En annan insats som jag vill peka på är vårt fleråriga stöd till Oxfam som handlar om att flyktingarna själva ska vara aktörer för utveckling. Befolkningen i de fem västsahariska flyktinglägren har bildat kommittéer som samråder med invånarna i lägren för att definiera behov och sedan utforma projekt som möter samhällets samlade prioriteringar. Deltagarna i kommittéerna har genomgått olika typer av utbildningar. Det som jag tycker är särskilt roligt är att i kommittéerna är över 80 procent kvinnor, och de flesta är yngre, i åldrarna 20-30 år. Detta bidrar till förbättringar i lägren.
Vi gör också insatser via Olof Palmes internationella center, Forumciv och Svenska missionsrådet. Ett annat exempel är Sveriges stöd till Kristna Fredsrörelsen för att stärka nätverk och främja konfliktlösning utan våldsinslag och öka förståelsen för de ungas rättigheter i hela Maghrebregionen. Vi har också workshoppar med flera andra länder på plats. Vi har även gett stöd när det gäller minhantering och stöd med anledning av covid-19.
Jag skulle vilja säga att Sverige är väldigt aktivt på olika sätt i Västsaharafrågan, både när det gäller mänskliga rättigheter och när det gäller fredsansträngningar och den humanitära situationen.
Anf. 23 Lotta Johnsson Fornarve (V)
Fru talman! Jag håller verkligen med om vikten av att ge bistånd till flyktinglägren, som jag också har besökt vid ett flertal tillfällen. Jag kan vittna om hur beroende man är av hjälp och stöd utifrån och att stödet behöver ökas, för många lider av undernäring i dag i flyktinglägren, inte minst barn och kvinnor. Därför behöver mer göras.
Jag kan också vittna om att det är en stor frustration över att ingenting händer i fredsprocessen. Något som vi hela tiden fick höra var vikten av att Sverige erkänner den västsahariska staten, hur viktigt det skulle vara för att ingjuta nytt hopp om Västsaharas framtid. Men nu handlar ju interpellationen om de mänskliga rättigheterna i det ockuperade Västsahara.
Sultana Kayha har blivit en symbol för den västsahariska frihetsrörelsens fredliga motstånd. I över 500 dagar har hon och hennes familj suttit i husarrest, enbart på grund av hennes engagemang och arbete för mänskliga rättigheter och Västsaharas rätt till självständighet. Sultana Kayha och hennes familj är ett exempel bland många.
Marocko utsätter ständigt den västsahariska civilbefolkningen för systematiska trakasserier, hot och förföljelse - något som kan pågå utan att FN-styrkan Minurso kan ingripa, eftersom de saknar mandat att övervaka de mänskliga rättigheterna. Oberoende journalister är sällsynta.
Jag vill uppmana utrikesministern att se till att Sverige intensifierar sitt arbete i EU, FN och i sina bilaterala kontakter för att den utlovade folkomröstningen om Västsaharas framtid ska komma till stånd. I väntan på det bör ministern kalla upp den marockanska ambassadören i Sverige för att protestera tydligt mot de allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter som sker mot Sultana och andra aktivister i det ockuperade Västsahara.
Anf. 24 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Jag vill börja med att i mitt avslutande anförande tacka Lotta Johnsson Fornarve för att hon tar upp denna viktiga fråga om Västsahara och mänskliga rättigheter, för så länge konflikten inte är löst behöver vi också diskutera frågan i Sveriges riksdag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag upprepar att vi för en dialog med Marocko och också med ambassaden i Sverige om hur vi ser på frågan. Vi har ofta inte samma syn på mänskliga rättigheter och folkrätt, men vi tycker ändå att det är viktigt att ha möjligheten till en öppen dialog.
Sverige fortsätter att stödja en rättvis, hållbar och ömsesidigt godtagbar lösning på frågan om Västsahara som ska tillfredsställa det västsahariska folkets rätt till självbestämmande i enlighet med folkrätten och FN:s säkerhetsresolutioner.
Jag kan försäkra Lotta Johnsson Fornarve att vi gemensamt kommer att fortsätta att arbeta för en bra lösning som inkluderar möjligheten till självbestämmande för det västsahariska folket.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.