Internetprostitution

Interpellation 2001/02:276 av Segelström, Inger (s)

den 21 februari

Interpellation 2001/02:276

av Inger Segelström (s) till justitieminister Thomas Bodström om Internetprostitution

Sedan sexköpslagen kom 1999 har den livligt debatterats. Motståndarna då är motståndarna nu. Några säger att det är svårt att bevisa brott och att polisen gör fel saker. Enligt min åsikt borde polisen bekämpa all prostitution, inte bara den på gatan, som man gör i dag. Få lagar har ett så stort folkligt stöd. I senaste SIFO, beställd av Svenska Dagbladet (SvD) sade 81 % av svenska folket att lagen är bra och 74 % av de svenska männen.

Av all prostitution har en tredjedel alltid funnits på gatan och två tredjedelar inomhus. Detta antas gälla också i dag. Det nya är att världen fått Internet. I dag sägs att sexhandeln är den tredje störst växande marknaden i Europa efter vapen- och knarkhandeln.

Enligt Citypolisens prostitutionsgrupp i Stockholm var antalet gatuprostituerade före 1999 ca 250 i huvudstaden. Under år 2000 har 112 prostituerade kvinnor dokumenterats. I Malmö säger prostitutionsgruppen att de under år 2000 mött ca 110 gatuprostituerade. Enligt en rapport till Rikspolisstyrelsen i februari år 2001 beräknade man att det i Sverige fanns ca 2 500 prostituerade kvinnor. Siffran för gatuprostituerade är, enligt uppgifter från polisen, totalt ca 300 i dag.

Sedan lagen kom har gatuprostitutionen och sexköparna minskat kraftigt. Några säger att de kvinnor som har försvunnit från gatan har flyttat inomhus. Jag undrar vilka belägg som finns för det. Tror någon att exempelvis hemlösa och bostadslösa kvinnor helt plötsligt fått egen hemsida? Det är både naivt och cyniskt. Men var är kvinnorna? I Stockholm hade 70@80 stycken år 2000 vänt sig till Prostitutionscentrum för att få hjälp med att bryta sig loss. Ett okänt antal har slutat, enligt deras väninnor på gatan. Om vi lägger till 20@30 stycken utländska turistande kvinnor innan lagen är antalet 110@120 kvinnor av de minst 150 stycken som försvunnit från gatan. Gatuprostitutionen har förändrats sedan år 1999. Tidigare var cirka hälften av kvinnorna missbrukare, i dag är den siffran över 90 %. Det framgick bl.a. vid mitt besök i Malmö före jul och gäller också för Stockholm.

En myt är att få män blivit stoppade, gripna, anmälda och dömda. Ca 250 män har anmälts och ca 80 stycken har blivit dömda eller fått strafföreläggande sedan lagen år 1999. Otaliga män har blivit stoppade i sina bilar på Malmskillnadsgatan för brott mot genomfartsförbudet, den s.k. raggarlagen. Antalet sexköpare på Malmskillnadsgatan har, enligt polisen, minskat med upp till 70@80 %. Etableringen av hallickar med utländsk bakgrund, främst öst, har stoppats. Utländska turistande kvinnor som tidigare prostituerade sig på Malmskillnadsgatan i Stockholm existerar inte i dag.

Ända från början men också nu är polisen oense om de öronmärkta medlen från riksdag och regering till polisen. Varje vecka får jag frågor om var pengarna är. Enligt Rikspolischefens besked till mig finns sedan år 1999 och årligen 7 miljoner öronmärkta pengar till prostitutionsarbetet enligt följande:

Polismyndigheten

i Stockholm 3,1 miljoner kronor

Polismyndigheten

i Västra Götaland 1,5 miljoner kronor

Polismyndigheten

i Skåne1,1 miljoner kronor

Polismyndigheten

i Östergötland400 000 kr

Rikskriminalpolisen700 000 kr

Utveckling och

strategienheten/RPS200 000 kr

Summa7,0 miljoner kronor

Det politiska målet var i etapp 1 att minska gatuprostitutionen och försvåra nyrekryteringen av nya kvinnor. Det arbetet har varit mycket framgångsrikt. Etapp 2 är det politiska målet: Internet och inomhusprostitutionen.

Efter framgången med etapp 1 tillsatte polisen i Stockholm en IT-tjänst (av de öronmärkta skattemedlen) för att kartlägga Internetprostitutionen och ta fram rutiner för hur den kunde beivras. Den person som senare avslöjades med falsk yrkestitel avslutade aldrig sitt arbete (SvD den 14 december år 2000) men senare kunde vi alla läsa om resultatet i en kvällstidning och när journalistpriset delades ut. Mycket lite har därefter gjorts åt Internetprostitutionen.

Eftersom polis och socialtjänst i dag har både erfarenhet, kunskap och medel mot gatuprostitutionen kan det arbetet fortsätta som hitintills men det är dags att de får börja arbeta med Internet och inomhusprostitutionen. Annars kommer det stora folkliga stödet att minska. Lagen om könsköp gäller all prostitution inte bara den på gatan. Hotet är trafficking dvs. import av utländska kvinnor till prostitution. Vi ser en ökningen i hela EU. Ökningen i Europa är okontrollerat mycket hög och med risk för smitteffekt till Sverige.

Varför tar inte polisen själva tag i etapp 2? Det kan inte vara av ekonomiska skäl. Förklaringen måste vara att polisen i storstäderna har liten kunskap och ingen möjlighet att arbeta med Internet, då man saknar både datorer, Internet och program. Jag tror att det krävs ett initiativ och ett nationellt dataprogram som kan användas både centralt, regionalt och lokalt. Enligt polisen i Stockholm är de brända av det tidigare misslyckandet. Eftersom det här tydligen är ett sådant "hett ämne" och bringar ett så högt pris på mediemarknaden krävs en mycket kompetent person med stor egen integritet och pondus att leda ett sådant arbete, naturligtvis tillsammans med kompetens på området.

Min idé är ett nationellt initiativ av justitieministern och rikspolisen. Själva initialarbetet och programvaran bör tas fram nationellt men därefter bör inmatningar och bearbetningar göras regionalt/lokalt men ur en gemensam databas för studier och forskning. Modern teknik är framöver nödvändigt mot trafficking så varför inte mota Olle i grind och vara först?

Av de öronmärkta 7 miljonerna får Rikspolisstyrelsen 200 000@900 000 kr per år till utvecklingsarbete. En etapp 2 med datorer, Internet och skräddarsydda program borde passa in här. För en gång skull behövs inte nya medel.

Gör justitieministern och polischeferna inget hamnar vi i bakvattnet när det gäller att tillsammans med Europa bekämpa trafficking. Då hjälper inte det nya lagförslaget om människohandel. För koppleri ska man kunna få upp till tio års fängelse. Det blir ett stort stöd i polisens arbete fortsättningsvis, men enbart lagstiftning räcker inte.

Den senaste veckans debatt har med stor kraft visat att frågan återigen är aktuell och att det krävs regeringsinitiativ.

Min fråga till justitieministern är om han avser att initiera en fortsättning på arbetet mot prostitution, som avser Internet och inomhusprostitution.