Målet om EU:s lägsta arbetslöshet
Interpellation 2020/21:213 av Jan Ericson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-12-03
- Överlämnad
- 2020-12-03
- Anmäld
- 2020-12-04
- Sista svarsdatum
- 2020-12-17
- Svarsdatum
- 2020-12-18
- Besvarad
- 2020-12-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Inför valet 2014 lovade nuvarande statsminister Stefan Löfven att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Det är nu bara några veckor kvar av 2020.
År 2014 låg Sverige på plats 12 bland EU:s länder när det gällde arbetslöshet. I dag ligger vi på plats 22 av 28 länder. Detta trots att åren 2014–2019 kännetecknats av en mycket stark högkonjunktur.
I 25 av 27 EU-länder har arbetslösheten minskat sedan 2014. I endast 3 länder har den ökat. Och Sverige är det land i hela EU där arbetslösheten ökat allra mest sedan 2014 (enligt siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat).
Det finns skäl att känna stor oro. En regering som misslyckats med jobbpolitiken under en stark högkonjunktur har små chanser att uträtta något positivt när tiderna blir sämre.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
Vilken plan har ministern för att snabbt förbättra Sveriges position som ett av de sex sju länder i EU där arbetslösheten tyvärr är högst?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:213
Webb-tv: Målet om EU:s lägsta arbetslöshet
Dokument från debatten
- Fredag den 18 december 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:57
- Protokoll 2020/21:57 Fredagen den 18 decemberProtokoll 2020/21:57 Svar på interpellation 2020/21:213 om målet om EU:s lägsta arbetslöshet
Protokoll från debatten
Anf. 59 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Herr ålderspresident! Jan Ericson har frågat mig om vilken plan jag har för att snabbt förbättra Sveriges position som ett av de sex sju länder i EU där arbetslösheten tyvärr är högst.
Utbrottet av covid-19 har lett till en global ekonomisk kris, och arbetslösheten har stigit snabbt. Arbetslösheten är inte bara ett problem för den som blir av med jobbet utan är något som angår oss alla. Tillåter vi arbetslösheten att bita sig fast riskerar vi både ökad långtidsarbetslöshet och en försvagning av vår gemensamma välfärd. Den som blir arbetslös ska därför få chans till utbildning och omställning och vid behov kunna få stöd att hitta ett nytt arbete. Vi behöver också säkra den ekonomiska tryggheten för den som blir av med jobbet.
Under 2020 har regeringen tillfört medel för att fler arbetslösa ska få stöd att komma i arbete samtidigt som Arbetsförmedlingen har förstärkts för att kunna hantera varsel och fler nyinskrivna arbetslösa.
I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen ett kraftfullt grönt återstartspaket för svensk ekonomi på över 100 miljarder kronor. Sammantaget beräknas budgeten, med bland annat investeringar för klimatomställningen och satsningar på välfärden, skapa runt 75 000 fler jobb.
I OECD Employment Outlook 2020 framkommer att jämförelser mellan länder av arbetslösheten i spåret av pandemin bör göras med stor försiktighet. Krisen har påverkat insamlings- och beräkningsmetoder för arbetsmarknadsstatistiken. Dessutom har restriktioner försvårat jobbsökandet, vilket har lett till ett minskat arbetskraftsdeltagande i många länder.
Sverige har högst arbetskraftsdeltagande i EU, och denna har bibehållits på samma nivå som före krisen. Det är ett viktigt skäl till att arbetslösheten i Sverige har ökat i relation till många andra länder. Sverige har alltjämt den högsta sysselsättningsgraden inom EU i åldrarna 20-64 år. Om man vill spegla aktiviteten i ekonomin är antalet faktiskt arbetade timmar ett relevant mått. Sverige var ett av de länder inom EU där antalet arbetade timmar föll minst under pandemin.
Regeringen följer noga utvecklingen på arbetsmarknaden och är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder.
Anf. 60 Jan Ericson (M)
Herr ålderspresident! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret. Men jag måste konstatera att vi nog talar om lite olika saker. Ministern har i sitt svar stort fokus på att arbetslösheten har ökat kraftigt till följd av pandemin. Det är inget jag ifrågasätter. Men min interpellation handlar inte riktigt om det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
De siffror jag nämner i min interpellation gäller läget före pandemin. Redan före pandemin hade Sverige halkat ned ordentligt i statistiken jämfört med andra länder. Redan då hade vi den sämsta utvecklingen på arbetsmarknaden sedan 2014. Den tråkiga placeringen, 22 av 28 länder, hade Sverige alltså redan i december 2019, före pandemin. Redan förra året hade Sverige högre arbetslöshet än genomsnittet i EU. Det har inte hänt sedan Sverige gick med i EU. Under Alliansens regeringstid hade Sverige alltid lägre arbetslöshet än genomsnittet i EU.
Vi tar det igen. I min interpellation påminner jag om vad nuvarande statsminister Stefan Löfven lovade före valet 2014: att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. År 2014 låg Sverige på plats 12 bland EU-länderna när det gäller arbetslöshet. Nu ligger vi på plats 22, räknat på december 2019. Detta gör vi trots att åren 2014-2019 kännetecknades av en mycket stark högkonjunktur.
I 25 av 27 EU-länder har arbetslösheten minskat sedan 2014. Bara i tre länder har den ökat. Sverige är det land i hela EU där arbetslösheten har ökat allra mest sedan 2014, räknat på 2014-2019.
Eva Nordmark är ny på posten som minister och kan inte lastas för vad regeringen har gjort åren innan hon tillträdde. Men att skylla på pandemin blir lite av en bortförklaring. Varför hade Sverige lyckats så dåligt redan före pandemin under en socialdemokratiskt ledd regering? Det gav Sverige ett mycket sämre utgångsläge för att möta pandemin, som vi nu lever med.
Jag tycker att det finns anledning att känna stor oro. En regering som har misslyckats med jobbpolitiken under en stark högkonjunktur har ganska små chanser att uträtta något positivt när tiderna blir sämre.
Nu är det bara några veckor kvar av 2020, när statsminister Löfvens ståtliga löfte från 2014 skulle ha infriats. Det finns därför anledning att fråga arbetsmarknadsministern, som själv har lång erfarenhet av svensk arbetsmarknad, vad hon har för planer och hur hon ser att vi kan vända detta och förbättra Sveriges position. Tyvärr är Sverige i dag ett av de sex sju länder i EU där arbetslösheten är högst.
Herr ålderspresident! I svaret nämndes att arbetsmarknadsåtgärder som utbildning och omställning behövs. Det är självklart. Där är vi helt överens. Men det löser inte ensamt problemen med arbetslösheten. Det måste också finnas någon som vill anställa. Den frågan glömmer Socialdemokraterna ofta av i sin politik.
Jag skulle kunna stå här i timmar och berätta om alla jobbskadliga beslut sedan 2014 som regeringen har fattat och alla jobbskapande beslut som man inte har fattat. Faktum är att dagens regering med närmast kuslig precision har motverkat möjligheter att få fler arbetsgivare att anställa. Det gäller både offentliga och privata arbetsgivare.
En regering som har misslyckats med det egna vallöftet och det överordnade mål som man hade 2014, att Sverige skulle vara bäst i EU - nu ligger vi på plats 22 av 28 - borde nog ägna julhelgen åt att fundera över hur det kunde gå så snett.
Vilka jobbskapande regeringsbeslut är arbetsmarknadsministern mest nöjd med under de sex år som har gått sedan Socialdemokraterna och Miljöpartiet tog över regeringsmakten? Och vilka åtgärder mot arbetslösheten tycker hon har fungerat bäst?
Anf. 61 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr ålderspresident! Arbetslöshetsmålet var en viktig del, en styråra, för arbetsmarknadspolitiken. Den verkade under förra mandatperioden.
Den förra mandatperioden känns länge sedan nu, med tanke på läget på arbetsmarknaden. Men den förra perioden minskade arbetslösheten med över 1 ½ procentenhet, och ungdomsarbetslösheten minskade med drygt 5 procentenheter. Sysselsättningen ökade med över 300 000 personer, varav 200 000 var utrikes födda. Samtidigt ökade antalet arbetade timmar kontinuerligt. Och hela jobbtillväxten kom till i reguljära jobb, inte genom subventionerade anställningar.
Det känns som sagt länge sedan. I dag står vi mitt i den mest allvarliga krisen på svensk arbetsmarknad i modern tid. Jan Ericson frågar vilken plan jag och regeringen har. Jag vill börja med att säga att regeringen under det här året har vidtagit historiskt kraftfulla åtgärder för att rädda svenska jobb och företag och för att minska och mildra konsekvenserna för dem som ändå förlorar jobbet. Bara genom möjligheten till korttidsarbete har hundratusentals svenskar undgått risken att bli av med jobbet. Nu när smittspridningen återigen har ökat och vi behöver sätta in ytterligare restriktioner kan det systemet bidra till att rädda fler jobb som annars hade kunnat försvinna.
Vi har också beslutat om förändringar som ger fler rätt till arbetslöshetsersättning och har höjt ersättningsnivåerna. Arbetslöshetskassorna har fått ytterligare resurser för att motverka långa handläggningstider. Vi har tillfört medel till Arbetsförmedlingen för att kunna hantera varsel och fler nyinskrivna arbetslösa och för att fler arbetslösa ska kunna få en insats och ett stöd. Vi har förlängt maxtiden för extratjänster, introduktionsjobb och nystartsjobb med ett år, för att undvika att människor går tillbaka till långtidsarbetslöshet. Vi har också tillfört medel till kommunerna för att skapa fler sommarjobb för unga och jobb till unga i höst, så att unga människor ska få en första rad på cv:t.
Dessutom fortsätter vi att bygga ut Kunskapslyftet. Vi har tillfört medel för att antalet studieplatser ska kunna byggas ut kraftigt i hela landet. Det är också många människor som nu tar vara på möjligheten att studera och rusta sig inför den uppgång som kommer i ekonomin.
Vi är dock inte färdiga här. Jag är stolt över det som har gjorts, och vi behöver göra mer framåt. I budgetpropositionen för 2021 lägger vi fram historiska satsningar på 100 miljarder kronor. Sammantaget beräknas budgeten, med bland annat investeringar för klimatomställningen och satsningar på välfärden, skapa runt 75 000 fler jobb.
Det som Jan Ericson nämner när det gäller kompetensförsörjningen är viktigt; vi behöver utveckla vår politik ytterligare för att säkerställa att arbetsgivare, både privata och offentliga, får tag på den kompetens de behöver för att utveckla sina verksamheter. Det är själva grunden för arbete och egen försörjning för individer. Men det är också själva grunden för att fortsätta utveckla Sverige.
Anf. 62 Jan Ericson (M)
Herr ålderspresident! I fråga om en styråra för arbetsmarknadspolitik kan jag konstatera att det kanske inte var en bra styråra. Redan 2018 hade vi halkat ned jämfört med andra EU-länder och hade en sämre utveckling än de hade. Trots att det skapades nya jobb gick det långsammare i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Krispolitiken står vi moderater helt bakom. Vi har varit väldigt konstruktiva i finansutskottet och spelat in ganska många förslag. Vi har också fått igenom många moderata förslag. Vi är inte riktigt nöjda. Det är en del saker som inte har gått bra. En del stöd är svåra att söka, och en del stöd har hamnat fel. Därför har vi lagt fram ett förslag till ett utskottsinitiativ om att se över de sakerna. Det återkommer vi till. Men i allt väsentligt tycker vi att krispolitiken på det ekonomiska området har bidragit till att rädda jobb.
Herr ålderspresident! Dock har Moderaterna under flera år drivit på för att öka statsbidragen till kommuner och regioner. Det handlar om de pengar som vi lyckades driva igenom i våras, och det handlar om vår budget för kommande år där vi satsar mycket mer pengar än regeringen gör. Det gör vi delvis för att kommuner ska ha råd att anställa fler i sina verksamheter.
Även Konjunkturinstitutet konstaterar att detta är viktigt och att det behövs fler permanenta statsbidrag så att kommunerna verkligen vågar anställa. Det gör de inte i dag med de tillfälliga bidrag som delas ut nu.
Här är, enligt mig, två möjligheter där regeringen missar chansen att få kommunerna att anställa fler.
Det är inte bara i offentlig verksamhet som regeringen motverkar anställningar. Jag kan nämna några olika skatter som regeringen har infört.
Elektronikskatten har flyttat handel av elektronikprodukter från butiksnätet till internet. Det har även lett till mer handel utomlands för att man ska slippa straffskatten. Nu ser vi att många butiker måste slå igen.
Man hotar också med straffskatt på kläder, vilket riskerar att leda till samma sak. En hårt prövad klädhandel riskerar att tappa ännu mer när fler människor köper kläder på nätet och utomlands för att slippa klädskatten.
Flygskatten har försvårat för små regionala flygplatser att överleva. Det hotar inte bara jobben på flygplatsen utan slår mot hela näringslivet på orterna.
Skatten på plastpåsar har redan medfört uppsägningar hos en av tillverkarna av plastpåsar. Men nu kommer ni också med en straffskatt på engångsförpackningar och catering. Detta slår undan benen för många restauranger och kaféer. Det här är deras enda möjlighet att överleva under pandemin. Sämre tajmning av en ny straffskatt är nog svår att hitta.
Ni försämrar villkoren för tjänstebilar. Ni hotar med försämrade reseavdrag och höjda fordonsskatter. Allt detta slår mot pendling och möjligheten att bo och arbeta på landsbygden. Det slår mot försäljning av husbilar och lätta lastbilar. Det slår även mot besöksnäringen.
Elförsörjningen i Sverige fungerar inte, vilket hotar många företag i dag. Det gäller både nyetablering och expansion.
Ni talar om gröna jobb. Det skapar såklart en del nya arbetstillfällen, men det slår också undan en del andra. Det är tveksamt hur stort nettot blir.
I Norrland finns ett stort gruvprojekt som skulle skapa massor av arbetstillfällen. Man har nu väntat i tre år på besked från regeringen för att kunna komma igång. Under tiden kan man inte anställa. Det finns ytterligare gruvprojekt som väntar på tillstånd att starta.
EU-förslaget om taxonomi hänger som ett mörkt moln över oss och hotar stora delar av svensk basnäring: skogsindustri, stålindustri, gruvnäring och fordonsindustri. Dessutom hotas vår energiförsörjning. Lyckas regeringen inte stoppa detta ligger Sverige väldigt illa till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu när jag räknat upp alla dessa saker är min fråga: Tycker arbetsmarknadsministern att det är konstigt att arbetslösheten i Sverige har ökat mest i hela EU sedan 2014 i och med alla dessa jobbskadliga regeringsbeslut?
Anf. 63 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Herr ålderspresident! Det skulle vara mycket intressant att också få ta del av vad Moderaternas alternativa plan till de satsningar som regeringen nu gör är. Vi har fått en uppräkning av sådant som Moderaterna inte tycker om. Men Jan Ericson frågade mig vad regeringen har för plan. Det vore därför intressant att höra om din och er plan.
Så fort ni får möjlighet slaktar ni resurserna till arbetsmarknadspolitiken och försämrar den ekonomiska tryggheten för dem som är arbetslösa. På vilket sätt bidrar det till fler jobb? Det kan man fundera över. Det vore intressant att få ett svar på det.
Jag har mycket tydligt beskrivit de satsningar som regeringen har gjort detta år. Det är viktigt att komma ihåg det virus som är grunden till den situation som många människor befinner sig i nu då de har förlorat sitt arbete. Vi har vidtagit historiskt kraftfulla åtgärder. Vi fortsätter med det. Under nästa år satsar vi mer än 100 miljarder kronor. Det kommer att leda till ungefär 75 000 nya jobb.
Jag vill lägga till det som sker inom arbetsmarknadspolitiken utöver det jag redan har pratat om. Det är viktigt att människor känner en trygghet i omställningen. Vi måste också upprätthålla köpkraften i ekonomin. Det gör vi genom en bra och väl fungerande arbetslöshetsförsäkring.
Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag stärks med 1 miljard kronor. Det handlar både om att kunna möta det ökade antalet arbetssökande och om att säkerställa en lokal närvaro och likvärdig tillgänglighet i hela landet.
Över 700 miljoner kronor satsas på arbetsmarknadsutbildning. 1 miljard kronor satsas för att fler arbetslösa ska få ta del av matchningstjänster. 100 miljoner kronor satsas på införandet av ett intensivår. 500 miljoner kronor satsas på introduktionsjobb och extratjänster.
En mycket viktig del av regeringens politik, som jag och utbildningsminister Anna Ekström tillsammans brukar prata om, är att vi behöver säkerställa mer utbildning i arbetsmarknadspolitiken och ha ett större jobbfokus i utbildningspolitiken. I dag står många människor utan arbete. Samtidigt söker många arbetsgivare efter rätt kompetens och vill anställa. Det gäller både i privat och i offentlig verksamhet.
Det finns gott om jobb att söka. Men vi ser att många människor som i dag är arbetslösa står långt från arbetsmarknaden på grund av brister i kompetens och utbildning. Därför siktar arbetsmarknadspolitiken mycket på att använda utbildning för att stärka individers möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Den siktar också på arbetsgivares möjlighet att anställa rätt kompetens.
I grunden är det detta som en effektiv arbetsmarknadspolitik handlar om. Arbetsgivare, företag och offentlig sektor ska kunna anställa rätt kompetens så att de kan utveckla sina verksamheter och så att människor kan få ett arbete, utveckling och en möjlighet till egen försörjning.
Anf. 64 Jan Ericson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr ålderspresident! Jag tackar för det sista inspelet.
Jag kan hålla med här. Många av de saker som arbetsmarknadsministern räknar upp är sådant som vi moderater också tycker är värdefulla. Problemet är bara att vi har hört dessa ord från regeringsföreträdare och från Eva Nordmarks företrädare i varje debatt sedan 2014, men det har inte gett något resultat. Det har ju gått åt fel håll.
Vad Moderaterna vill göra i stället hinner jag inte dra på två minuter, men det är bara att titta på vår budgetmotion. Man måste se helheten i vår politik. Vi visade under alliansåren att vi kunde ha en bra utveckling under högkonjunktur men också att vi klarade av finanskrisen bättre än i princip alla länder i vår omvärld.
Dagens regering lyckas tyvärr sämre än alla andra länder trots en stark högkonjunktur, och det är väl inget lyckat facit. År 2014 låg Sverige på 12:e plats av 28 länder i EU vad gäller arbetslöshetsnivån. Det var när Alliansen lämnade över makten. I dag ligger vi på 22:a plats av 28 länder, trots att statsministern lovade att vi i år skulle ligga på första plats. Man kan inte kalla detta för något annat än ett totalt misslyckande.
I 25 av 27 EU-länder har arbetslösheten minskat under åren 2014-2019. I bara tre länder har den ökat, och Sverige är det land där den har ökat allra mest av alla länder i hela EU. Detta har skett trots Eva Nordmarks påstående om att man har gjort så mycket saker som är så bra, så framgångsrika och så framtidsfokuserade. Ändå har vi lyckats allra sämst av alla länder i hela EU.
Jag skyller som sagt inte detta på Eva Nordmark, för hon är ny på sin post och kan inte lastas för det som har hänt tidigare. Jag tycker dock att Eva Nordmark borde kunna medge i sitt sista anförande att detta faktiskt är ett misslyckande och att det krävs någonting annat. Det här har uppenbarligen inte fungerat.
Anf. 65 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Herr ålderspresident! Jag vill börja med att påminna om det jag sa i inledningen. Det är väldigt svårt med jämförande statistik mellan länder, speciellt i det läge som vi är i nu. Jag är såklart mycket intresserad av hur det går för vårt land, även i relation till andra länder. Det viktigaste är förstås att vi har många arbetade timmar, att människor kan få egen försörjning och så vidare. Jag kan konstatera att Sverige ligger väldigt bra till när det gäller antalet arbetade timmar. Vi har inte tappat så mycket som många andra har gjort. Men det är för tidigt att utvärdera. Vi är mitt i en pandemi och mitt i en allvarlig kris på arbetsmarknaden.
Jag skulle vilja uppmärksamma dem som lyssnar på den här debatten på att finansministern i onsdags kunde berätta att den ekonomiska återhämtningen under hösten varit starkare än vad vi och många andra prognosmakare väntat sig. Arbetsmarknaden har överraskat positivt under hösten. Därför har vi reviderat upp prognosen för sysselsättningsgraden med ungefär en halv procent. Det betyder 30 000 fler jobb jämfört med förra bedömningen. Det är fortsatt ett mycket allvarligt läge på arbetsmarknaden, men vi ska komma tillbaka.
Om det är någon som tittar på den här debatten och själv är arbetslös eller känner oro för det tuffa läge som vi har vill jag säga: Det är inte kört. Fortsätt söka jobb! Fortsätt fundera över utbildning - kanske är det läge att gå en utbildning nu? Det finns många lediga jobb att söka. Det finns gott om jobb i vården. Sjuksköterskor och undersköterskor behövs. Det behövs också grundskollärare, förskollärare, mjukvarusystemutvecklare, lagerpersonal och många andra viktiga yrkesgrupper. Regeringen har tillfört medel för att kraftigt bygga ut antalet studieplatser. Ta till vara den möjlighet som finns att vidareutbilda dig!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det här är en tuff tid, men vi ska ta oss igenom den tillsammans. Jag tackar Jan Ericson och herr ålderspresidenten för debatten. Jag önskar er en god jul och ett riktigt gott nytt år.
(JAN ERICSON (M): Tack detsamma!)
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.