Krav på matimporten

Anf. 33 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Jens Holm har frågat mig om jag är beredd att verka för att ställa krav på att den mat som exporteras till Sverige ska leva upp till svenska lagar, i synnerhet de som rör miljö och djurskydd.

Den svenska animalieproduktionen kännetecknas i internationell jämförelse av en hög djurskyddsnivå och en mycket god djurhälsa, vilket ger högkvalitativa livsmedel som konsumenterna kan känna förtroende för.

En prioriterad uppgift för regeringen är att skapa förutsättningar för en växande livsmedelsproduktion, särskilt vad gäller primärproduktionen. Här vill jag gärna peka på vårt arbete med att ge stöd till kommuner och landsting när det gäller att ställa relevanta krav vid offentlig upphandling. Även näringen har tagit viktiga initiativ, till exempel vad gäller frivillig ursprungsmärkning.

Jag måste dock vara tydlig med att Sverige inte har möjlighet att ensidigt stoppa införsel av livsmedel som uppfyller de krav som gäller inom EU med hänvisning till att de generellt sett inte lever upp till svenska lagar. Då skulle vi bryta mot den princip som gäller inom unionen. Vi kan inte heller ställa sådana krav på tredjeland vid import med mindre än att dessa överenskommits i ett bilateralt avtal eller en internationell överenskommelse.

Jens Holm nämner artikel 36 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och här vill jag förtydliga att den artikeln inte kan åberopas om åtgärdens verkliga syfte är att skydda den inhemska marknaden, även om motivet till detta är att värna den höga svenska skyddsnivån för djur och miljö. Att det skulle gynna svensk livsmedelsproduktion är inte ett legitimt skäl för att införa handelshindrande åtgärder.

Djurskyddet för djur inom animalieproduktionen måste öka, såväl inom EU som globalt. Detta är viktigt för att värna om djuren men också för att utjämna konkurrensen på marknaden så att inte producenter i länder med god djurvälfärd missgynnas. Särskilt viktigt är det att se till att de gemensamma regelverken efterlevs - fusk får inte löna sig!

Regeringen tar den här frågan på största allvar och verkar kontinuerligt för ett ökat skydd för animalieproducerande djur inom EU. Sverige är även pådrivande i det EU-gemensamma arbetet med att stärka djurskyddet på ett internationellt plan, såväl inom multilaterala forum som till exempel OIE som vid förhandlingar av handelsavtal.

Sverige är en stark förespråkare av en öppen och transparent handel. Regeringens fokus bör därför i stället även fortsättningsvis vara att arbeta för bättre djurskydd, såväl inom EU som internationellt, samtidigt som man verkar för ökad svensk konkurrenskraft i den riktning som regeringens livsmedelsstrategi kommer att peka ut.

Anf. 34 Jens Holm (V)

Fru talman! Läget för svensk livsmedelproduktion är minst sagt ansträngt. Sedan 1970-talet har hälften av Sveriges bönder försvunnit. I dag lägger ungefär en lantbrukare om dagen ned sin verksamhet.

Vi vet också att numera är bara hälften av den mat vi äter producerad i Sverige. Alltmer mat importeras. Det är en direkt konsekvens av att Sverige sedan 1995 är medlem i Europeiska unionen. På EU:s inre marknad ska det råda fri konkurrens, och det gäller även mat.

Det är förödande för all progressiv politik på livsmedelsområdet om det bara är den fria konkurrensen som ska råda. Då blir det svårt att driva en politik där man har högre miljökrav och en högre nivå på djurskyddet.

Jag är väldigt oroad över att vi håller på att närma oss det som den tidigare finansministern Anders Borg talade om, nämligen att svenskt jordbruk blir en form av hobbyjordbruk där vi bara producerar för nischmarknader och att svenskt jordbruk inte är fundamentet i vår livsmedelsförsörjning.

Jag är glad över att vi nu har en landsbygdsminister som har aviserat att vi ska ta fram en livsmedelsstrategi och att vi ska producera mer mat i Sverige. Men det måste vara hållbar mat - mat som ser till att våra utsläpp minskar och som uppfyller de absolut högsta nivåerna när det gäller hur djur ska behandlas.

Läget i dag är inte okej. Hälften av all mat importeras och kommer från länder där man har lägre miljökrav och behandlar djuren mycket sämre. I Sverige har vi krav som innebär kortare djurtransporter än i resten av EU. I Sverige fixerar vi inte grisar och håller dem fastspända i system, och vi kapar inte knorren på dem. Vi ger mjölkkorna rätt till utevistelse, och vi utfodrar inte rutinmässigt våra djur med antibiotika, bara för att ta några exempel.

Sven-Erik Bucht säger att det inte går att ställa krav på den importerade maten. Jag hänvisar till artikel 36 i EU:s fördrag, som öppnar för att medlemsländerna ska kunna ställa krav för att skydda djurs och människors hälsa. Det är två exempel som tas upp i artikeln.

I artikel 36 står också att det inte får vara öppet för godtycke, och det tycker jag är helt korrekt. Om man ska införa lagar och bestämmelser ska alla länder och företag behandlas likadant.

Min direkta fråga till landsbygdsministern är: Har ni i regeringen ens försökt ställa krav på den importerade maten så att det blir samma villkor för mat som är producerad i Sverige och mat som kommer från andra länder?

Som Sverige har agerat hittills har vi varit Europamästare i lagefterlevnad, och det är väldigt sällan vi tar strid för våra egna lagar och regler. Jag tycker att det är hög tid att göra det, Sven-Erik Bucht, om vi ska kunna fortsätta att producera livsmedel och ha högre krav för miljön och djuren.

Anf. 35 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Detta regleras i artikel 36 i fördraget om Europeiska unionen. Det finns skäl som anger att människors och djurs hälsa måste skyddas, men det är viktigt att de åtgärder man vidtar är välgrundade. Man kan inte åberopa att produkter ska hindras från att komma hit på grund av att vi ska värna svenskt djurskydd eller svensk hälsa.

Det finns andra sätt att påverka detta - inom EU och beträffande hur man hanterar den här typen av frågor men också på det internationella planet. Arbetarskydd kan till exempel påverkas via ILO, där vi i Sverige är väldigt aktiva. Men det finns också organisationer som vi kan nyttja för att påverka att djurhälsan förbättras i andra länder.

När det sedan gäller efterlevnaden på EU-nivå i fråga om djurhälsa och livsmedelssäkerhet har Sverige under mycket lång tid varit en stark påtryckare, och det kommer vi att fortsätta att vara, inte minst inom antibiotikaområdet.

Svensk livsmedelsproduktion säger Jens Holm är ansträngd. Ja, jag håller med i fråga om många delar, inte minst när det gäller mjölken. Det har påverkats av den globala obalans som finns mellan produktion och efterfrågan. Men det har också, som Jens Holm skriver i interpellationen, påverkats av att förra finansministern gick ut med signalen att han inte tror på svenskt produktionsjordbruk. Det var oerhört negativa signaler som man skickade ut från den regeringen. Det får givetvis konsekvenser. Att man dessutom vidtog en massa åtgärder som försämrar svenska jordbrukares konkurrenssituation gör inte saken bättre.

Men om vi ser på den utveckling som är i dag kan vi se att efterfrågan är mycket konsumentdriven. Vi måste ha ett stort öra för vad konsumenterna tycker i de här sammanhangen och kroka arm med konsumentsidan. Vi ser bland annat att ekologiska livsmedel under 2014 ökade med hela 38 procent, och det finns indikationer på att efterfrågan på den typen av produkter kommer att öka med närmare 50 procent i år - vi får se när vi får de exakta siffrorna.

Det finns oerhört mycket svenska mervärden inom svensk livsmedelsproduktion. De mervärdena ska vi vara rädda om, men vi måste också använda dem betydligt tydligare till konsumenter i vårt land men också till konsumenter utanför våra gränser i EU och utanför EU. Det finns i dag en mycket stark trend hos konsumenter globalt att sammankoppla mat och hälsa. Det är en stor möjlighet för svenskt produktionsjordbruk, som jag tror på, till skillnad från förra finansministern.

Anf. 36 Jens Holm (V)

Fru talman! Det är bra att det finns högre ambitioner hos den här regeringen. Det välkomnar jag verkligen. Men en regering ska dömas efter hur man agerar. I just den här debatten diskuterar vi möjligheten att Sverige ska ställa krav på mat som exporteras till Sverige, och jag hade en konkret fråga till landsbygdsministern: Har du ens försökt? Det skulle jag vilja veta. Har ni ens försökt driva den här frågan gentemot EU? Har ni sagt till EU-kommissionen att vi i Sverige har hårdare lagstiftning på miljöområdet, att vi i Sverige ställer högre krav på djurskydd?

Som minimikrav tycker vi att mat som skickas till vårt land ska uppfylla de lagar och regler som vi har satt upp, men inte därför att vi vill behandla andra länder eller företag som vill handla med Sverige godtyckligt - det handlar det inte om. Och det handlar egentligen inte om att vi vill ge svenska producenter någon form av premie eller konkurrensfördel, utan det handlar om att vi sätter miljön, djuren och folkhälsan först. Det är faktiskt de frågorna som tas upp i artikel 36 i EU-fördraget. Det är den artikel som skulle möjliggöra för ett medlemsland att ställa krav på just den fria rörligheten, just på handeln på EU:s inre marknad.

Jag vet, Sven-Erik Bucht, att det är svårt att driva de här frågorna. Jag har själv suttit i EU-parlamentet, och jag tycker att EU är något av en marknadsfundamentalistisk organisation. Man sätter hela tiden den fria konkurrensen, den fria rörligheten för varor och tjänster främst - det är viktigare än allt annat. Men därför är det viktigt att det finns medlemsländer som står upp för djurskyddet, står upp för miljön, står upp för folkhälsan. Det är det jag vill att den svenska regeringen ska göra.

Därför frågar jag återigen: Har ni ens tagit strid för att vi ska ha rätt att ställa krav på den mat som exporteras till Sverige?

Jag vill påminna om bara ett exempel när Sverige gjorde det. När vi blev medlem i EU hade vi ett förbud mot ett bekämpningsmedel som hette parakvat. Vi sa att vi ville ha kvar det förbudet, men EU-kommissionen sa att vi måste ta bort det. Då drev vi den frågan hela vägen till EU:s domstol, och vi vann faktiskt. För ovanlighetens skull konstaterade man att det var viktigare att ett medlemsland skulle kunna ha ett förbud mot ett farligt bekämpningsmedel än att bekämpningsmedlet skulle kunna säljas fritt på hela EU:s inre marknad. Och i dag är parakvat faktiskt förbjudet inom hela EU.

Det, Sven-Erik Bucht, är ett konkret exempel på att det ibland lönar sig att ta strid. Jag tycker att djuren, miljön och folkhälsan är så pass viktiga att vi ska ta strid för att ställa krav på den mat som säljs till Sverige.

Det finns också något annat intressant i landsbygdsministerns svar. Det är att regeringen driver frågor om djurskydd inom ramen för internationella avtal. Det tycker jag är jätteviktigt. Då skulle jag vilja veta vilka avtal det kan handla om. Vi har handels- och investeringsavtalet TTIP mellan EU och USA som finns högt upp på dagordningen nu. Där är jag och väldigt många andra rädda för att det kommer att bli en press nedåt i lagstiftningen.

Därför vill jag veta om Sverige kräver att länder ska ha rätt att lagstifta om progressiva djurskyddslagar och miljölagar och att detta aldrig ska kunna äventyras av den fria handeln mellan EU och USA. Driver den svenska regeringen det?

Anf. 37 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Vi ska i Sverige ta hand om våra djur på ett bra sätt, och jag vill hävda att vi i Sverige är världsmästare på djurvälfärd. Vi ska också ha hög livsmedelssäkerhet, och vi ska inte nöja oss med det utan vara en stark påtryckare i EU-sammanhang och i internationella sammanhang kring detta. Det har Sverige varit under lång tid, och vi ska inte vara försiktiga med det. Det är frågor som ständigt och jämt ska lyftas upp.

Vi vet att det inom EU finns länder som inte efterlever de lagar som EU har stipulerat. Jag kan bland annat nämna svanskupering på gris. Det är något som vi ständigt och jämt påminner om - så kan man inte ha det, utan man måste vidta åtgärder mot de länder som inte följer detta.

Jag har tagit initiativ tillsammans med mina kollegor i Tyskland, Holland och Danmark, där vi har gjort en gemensam resolution till EU som har lyfts upp på ministerrådet kring just grisproduktion och grisvälfärd. Det är en jätteviktig del att vi ständigt och jämt är påtryckare. Det kan ibland upplevas obekvämt att ta upp de här frågorna, ska jag berätta för Jens Holm, men jag tar dem. Jag lovar att jag inte tänker ge mig.

För ett antal månader sedan lyfte jag på jordbruksministerrådet upp antibiotikaanvändningen och att den måste komma upp till diskussion i TTIP-avtalet. Jag hade faktiskt inte förväntat mig så stort stöd som jag fick från så många länder vid det tillfället. Vi vet ju att det har varit en känslig fråga för många länder. Jag blev väldigt glad. Det blev ett stort stöd för att den positionen ska in, och kommissionären tog till och med till sig den frågan. Den frågan är nu också inlyft i de förhandlingar som pågår med USA, och USA har också sagt att man principiellt är med på att föra den diskussionen vidare. Jag tycker att det ändå visar att det finns en möjlighet.

När det sedan gäller tredjeland är den internationella rätten sådan att man inte kan gå in på själva produktionsmetoderna. Men det viktiga är att vi inom unionen och i Sverige har säkra livsmedel - det ska vi ha. Sedan får man vara lite försiktig när man talar om tredjeland. Det är ofta fattiga länder. Men jag tror inte att de fattiga länderna blir rikare om vi blockerar dem. I stället ska vi vara med och hjälpa till med inte minst tekniskt stöd och andra åtgärder, för att de länderna ska kunna få ett stärkt djurskydd och också kunna stärka arbetsrätten, vilket är oerhört viktigt. Men jag tror inte på det där att vi ska bygga murar, utan jag tror i stället att vi ska vara med och påverka på ett kraftfullt sätt. Sverige gör skillnad både inom EU och globalt. Jag är övertygad om att antibiotikan är en jättestor global utmaning. Det inser fler och fler, men visst ska vi också fortsätta trycka på.

Anf. 38 Jens Holm (V)

Fru talman! Landsbygdsministern pratade tidigare i sitt inlägg om att efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar jättemycket i Sverige. Det gör den ju, men varifrån kommer de ekologiska livsmedlen? Jo, de importeras i stor utsträckning från till exempel Danmark och Tyskland. Det är stora förlorade affärsmöjligheter för svenska bönder.

Jag tycker att det är bra att landsbygdsministern har lyft upp frågan om till exempel antibiotika i förhandlingarna med USA. Vi kanske kan ta den debatten vid ett senare tillfälle. Jag vet att man i USA inte alls är lika pigga på krav på reglering av antibiotikaanvändningen. Där tycker man att det är fullt normalt att rutinmässigt behandla djur med antibiotika.

Det handlar, Sven-Erik Bucht, absolut inte om att bygga murar. Det var ingen vid mitten av 1990-talet, då Sverige fick igenom förbudet mot parakvat, som anklagade oss för att bygga murar. Vi ville stoppa en kemikalie i jordbruket som var direkt skadlig och ibland farlig. Vi lyckades göra det, därför att vi tog strid på EU-nivå. Jag tycker att det är samma sak nu vad gäller importen av mat. Det är otroligt mycket mat som importeras men som faktiskt inte följer svensk djurskyddslagstiftning eller svenska miljölagar när den framställs. Det borde väl vara rimligt att den mat som vi säljer på vår marknad faktiskt har framställts enligt våra lagar?

Nu, Sven-Erik Bucht, frågar jag för tredje gången: Har ni ens försökt? Har ni lyft upp frågan på EU-nivå och sagt: Nu är mer än hälften av maten som säljs i Sverige importerad, och den framställs inte enligt svenska lagar. Vi vill ha rätten att ställa krav på att produktionen av maten ska följa vår lag. Har ni ens tagit den striden? Det skulle jag vilja veta.

Anf. 39 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Jo, vi ställer krav på EU. Jag kommer till vad vi vill göra för att öka också den svenska produktionen.

När det gäller det ekologiska håller jag med Jens Holm. Det importeras alldeles för mycket till det här landet. Det kunde vara så om man hade en regering som sa att den inte tror på svenskt jordbruk och drog ned på pengarna i landsbygdsprogrammet till ekologiskt jordbruk. Men den här regeringen har med kommissionen förhandlat fram en betydligt högre nivå i landsbygdsprogrammet för att stimulera ekologisk produktion. Det är 200 miljoner mer. Men, Jens Holm, det är inte säkert att det räcker. Vi ser en sådan stark trend hos konsumenterna i dag, och vi har möjlighet vid ett antal tillfällen under den här programperioden att vrida om till ytterligare insatser för att stimulera det här. Vi är långt ifrån självförsörjande när det gäller ekologiska produkter, och det är inte bra.

Vi ska hög djurvälfärd, och vi ska ha ett bra jordbruk. Vi ska inte ställa det ekologiska mot det konventionella. Det svenska så kallade konventionella jordbruket är ett i hög grad miljöanpassat jordbruk jämfört med många andra länder. Det är viktigt att vi ser även det.

Hur ska vi öka vår produktion? Det är för att öka den som vi har tagit initiativet till en nationell livsmedelsstrategi. Statsministern skrev in i sin första regeringsförklaring att vi ska ha en sådan. Det är min uppgift att genomföra det. Vi har en djup och bred dialog med intresseorganisationer och med branscherna, och jag hoppas att vi här i riksdagen under våren ska kunna göra ett gemensamt klubbslag för att öka svensk livsmedelsproduktion. Det är nödvändigt.

Överläggningen var härmed avslutad.