Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kapade bostadsrättsföreningar

Interpellation 2020/21:454 av Momodou Malcolm Jallow (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2021-02-10
Överlämnad
2021-02-11
Anmäld
2021-02-12
Sista svarsdatum
2021-03-04
Svarsdatum
2021-03-19
Besvarad
2021-03-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Kapade bostadsrättsföreningar(pdf, 120 KB)

Interpellationen

till Statsrådet Märta Stenevi (MP)

 

Bostadsrätten är en viktig upplåtelseform på svensk bostadsmarknad och omfattar en stor andel av Sveriges hushåll. För många människor är köpet av en bostadsrätt den största affären i livet. Det måste därför vara tryggt för den enskilde konsumenten att både köpa och bo i en bostadsrätt. I dag finns dock stora brister i konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden. Det gäller såväl för befintliga bostadsrättshavare som för köpare av en bostadsrätt.

De senaste åren har åtskilliga avslöjanden gjorts kring bostadsrättsföreningar som kapats och utnyttjats för enskilda individers vinnings skull. Ekonomierna har körts i botten och de boende har fått betala priset genom både vanskötta föreningar och vanskötta fastigheter. Värdet av de enskilda bostäderna har i praktiken helt raderats ut och försäljning av desamma omöjliggjorts.

Ett särskilt uppmärksammat fall är två bostadsrättsföreningar på Rosengård i Malmö, i ett bostadskomplex som i folkmun kallas ”Kinesiska muren”. De skuldsatta föreningarna har i en rad uppmärksammande reportage granskats av tidningen Sydsvenskan. ”Kinesiska muren” har kommit att illustrera det nästintill laglösa tillstånd som enskilda personer som äger en andel av en bostadsrättsförening kan försättas i.

Efter att föreningarna kapats, och dränerats på så mycket pengar att de nu hotas av konkurs, är fastigheterna nu i så katastrofalt skick att Malmö kommun för ett par veckor sedan beslutade sig för att göra en samlad orosanmälan för de över hundra barn som bor i de aktuella husen. Det är en unik åtgärd som förhoppningsvis kan bidra till att de utsatta barnen får någon form av hjälp. Men för bostadsrättsinnehavarna finns inte mycket hopp om en ljusare framtid. Inte med dagens lagstiftning, eller snarare brist på sådan.

För om det är något som mediernas granskningar har visat så är det just lagens stora brister. Det saknas ansvariga myndigheter när bostadsrättsföreningar kollapsar, och de boende kan inte få hjälp någonstans ifrån. Inte heller är det möjligt att använda exempelvis tvångsförvaltning som en utväg, då detta bara är ett verktyg för misskötta hyresfastigheter. I stället riskerar föreningarna alltså att banken sätter dem i konkurs, vilket i korthet innebär att fastigheterna blir hyresrätter och att de boende därmed förlorar äganderätten till sina lägenheter. De har dock kvar de privata banklån som de tagit för att köpa bostäderna – troligen för resten av livet.

Vänsterpartiet anser att det är hög tid att konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden stärks. Det gäller både för köpare av befintliga bostadsrätter och för de som köper en nyproducerad bostadsrätt.

Frågan har utretts av en statlig utredning, Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden, (SOU 2017:31) och i betänkandet presenteras flera bra förslag. Även Riksrevisionen har utrett frågan om konsumentskydd, och då specifikt vid köp av nyproducerade bostadsrätter (RIR 2020:3), och även i detta fall återfinns flera bra rekommendationer som skulle stärka konsumenternas position.

Under våren 2020 stod Vänsterpartiet bakom ett utskottsinitiativ i civilutskottet om att regeringen bör återkomma med förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden. Riksdagen ställde sig bakom detta och riktade ett tillkännagivande till regeringen (bet. 2019/20:CU9 punkt 4, rskr. 2019/20:169). Vänsterpartiet har också nyligen lämnat in en följdmotion med anledning av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter (skr. 2019/20:171). I denna yrkar vi på att regeringen skyndsamt bör genomföra en översyn av bestämmelserna i bostadsrättslagen och andra relevanta föreskrifter i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer.

Trots det tillkännagivande från riksdagen som som nämns ovan har regeringen ännu inte återkommit med förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden. Regeringen anger att det saknas underlag i betänkandet om flera av de brister som Riksrevisionen har pekat på och att arbetet i Regeringskansliet just nu därför är inriktat på att ta fram ytterligare beredningsunderlag som bland annat tar sikte på de brister som Riksrevisionen har identifierat.

Vänsterpartiet kan dock konstatera att frågan under lång tid nu har beretts inom Regeringskansliet, samtidigt som bristerna i konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden för de drabbade i exempelvis ”Kinesiska muren” kvarstår. Vi anser därför att regeringen skyndsamt måste lägga fram lagförslag som stärker skyddet för bostadsrättsföreningar så att vi i framtiden slipper se fler kinesiska murar. Detta bör göras parallellt med att regeringen fortsätter ta fram ytterligare beredningsunderlag som bland annat tar sikte på de brister som Riksrevisionen har identifierat vad gäller köp av nyproducerade bostadsrätter.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Märta Stenevi:

 

  1. Avser statsrådet att, i enlighet med tillkännagivandet från riksdagen (bet. 2019/20:CU9 punkt 4, rskr. 2019/20:169), agera skyndsamt i frågan om att stärka skyddet för bostadsrättsföreningar?
  2. Avser statsrådet att förbättra situationen för bostadsrättsinnehavare utifrån förslagen i betänkandet Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden (SOU 2017:31)?
  3. När avser statsrådet att genomföra en översyn av bestämmelserna i bostadsrättslagen och andra relevanta föreskrifter i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer och återkomma med lagförslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:454, Kapade bostadsrättsföreningar

Interpellationsdebatt 2020/21:454

Webb-tv: Kapade bostadsrättsföreningar

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Morgan Johansson (S)
Anf. 24 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Momodou Malcolm Jallow har frågat statsrådet Märta Stenevi om hon avser att i enlighet med tillkännagivandet från riksdagen agera skyndsamt i fråga om att stärka skyddet för bostadsrättsföreningar, om hon avser att förbättra situationen för bostadsrättsinnehavare utifrån förslagen i betänkandet Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden (SOU 2017:31) samt när hon avser att i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer genomföra en översyn av bestämmelserna i bostadsrättslagen och andra relevanta föreskrifter och återkomma med lagförslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Jag är medveten om de uppgifter om missförhållanden som har förekommit och ser naturligtvis väldigt allvarligt på dessa. För regeringen är skyddet för bostadsrättshavare en prioriterad fråga och något som vi tar på stort allvar. Det ska vara tryggt att både bo och investera i en bostadsrättslägenhet.

Regeringen har nyligen gjort det lättare för medlemmar att få insyn i bostadsrättsföreningen om de misstänker att det förekommer missförhållanden. En tiondel av medlemmarna kan numera utan krav på att frågan först behandlats på en föreningsstämma begära att Bolagsverket utser en särskild granskare eller en minoritetsrevisor. Den särskilda granskarens oberoende och rätt till insyn har också stärkts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har även gett en utredning i uppdrag att föreslå ett offentligt register över bostadsrättslägenheter. Ett sådant skulle få stor betydelse för tryggheten för bostadsrättshavare och köpare av bostadsrätter.

På regeringens uppdrag har förslag på ett stärkt konsumentskydd lämnats i det betänkande från 2017 som Momodou Malcolm Jallow tar upp. Flera av de förslag som finns i det nämnda betänkandet knyter an till de brister som uppmärksammats av Riksrevisionen och som även omfattas av riksdagens tillkännagivande. På några punkter behöver dock förslagen kompletteras för att ge underlag för att gå fram med ny lagstiftning.

Det pågår ett arbete med att ta fram förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden. Förslagen i betänkandet från 2017 finns med i det arbetet. Möjligheten att komplettera med nya förslag undersöks. Regeringskansliets planering har emellertid påverkats starkt av pandemiutbrottet, och vissa lagstiftningsprojekt har fått vänta. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen när beredningen är färdig.

Momodou Malcolm Jallow (V)
Anf. 25 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! Tack, Morgan Johansson, för svaret!

För många människor är köpet av en bostadsrätt den största affären i livet. Det måste därför vara tryggt för den enskilde konsumenten att både köpa och bo i en bostadsrätt. I dag finns dock stora brister i konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden; det gäller såväl för befintliga bostadsrättshavare som för köpare av en bostadsrätt.

De senaste åren har åtskilliga avslöjanden gjorts kring bostadsrättsföreningar som kapats och utnyttjats för enskilda individers vinning. Ekonomin har körts i botten, och de boende har fått betala priset genom både vanskötta föreningar och vanskötta fastigheter. Värdet av de enskilda bostäderna har i praktiken helt raderats ut och försäljning av desamma omöjliggjorts.

Ett särskilt uppmärksammat fall är två bostadsrättsföreningar på Rosengård i Malmö som kallas Kinesiska muren. De skuldsatta föreningarna har i en rad uppmärksammande reportage granskats av medier. Kinesiska muren har kommit att illustrera det näst intill laglösa tillstånd som enskilda personer som äger en andel av en bostadsrättsförening kan försättas i.

Fru talman! Efter att föreningarna kapats och dränerats på så mycket pengar att de hotas av konkurs är fastigheterna nu i så katastrofalt skick att Malmö kommun beslutade sig för att göra en samlad orosanmälan för de över hundra barn som bor i de aktuella husen.

Fru talman! För bostadsrättsinnehavarna finns det inte så mycket hopp om en ljusare framtid - inte med dagens lagstiftning, eller snarare brist på sådan. Om det är något som mediernas granskningar har visat är det nämligen just lagens stora brister. Det saknas ansvariga myndigheter när bostadsrättsföreningar kollapsar, och de boende kan inte få hjälp någonstans ifrån. Det är därför jag ställer denna fråga till ansvarig minister.

Vänsterpartiet har ställt sig bakom ett utskottsinitiativ som riksdagen har visat stöd för. Riksdagen ställde sig bakom detta utskottsinitiativ och riktade ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen ska komma med åtgärder, men ingenting händer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vänsterpartiet har också, för inte länge sedan, lämnat in en följdmotion med anledning av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter, men ingenting har hänt.

Trots det tillkännagivande från riksdagen som jag nämnde nyss har regeringen ännu inte återkommit med förslag som stärker konsumentskyddet.

Fru talman! Morgan Johansson säger att skyddet för bostadsrättshavare är en prioriterad fråga. Det är svårt att tro.

Morgan Johansson lyfter fram de små lagändringar som regeringen faktiskt har åstadkommit på området efter att medier började uppmärksamma problemen i Kinesiska muren. Det är självklart bra att dessa har genomförts, fru talman, men det är inte detta vi är här för att prata om i dag. Det är ju allt det som regeringen inte har gjort som jag vill prata om i dag - allt det som vi fortfarande väntar på att regeringen ska göra.

Nu har det hunnit gå hela fyra år sedan det presenterades en utredning som faktiskt kunde förbättra situationen. Regeringen har alltså redan berett frågan i fyra år. För fyra år sedan var inte ens problemen i Kinesiska muren nya; redan då hade detta pågått i flera år. I själva verket slog Miljöförvaltningen i Malmö larm om missförhållanden i husen redan 2014.

Jag har varit engagerad i frågan under flera år, och jag undrar vad det är för arbete som Morgan Johansson gör. Hur kan det ta så lång tid att hitta en lösning på det här problemet?

Morgan Johansson (S)
Anf. 26 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Först vill jag säga att det i de allra flesta fall är en väldigt bra ägarform att ha en bostadsrätt och att vara en del av en bostadsrättsförening. Det är en väldigt bra bostadsform. Dessutom är det demokratiskt; fastigheten ägs och förvaltas gemensamt. Jag har själv bott i bostadsrätt i ett par omgångar och även suttit i en bostadsrättsförenings styrelse, så jag tycker nog att jag vet ungefär hur det fungerar. Min erfarenhet - och jag vet att detta också är de allra flestas erfarenhet - är att bostadsrättsföreningar i grunden är bra former att bo i.

Detta är förstås ingen garanti för att man inte kan bli lurad, för det händer i många avseenden och i många fall. Just i det aktuella fallet i Malmö har vi det ovanliga upplägget att en enskild aktör äger eller kontrollerar - har en majoritet - av rösterna i föreningen. Därmed kan denna aktör kontrollera föreningen fullständigt.

Efter att ha läst in mig på detta fall kan jag säga att det finns väldigt mycket som jag ställer mig undrande till när det gäller detta upplägg och hur det ser ut. Jag läste till exempel att varken årsredovisningar eller skattedeklarationer har lämnats in på flera år. Jag kan inte kommentera detta ytterligare som justitieminister, utan det måste vara en fråga för de rättsvårdande myndigheterna att hantera. Det är upp till dem. Jag konstaterar bara att detta är fallet i det aktuella exemplet.

Vad jag emellertid kan göra är att försöka vidta åtgärder för att förebygga att liknande händelser sker igen. I mitt interpellationssvar pekade jag på att vi sedan den 1 januari i år har en ny lagstiftning på plats som förstärker minoritetens rättigheter i en förening. Sedan den 1 januari kan en tiondel av medlemmarna i en förening begära direkt av Bolagsverket att få en särskild granskare eller en minoritetsrevisor utsedd utan att en föreningsstämma kan stoppa detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tidigare var man tvungen att gå till föreningsstämman, och om det då fanns en aktör som kontrollerade majoriteten på föreningsstämman kunde denna aktör blockera sådana insatser. Sedan den 1 januari kan en tiondel av föreningens medlemmar dock gå direkt till Bolagsverket och begära att få en särskild granskare eller en minoritetsrevisor utsedd. Vi har dessutom förstärkt granskarens rätt till insyn.

På detta sätt kan oegentligheter avslöjas tidigare om man till exempel misstänker att någon av föreningens medlemmar skor sig själv eller försöker att plundra föreningen. Detta är alltså ett sätt att upptäcka det här och slå larm om det i ett tidigare skede.

Nu ska jag inte spekulera för mycket, men om denna lagstiftning hade funnits på plats tidigare - nu har vi den sedan den 1 januari - skulle denna typ av oegentligheter kanske ha upptäckts tidigare. Det bygger dock på att föreningens medlemmar vet om sina rättigheter och vet att de kan använda sig av den här typen av tekniker.

Sedan tidigare är det så att en styrelseledamot som skadar föreningen kan bli skadeståndsskyldig. Det räcker med att en tiondel av medlemmarna inte röstar för ansvarsfrihet för att skadeståndsfrågan fortfarande ska vara öppen.

Det finns alltså ett minoritetsskydd, och detta har nyligen stärkts ytterligare.

När det gäller köp av nyproducerade bostadsrätter - detta är den andra delen av Malcolm Jallows interpellation och anknyter till Riksrevisionens rapport - föreslog utredningen från 2017 ett antal åtgärder gällande konsumentskyddet vid så kallade förhandsavtal. Det handlar om rätten att frånträda avtal vid väsentliga förändringar. Det handlar också om att ange en slutkostnad för huset innan man får upplåta lägenheter med bostadsrätt. Dessa förslag arbetar vi med nu, och jag kan säga i dag att vi kommer att kunna gå till riksdagen med dem under den här mandatperioden.

Momodou Malcolm Jallow (V)
Anf. 27 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! Det är glädjande att höra att man kommer att komma med förslag under denna mandatperioden, och självklart välkomnar vi de åtgärder som har vidtagits när det gäller minoritetsskyddet. Men de räcker inte - dessa åtgärder är långt ifrån tillräckliga för att hjälpa de människor som bor i Kinesiska muren i dag.

I sitt svar använde Morgan Johansson coronapandemin som en ursäkt för att det dröjer med lagstiftningen. Ministern sa att Regeringskansliets planering har påverkats starkt av pandemins utbrott och att vissa lagstiftningsprojekt har fått vänta. Men för familjerna som bor i Kinesiska muren handlar det inte om ett lagstiftningsprojekt som kan vänta, utan det handlar om deras liv - inget annat.

Min gissning är att pandemins utbrott har varit betydligt tyngre, jobbigare och svårare för familjerna i Kinesiska muren än för regeringens arbete. Om det är något pandemin har lärt oss är det väl att vi kan fatta beslut snabbare än vanligt när det behövs.

Pandemin har visat att regeringar över hela världen kan arbeta chockerande snabbt när det behövs, men för de över hundra barn som bor under bedrövliga förhållanden i Kinesiska muren har förändringen gått alldeles för långsamt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När, Morgan Johansson, ska vi säga till barnen i Kinesiska muren att en lösning är på väg? Vilka konkreta åtgärder kan vi höra om från ansvarig minister i dag? Vad kan vi säga till dessa barn? När ska vi slippa säga till dessa barn och deras föräldrar att regeringen bereder frågan? Det har vi ju hört många gånger sedan 2017.

Detta lagstiftningsprojekt handlar i själva verket om över hundra barns liv. För mig är detta viktigt, och vi har barnkonventionen som lag i vårt land.

Det handlar om väldigt många barn som lever under katastrofala omständigheter. De har de väldigt dåligt och som vi redan kunde ha hjälpt, tidigare än nu. Men i stället har de år ut och år in tvingats bo i kapade, vanskötta bostäder som saknar värme och ventilation och är angripna av fukt och mögel. Det är ständiga strömavbrott, sönderslagen utemiljö, råttor och så vidare.

Det är mycket allvarligt att över hundra barn bor under så hemska förhållanden utan att regeringen och ansvarig minister vidtar de åtgärder som krävs för att dessa barn ska kunna leva ett drägligt liv.

Att kommunen till och med var tvungen att göra något så drastiskt som en kollektiv orosanmälan till socialtjänsten sänder en signal om att regeringen borde agera direkt. Det handlar inte bara om föräldrarna utan om över hundra barn.

När ska vi kunna säga till dessa barn att det är slut på misären för att regeringen kommer att vidta de åtgärder som behövs? Vilka konkreta åtgärder tänker ansvarig minister Morgan Johansson få på plats?

Morgan Johansson (S)
Anf. 28 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! En bostadsrättsförening är en privatägd fastighet. De som bor i fastigheten äger den tillsammans. Ska fastigheten renoveras, för att få bort till exempel mögel eller annat, måste bostadsrättsföreningens styrelse eller föreningsstämman fatta sådana beslut och finansiera dessa beslut. Det får göras via banklån av föreningen eller via privata lån. Så fungerar allt ägande.

Samhället har inget grundläggande ansvar för hur privat egendom förvaltas eller missköts, utan det är de som äger fastigheten och ingår i föreningen som ansvarar för sin egendom.

Just här är sakförhållandet sådant att en enskild aktör tydligen har kunnat kontrollera föreningen fullständigt. Precis som jag sa finns det mycket att undra över. Hur har detta kunnat gå till, och varför har ingen reagerat på att det inte har lämnats in årsredovisningar och skattedeklarationer på flera år? Men det måste vara upp till de rättsvårdande myndigheterna att undersöka detta.

Vad kan jag göra? Jag kan försöka ändra lagstiftningen så att detta inte händer igen, och en sådan förändring har vi precis gjort. Från den 1 januari 2021 har vi gett minoriteten möjlighet att begära granskning av en särskild granskare eller minoritetsrevisor för att gå igenom ekonomin och kanske upptäcka om en enskild aktör missbrukar sin ställning, fuskar, fifflar eller plundrar föreningen. Nu kan man i tid upptäcka sådant här så att det inte händer igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hade de regler vi har i dag funnits på plats när detta rullades upp, vilket är länge sedan, långt innan vi hade ansvar för detta, hade detta kanske kunnat undvikas. Men nu har vi det på plats sedan den 1 januari, och det gör risken för att detta ska hända i andra föreningar mindre. Det kräver dock att man känner till sina rättigheter och använder sig av dem.

Det var frågan om hur man upptäcker missförhållanden och vad man gör när enskilda aktörer missbrukar sin ställning.

Momodou Malcolm Jallows andra fråga handlar om Riksrevisionens rapport och 2017 års utredning. Den tar framför allt sikte på det man kallar förhandsavtal och gäller nyproducerade bostadsrätter, alltså där man lägger in en del pengar i en bostadsrätt medan byggprojektet pågår. Vilka rättigheter har jag om bygget till exempel drar ut på tiden eller blir mycket dyrare än vad det var sagt? Det handlar om konsumenträttigheter i det läget.

Det gäller förslag om att kunna frånträda ett avtal om det blir väsentliga förändringar under byggtidens gång och att man i tid ska få besked om vad fastigheten egentligen ska kosta. Reglerna behöver stramas upp, och det har vi jobbat med sedan utredningen kom. Vi kommer att kunna gå till riksdagen med detta lagförslag under denna mandatperiod.

Momodou Malcolm Jallow frågar varför det har tagit så lång tid och varför jag tar upp pandemin. Jo, för att det här är ett av många lagstiftningsprojekt som vi har fått skjuta på. Men om Vänsterpartiet anslår mer pengar till Regeringskansliet framöver, och det hoppas jag att Vänsterpartiet vill, kommer vi att kunna få fram lagförslag snabbare. Vi får väl se hur det blir med det i Vänsterpartiets budget.

Momodou Malcolm Jallow (V)
Anf. 29 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! Man har vidtagit några åtgärder, till exempel minoritetsskydd, och det är bra.

Morgan Johansson säger att bostadsrättsföreningar är privatägda föreningar och att samhället inte har något grundläggande ansvar. Jag håller inte med. Samhället har ett grundläggande ansvar för dem som bor i dessa bostadsrättsföreningar; de är ju människor.

Notera att Morgan Johansson inte nämnde något om de barn som bor där och som jag har pratat om. Dessa barn lider och bor under fruktansvärda förhållanden. De är viktiga i ekvationen. I Sverige har vi en tradition av att agera snabbt när barn far illa. Vad är det som gör att vi inte agerar nu? Det handlar om över hundra barn. Det är viktigt att ta detta i beaktande. Att säga att detta är privatägt och därför agerar vi inte - jag köper inte det, Morgan Johansson.

Det är viktigt att vi här gör de ställningstaganden vi alltid gjort när det gäller barn, framför allt eftersom vi har barnkonventionen som lag.

Om det hade varit en hyresfastighet hade den kunnat tvångsförvaltas. Men det kan man inte med en bostadsrättsförening. Därför är det viktigt att se över möjligheten att tvångsförvalta på något sätt om en bostadsrättsförening vansköts. De människor som har investerat alla sina besparingar ska inte behöva lida på grund av vanskötsel eller bristande lagstiftning när det gäller att skydda deras rättigheter.

Jag hoppas att Morgan Johansson kommer att agera snabbt denna gång.

Morgan Johansson (S)
Anf. 30 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I grunden har man ansvar för sin egen egendom. Äger man en bostadsrätt är det ens egendom, och så förvaltar man den tillsammans med de andra som bor i den bostadsrättsföreningen.

Barnen har föräldrar, och föräldrarna har ansvar för sin egendom och för att med andra föräldrar i bostadsrättsföreningen se till att egendomen förvaltas på ett bra sätt.

Det här är ett specialfall där en enskild aktör har kunnat kontrollera hela föreningen och haft 76 procent av rösterna på föreningsstämman. Det har även funnits kopplingar mellan dem som sitter i styrelsen och dem som utför förvaltningsuppgifter åt styrelsen. Det har dessutom inte lämnats in någon årsredovisning eller skattedeklaration på flera år. Det tecknar en bakgrund till vad detta specialfall egentligen handlar om.

I grunden har man dock ansvar för sin egendom och att den sköts på ett bra sätt.

Nu har vi ökat möjligheterna för att avslöja sådana oegentligheter i tid. Minoriteten har fått ett starkare skydd genom att man kan få till stånd en granskning och en revision av ekonomin i de här föreningarna. Det är en viktig åtgärd. Vi går vidare när det gäller frågan om nyproducerade bostadsrätter.

Jag utesluter inte att vi kan behöva göra mer för att strama upp reglerna för hur stadgar i sådana föreningar egentligen får skrivas, det vill säga om man över huvud taget ska ha en ordning som innebär att man kan överlåta en majoritet till en enskild aktör. Erfarenheterna från det vi ser med Kinesiska muren visar helt enkelt att det kan leda fullständigt fel. Jag utesluter alltså inte att vi behöver vidta ytterligare åtgärder. Det är också en diskussion som vi har fört med centralorganisationerna för bostadsrättsföreningar. Den diskussionen kommer vi att fortsätta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.