Framtiden i Östra Göinge
Interpellation 2005/06:102 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-11-09
- Anmäld
- 2005-11-09
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2005-11-23
- Sista svarsdatum
- 2005-11-23
- Besvarad
- 2005-12-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 9 november
Interpellation 2005/06:102 av Lars-Ivar Ericson (c) till näringsminister Thomas Östros (s)
Framtiden i Östra Göinge
”Skånes Norrland” @ detta uttryck används ibland för att beteckna läget i vissa delar av norra och nordöstra Skåne. Tankarna går då till problemen med utflyttning och nedläggning av företag, dåliga kommunikationer och så vidare. Värst drabbad är Östra Göinge härad med kommunerna Osby och Östra Göinge. Företagen Tarkett och Brio varslar om drastiska nedskärningar och eller nedläggningar av fabriker och framtiden för Scania i Sibbhult är högst osäker. Detta innebär att mer än 500 personer kommer att förlora eller riskerar att förlora sina jobb inom den närmaste tiden. Sammantaget får dessa förändringar i läget på arbetsmarknaden svåra följder för redan hårt drabbade kommuner. Människor oroar sig för hur det kommer att gå med skola, vård och omsorg, priset på fastigheter och för att befolkningsminskningen kommer att tillta ytterligare. Framtidsbilden för denna del av Skåne tycks mörk, och det är uppenbart att det krävs statliga initiativ för att befrämja tillväxt och framtidstro. Arbetet med att stödja och utveckla näringslivet i Östra Göinge behöver intensifieras.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts vill jag fråga näringsministern:
Hur avser näringsministern att agera för att trygga framtiden i Östra Göinge?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2005/06:102
Webb-tv: Framtiden i Östra Göinge
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:48 Fredagen den 9 decemberProtokoll 2005/06:48 6 § Svar på interpellation 2005/06:102 om framtiden i Östra Göinge
Protokoll från debatten
Anf. 17 Thomas Östros (S)
Herr talman! Lars-Ivar Ericson har frågat hur jag avser att agera för att trygga framtiden i Östra Göinge.
Låt mig först säga att jag förstår att de anställda vid de företag i kommunen som berörs av varsel och eventuella omstruktureringar känner oro inför en osäker framtid. Vi befinner oss i en tid av snabba förändringar som ställer stora krav på vårt samhälle.
Rörligheten för företag, arbetskraft och kapital har ökat på senare tid i takt med att marknaderna blivit alltmer globala. Detta innebär att Sverige måste agera kraftfullt på flera områden för att hävda sig i den internationella konkurrensen.
Sverige har i dag en av världens modernaste industrier. Vi ligger långt fram inom nya affärsområden, och vi har en, i jämförelse med andra länder, låg arbetslöshet.
Anledningen till att vi klarat av att vara flexibla och ställa om till modern produktion är att vi har ett välfärdssamhälle som satsar på alla medborgares utbildning och utveckling. Vi har ett generöst trygghetssystem och erbjuder omskolning och vidareutbildning till dem som drabbas av arbetslöshet. Därmed har vi en kunnig och kompetent arbetskraft som snabbt kan ta till sig ny kunskap och teknik. Det är därför internationella bedömare rankar Sverige som ett av de bästa länderna i världen att investera i och att vi därmed ser ett stort inflöde av utländska företag.
För att stärka Sveriges konkurrenskraft ytterligare har regeringen under våren - tillsammans med näringslivet och fackliga organisationer - påbörjat ett gemensamt arbete för att ta fram strategiprogram inom svenska nyckelbranscher. En av dessa nyckelbranscher är fordonsindustrin. Det är en viktig industri för Östra Göinge och för hela Sverige. I strategiprogrammet för fordonsindustrin presenteras ett stort antal åtgärder för att förstärka förutsättningarna för fordonsindustrin.
En fortsättning på forskningsprogrammet Gröna bilen lyfts särskilt fram i strategin. Detta ses som ett led i arbetet för en hållbar utveckling och för att på ett bättre sätt kunna möta marknadens krav på miljövänligare fordon. Introduktion av fordon drivna med alternativa bränslen ingår i programmet, liksom teknik för energieffektivisering av fordon avseende exempelvis viktreduktion och allmänt effektivare teknik i bilen.
Inom fordonsprogrammet prioriteras också särskilda satsningar för att utveckla svenska leverantörer till fordonsindustrin. Dessa företag svarar för merparten av arbetstillfällena och för en stor del av den utvecklingspotential som finns inom den svenska fordonsindustrin. Företagen är emellertid starkt konkurrensutsatta. Åtgärder som lyfts fram är exempelvis insatser för att få ökade utländska investeringar, exportfrämjande program, kompetensutvecklingsprogram i affärsutveckling samt teknikstöd.
Regeringen genomför också ett brett program för att skapa bättre förutsättningar för småföretagen i Sverige. Som exempel kan nämnas strategiska skattesänkningar i form av reformeringen av skattereglerna för delägare i fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna, och sänkta arbetsgivaravgifter för enmansföretagare som anställer en medarbetare. Andra exempel på förbättringar för småföretag är genomförandet av 334 åtgärder för att minska företagens regelbörda. 2 miljarder kronor satsas också för att säkerställa tillgången på riskkapital. Anslaget till Exportrådet har utökat med 70 miljoner kronor för att särskilt små och medelstora företag ska få råd och stöd i exportprocessen. Vidare genomför regeringen en satsning om totalt 900 miljoner kronor mellan åren 2006 och 2010 för att stimulera forskning och utveckling i företag, särskilt i småföretagen.
En annan satsning av central betydelse för utvecklingen i Sverige är utbyggnaden av högskolorna. För Högskolan Kristianstads del har detta inneburit att antalet helårsstudenter har mer än fördubblats mellan åren 1996 och 2004. Högskolan Kristianstad får också en permanent resursökning om 5 miljoner kronor för forskning och utveckling under perioden 2005-2008.
Regeringen genomför också en historisk satsning på infrastrukturen i landet. Infrastruktursatsningar som har betydelse för denna del av Skåne är bland annat investeringar på vägförbindelsen mellan E 22 i Blekinge och E 6 i Halland - den så kallade tvärleden. Vägen är i dag av varierande standard, och regeringen har instruerat de inblandade länen att investeringar på tvärleden ska ingå i deras länsplaner för regional infrastruktur. Länen har prioriterat investeringar på denna tvärled i nuvarande länsplaner.
För att öka sysselsättningen i Sverige har regeringen i budgetpropositionen för 2006 föreslagit ett kraftfullt sysselsättningspaket. Satsningen beräknas ge omkring 55 000 personer möjligheten till arbete, praktik eller utbildning. Sysselsättningspaketet är inriktat mot både privat och offentlig sektor och innehåller exempelvis 20 000 plusjobb, 13 000 praktikplatser och 10 000 utbildningsvikariat i vård och omsorg.
Jag har förståelse för att företagsnedläggningar, särskilt på mindre orter, ger drastiska omedelbara effekter för dem som har haft sin utkomst hos dessa företag. Jag menar dock att utvecklingen bäst möts av regeringen genom åtgärder som bidrar till en flexibilitet och förnyelse av näringslivet. De åtgärder jag beskrivit här menar jag har stora förutsättningar att bidra till en sådan förnyelse.
Anf. 18 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka för svaret. Bakgrunden till interpellationen är att jag har noterat en viss ljusning på arbetsmarknaden i Skåne, men det gäller tyvärr inte i alla delar. Nordöstra Skåne är ett undantag. Där var läget bekymmersamt när jag skrev interpellationen, och situationen har försämrats ytterligare de senaste veckorna.
Läget kan beskrivas genom massmediernas ögon med till exempel följande rubriker: "Jobben faller som höstlöv i nordöstra Skåne" och "Nordöstra Skåne - Skånes Norrland".
Det fanns en tid då industrier som Tarkett och Brio bedömdes som säkra framtidsföretag, men nu varslar Tarkett om att hundra man ska bort, fabriken i Broby läggs ned och verksamheten flyttas till Polen. Brio lägger ned fabriken i Killeberg. Det allra senaste är den osäkra framtiden för Scania i Sibbhult, där 550 personer riskerar att stå utan jobb nästa år.
De båda fackklubbarna på Scania fruktar att Scanialedningen redan har bestämt sig för nedläggning och menar att den pågående översynen av produktionsstrukturen på Scania bara är spel för gallerierna. Beslutet att lägga ned fabriken i Sibbhult och flytta växellåstillverkningen till Södertälje är troligen redan fattat. Vi kan höra kommuninvånarna ropa på hjälp. Vad gör regeringen? Dessa människor i nordöstra Skåne kan inte ropa lika högt som de gjorde i Trollhättan. Där ryckte statsministern ut när GM ville lägga ned Saabfabriken. Pengar som var avsedda för en efterlängtad förbättring av väg E 22, en viktig led till och från EU-länderna och en livsnerv för nordöstra Skåne, försvann till Trollhättan. Kan vi förvänta oss samma snabba reaktion från regeringen nu, det vill säga infrastruktursatsningar för att stödja befintliga industrier och för att uppmuntra till nyetablering?
Ministern säger i svaret att det har getts instruktioner till de inblandade länen om investeringar i tvärleden. Men vad hjälper då instruktioner när de regionala ramarna reduceras? Då är det inte lätt att fullborda det omfattande arbete som regioner och kommuner lagt ned på infrastrukturplanering. När händer det något med tvärleden?
När det gäller E 22:an finns det alternativa PPP-lösningar. Jag undrar om ministern är lika negativ till sådana lösningar som kollegan Messing.
Enligt lokaltidningarna i Skåne har kommunledningen kontaktat näringsministern för att diskutera Scanias framtid i Sibbhult. De vill veta vad regeringen kan göra för att lindra effekterna av ett större ras eller en nedläggning.
På Socialdemokraternas kongress i Malmö inbjöds ministern att besöka Östra Göinge kommun för att kunna informera sig om det allvarliga läget. Det aviserades också att ett besök av statssekreteraren Sven-Eric Söder skulle ske i december. Min fråga blir därför: Kommer ministern att besöka Östra Göinge, och i så fall när? När kommer statssekreteraren? Vi har kommit en bra bit in i december nu. Vilka konkreta hjälpåtgärder kan ni erbjuda en kommun där, för att citera näringsutskottets ordförande Marie Granlund, "många sover dåligt"?
Anf. 19 Anders Bengtsson (S)
Herr talman! Östra Göinge är en vacker och icke oansenlig del av Skåne. Östra Göinge har en stor och varierande natur. Östra Göinge har en närhet till städerna och ett lugnt tempo. Det som för många av oss som valt att bo där är fördelar och förutsättningar för ett harmoniskt liv kan vara ett hinder och en hämsko för många andra.
Östra Göinge är en typisk industrikommun. Vi har mer än dubbelt så många sysselsatta inom tillverkningsindustrin som övriga landet och övriga Skåne. Kommunen är väl anpassad för industrisamhället. Ända sedan förra sekelskiftet har många industrier grundats och utvecklats i det karga småbrukarsamhället på gränsen mellan skogs- och slättlandet.
Vi har passerat igenom hela stenindustrin, med över hundratalet sysselsatta för 100 år sedan. I dag kan de räknas i tiotal.
Vi gick igenom sko- och tekoperioden med märken som Lejonskor, Tretorn och Anitastrumpan, och vi hade blixtlåsfabrik - näringar där min egen familj sedan minst fyra generationer tillbaka haft sin utkomst. I dag finns i stort sett inget av det kvar.
Vi har varit värdar för verkstads- och träindustrin under många år, med företag som HAKI, Scania och Tarkett - företag som nu går igenom samma strukturförändringar som många andra gjort innan.
Som socialdemokrat är jag positiv till att samhället förändras till det bättre för dem som arbetar i våra basnäringar; att vi avvecklar tunga och farliga jobb, att vi kan tillverka mer med lägre insatser och mindre resursutnyttjande, med mindre påverkan på miljö och människor. Jag är också för en globalisering med solidariska förtecken, där vi delar med oss av vårt överflöd till de utvecklingsländer som måste komma ikapp oss.
Herr talman! Anledningen till denna interpellationsdebatt är att Scania i ett av sina scenarier har att flytta produktionen från Sibbhult till Södertälje och att Tarkett redan har bestämt sig för att flytta 120 arbetstillfällen till Polen. Men även närliggande BRIO avvecklar verksamheter. Stora Enso i Nymölla är i farozonen när Stora Enso tittar över sina etableringsorter. Och sist men inte minst, utan störst, har vi Volvo i Olofström som också funderar på sin framtid i området.
Totalt handlar det om mellan 800 och 2 000 arbetstillfällen, herr minister. Det är direkta arbetstillfällen, och sedan har vi alla indirekta i form av underleverantörer och binäringar - och detta i kommuner som redan tappat mer än 10 % av sin befolkning på tio år, samtidigt som det har gått bra för Sverige och tillväxten i Skåne har varit bäst i landet.
Detta är inte lätt, och kanske inte heller önskvärt, för regeringen och minister Östros att påverka direkt.
Självklart uppskattar jag att Lars-Ivar Ericson liksom jag kämpar för Östra Göinges utveckling.
Det som tyvärr gör att det klingar lite falskt är den allians som Centern nu driver tillsammans med Moderaterna. Lars-Ivar skriver till exempel i sin interpellation att "det är uppenbart att det krävs statliga initiativ för att befrämja tillväxt och framtidstro". Men samtidigt protesterar ni i alliansen högljutt mot i stort sett alla de statliga initiativ den socialdemokratiska regeringen tar och hävdar att om vi bara sänker eller tar bort arbetsgivaravgiften löser marknaden resten. Och den stat som ni vill dränera med helt orealistiska skattesänkningar är samma stat som du nu kräver ska rycka ut och stödja företagen med pengar.
Men jag som socialdemokrat tycker att samhället ska underlätta för företagen att etablera sig och utvecklas, inte som ett självändamål utan för att vi tror på att hela landet ska leva, att tillväxten ska fördelas över hela Skåne och inte bara i västra, att vi vill att de människor som i generationer ställt upp för att bygga landet och lånat ut sin arbetskraft till industrierna ska ha en sjyst utkomst även nu när vi är på väg in i något nytt efter industrisamhället.
All forskning pekar på en avgörande faktor när det gäller företagsetableringar och utveckling, och det är tillgången till en bra infrastruktur. Där är vår del av Skåne missgynnad, och där har regeringen ett ansvar och en stor möjlighet att stötta oss. Jag och mina riksdagskolleger har ett antal gånger motionerat om byggandet av den så kallade tvärleden, en upprustning av E 22 och ett stöd till vår flygplats i Everöd. Hur ser näringsminister Östros på detta?
Anf. 20 Thomas Östros (S)
Herr talman! Jag har mycket stor förståelse för den oro som människor känner över sina arbetsplatser när de arbetar i en industri som har tillkännagett att man kommer att göra strukturförändringar. Det är klart att ett företag som Scania har ett stort ansvar för sina anställda, att se till att också erbjuda dem möjligheter, inte bara hot.
Vi arbetar nu väldigt intimt tillsammans med fordonsindustrin, som i det stora hela är en mycket framgångsrik industri i Sverige, för att ytterligare stärka förutsättningarna för de stora företagen. Jag har beskrivit vad vi gör för att stärka exempelvis forskning och utveckling, för att ta fram nya produkter som gör att vi är starka inom fordonsindustrin också om 10, 15 och 20 år.
Men vi arbetar också för att stärka inte minst underleverantörerna. Det är en rad av små och medelstora företag som sammantaget anställer väldigt många och som behöver starkare förutsättningar för att klara konkurrensen. Det är forsknings- och utvecklingsprogram, stöd till utveckling och stöd till att komma ut på exportmarknaderna.
Lars-Ivar Ericson pekar på en ljusning på arbetsmarknaden i Skåne, och det är riktigt. Vi ser det alltmer i Sverige - en ljusning på arbetsmarknaden. Sysselsättningen börjar stiga, och arbetslösheten kommer att börja minska framöver. Men vi kommer inte ifrån att vi kommer att ha långa perioder av strukturomvandling. Så kommer det att vara i Sverige under all tid framöver. Konkurrensen ökar, och strukturomvandlingen ökar i takt med den. Därmed måste vi också stärka vår förmåga till ständig förnyelse.
Bekymret med Centerpartiet är att ni alltför ofta talar om detta men inte har någon politik för det. Den enda synbara politiken är att ni klämmer åt dem som råkar illa ut under strukturomvandlingen, med sänkt a-kassa till människor som blir arbetslösa. Det är vad ni brukar erbjuda. Ni ifrågasätter ständigt hela arbetsmarknadspolitiken, det som är människors möjlighet att få den kompetens man behöver för att komma tillbaka till ett nytt arbete. Allt detta gör att trovärdigheten i Centerpartiets politik är väldigt låg på detta område.
Däremot har jag stor respekt för Lars-Ivar Ericsons engagemang för bygden. Det är en vacker bygd och en traditionell industribygd. Det är, precis som Anders Bengtsson beskriver, en bygd som har gått igenom strukturomvandlingar förr. Sko och teko är industrier som Sverige inte längre har i någon större omfattning, men som vi hade i mycket stor omfattning under 60- och 70-talen och som vi har lämnat för att gå vidare till ny industri. Det har vi bara kunnat klara genom att ställa upp på de människor som råkar illa ut, så att de får chansen att komma tillbaka till arbetsmarknaden, och att göra stora gemensamma satsningar på infrastruktur, på utbildning, på forskning och på företagsklimatet.
Avgörande för en bygd är det lokala engagemanget. Därför har jag också träffat lokala fackklubbsrepresentanter och lokala politiker för att höra mig för hur man resonerar inför de utmaningar man kan stå inför. Här finns ett antal instrument som det är väldigt viktigt att man arbetar aktivt med lokalt. Utbildningsfrågan är central.
Hur kan man använda vuxenutbildning, insatser på arbetsmarknadsutbildningsområdet och kvalificerad yrkesutbildning? Hur kan man stärka kontakterna med högskolan för att se till att den vägen få en injektion till ny kunskap och ny företagsamhet? Hur kan man utveckla insatserna från Almi och Teknikbron, de instanser som har möjlighet att bidra med riskkapital för nystartade företag? Det handlar också om att se den möjlighet som nu kommer i de industriella utvecklingscentrum där vi satsar nya resurser det kommande året för att stärka det som är en kunskapsbas för små och medelstora företag, ofta inom industrisektorn.
Anf. 21 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! Jag noterar i ministerns utförliga svar med tacksamhet att regeringen äntligen har upptäckt vilka tillväxtmöjligheter det finns i småföretagen i Sverige. Det är en insikt som Centerpartiet har haft sedan länge.
Vad vill då ministern göra åt det tunga ok som vilar över den enskilde företagaren? Sverige har omkring 75 myndigheter som samlar in information från företag. En företagare som till punkt och pricka vill följa regelverket måste fylla i många dokument. Varje år kostar denna byråkrati 30 000 kr per anställd. I en Nutekrapport läser vi om att nästan 50 000 soloföretagare egentligen skulle vilja anställa någon men inte klarar av det för de tycker att det är för krångligt, och det kan komma oväntade kostnader.
Men jag går åter till Östra Göinge. Om vi tänker oss att det värsta scenariet blir av och alla de nämnda jobben i Östra Göinge kommun försvinner, vilken verklighet möter då de arbetslösa? Vi har en Amsrapport där arbetsmarknadsutsikterna för 2006 visar att summan av antalet arbetslösa och antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program beräknas öka från 8,7 % till 8,8 %. Det finns också färska uppgifter i EU-kommissionens sysselsättningsrapport för 2005 som visar att Sverige har en minskande sysselsättning. Tillsammans med Holland, Ungern och Slovakien får vi en bottenplacering i jämförelse med andra medlemsländer. Så kan vi inte ha det.
Dessa dystra siffror är oroväckande. Jag vill fråga ministern: Var ska de arbetslösa industriarbetarna kunna få jobb i dag? Tror ministern att det kan skapas jobb i den privata tjänstesektorn? Och när är ministern beredd att ge upp den ideologiska blockeringen när det gäller hushållsnära tjänster?
Östra Göinge är Skånes mest utsatta utflyttningskommun. På tio är har kommunen tappat tusen invånare. Den lokala befolkningsprognosen anger att befolkningsminskningen kommer att fortsätta fram till 2013. Vi behöver nya jobb till kommunen. Det räcker inte med sysselsättningspaket.
I ministerns svar används ord som flexibilitet och förnyelse av näringslivet. Jag tycker att det är positiva värdeord. Tror ministern att Scania tänker i samma banor när de i sin strukturöversyn överväger att flytta en väl fungerande verksamhet i Sibbhult till Södertälje? På sikt kan denna verksamhet förväntas hamna utomlands.
Jag undrar: Varför behöver Scania, ett av världens mest framgångsrika och mest lönsamma företag överväga att flytta produktion utomlands? Jag hoppas att ministern har ett bra svar på denna fråga.
Anf. 22 Anders Bengtsson (S)
Herr talman! Tack, minister Östros, för svaret. Även om Östra Göinge är en typisk industrikommun är det trots allt också en väldigt småföretagartät kommun. Eftersom vi ligger på gränsen till Småland måste vi vara lite smålänningar också och klara oss själva. Jag skulle tippa att mer än 80 % har mindre än fem anställda. De allra flesta har en, två eller tre anställda. Det innebär att det finns en stor uppfinningsrikedom. Det finns en drivkraft hos alla de människor som klarar sig själva, så att säga, som startar sina egna företag.
Det innebär också att det finns en utvecklingspotential. Om vi, vilket jag hoppas, lyckas få Scania och Tarkett att se att det bästa stället på den här jorden att vara på är Östra Göinge, så kommer det på grund av den utveckling vi har inom industrin inte att ge fler arbetstillfällen. Om vi vill att Östra Göinge ska växa och att det ska flytta in fler invånare måste vi hitta arbetstillfällen på andra ställen. Vi vet att det finns gott om småföretag som kan växa och utvecklas, men, som jag sade i mitt tidigare inlägg, för att man ska kunna utvecklas krävs infrastruktur. Det krävs att vi har bredband. Det krävs att vi har telefon i varenda stuga i en sådan liten kommun. Det krävs att vi har vägar så att arbetskraften kan ta sig dit och därifrån och att vi kan ha transporter, att lastbilarna kan komma fram. Vi har små vägar där lastbilarna har problem att ta sig fram.
Sådana handfasta praktiska grejer behöver vi stöd till. Det behövs statlig finansiering, och det behövs finansiering från Region Skåne, men det behövs också ett klart och tydligt besked från näringsministern att den delen av Skåne måste prioriteras när det gäller infrastrukturen.
Anf. 23 Thomas Östros (S)
Herr talman! Lars-Ivar Ericson tar upp flera frågor som jag ska försöka ta upp i mitt svar, både generellt när det gäller företagarpolitiken och när det gäller den regionalpolitiska frågeställningen, på samma sätt som Anders Bengtsson gör.
Jag tycker att den bästa strategin är att se vad det finns för styrkor i regionen som man kan bygga vidare på. Anders Bengtsson pekar på det som är så oerhört viktigt, att det är en småföretagarbygd. Det finns en entreprenörskapstradition, ofta inom den industriella sektorn. Det finns en tradition av att vara initiativkraftig, att organisera sig själv, se till att driva ett företag. Det är ingen dålig utgångspunkt. Många orter i Sverige har snarare det första steget, att förändra en kultur. Här finns en kultur av företagsamhet som är viktig.
Vi arbetar brett för att stimulera företagandet. Det får också stor effekt. Det senaste året startades 42 000 nya företag i Sverige. Det är mer än på 20 år. Visst har vi en uppgång som är kraftig i företagandet.
Vi arbetar på bred front. Det handlar om regelförbättringar. Aldrig någonsin tidigare har vi varit så ambitiösa när det gäller att konkret förbättra regelverket för företagen. Nu har vi drygt 330 förslag som är under genomförande för konkreta regelförbättringar.
Dessutom går vi vidare med att sätta målen väldigt högt när det gäller vad vi ska nå de kommande åren av regelförenklingar på skatteområdet. Vi gör strategiska skattelättnader som är viktigt också i den här regionen, exempelvis nästa år en mycket kraftig arbetsgivaravgiftssänkning för soloföretag när de anställer sin första medarbetare. När vi nu får en sådan allmän kraftig uppgång i efterfrågan i samhällsekonomin - det är det som händer nu, hushållen börjar efterfråga alltmer av varor och tjänster - är det viktigt att stimulera företagandet i samma veva för att expandera möjligheterna till sysselsättning i småföretag. Det kommer under nästa år.
Den privata tjänstesektorn är den sektor som kommer att växa sysselsättningsmässigt i Sverige. Vi ser det nu. Industrin rationaliserar, ökar produktiviteten, ökar produktionen och investerar kolossalt mycket i Sverige men behöver inte lika många anställda som förr. Det är robotar, datorer och mycket annat som sköter de jobb som människor skötte förr. Industrin är kolossalt viktig, men den stora sysselsättningsökningen kommer att komma i tjänstesektorn, ofta i form av leverantörer till industrin eller, och också alltmer, till hushållen.
Men jag tror inte på skatteavdrag för städning i hemmet som den stora lösningen. Vi vet från våra grannländer att det har gett några hundratal arbeten i hela landet, som i Finland exempelvis. Det tror jag inte är lösningen utan en ekonomisk politik och en företagarpolitik som stimulerar till investering och sysselsättning.
Om Scanias framtidsplaner kan inte jag uttala mig. Det är en sak som företagsledningen beslutar om. Dock brukar jag notera att Scanias företagsledning väldigt ofta talar om Sverige som produktionsort i framtiden, om rationaliseringar och ökad produktivitet med Sverige som hemmabas. De brukar hålla en mycket hög profil i den debatten och peka på att i Sverige går det, om man har en stark företagsledning och en bra facklig organisation som bidrar till detta, att bedriva produktionen på ett mycket konkurrenskraftigt sätt.
Det handlar alltså om att utgå från småföretagartraditionen i Östra Göinge. Vi ska naturligtvis fortsätta att föra diskussionen om infrastrukturen och vilka förbättringar som kan göras där. Det är inte basalt min fråga, utan det är infrastrukturminister Ulrica Messing som hanterar den. Men också utbildning, kunskap, omvandling, förnyelse och ett gott samarbete mellan stat och region kan leda till mycket fina framtidsutsikter efter en jobbig period.
Anf. 24 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! Ska det bli en god jul och ett gott nytt år för alla i Östra Göinge kommun? Denna debatt kan inte garantera det, men jag tycker mig ändå ana att ministern har insett hur allvarligt läget är för denna del av Skåne. Nu gäller det att aktivera alla fackliga och politiska krafter på lokal, regional och nationell nivå så att de kan samverka för en positiv framtid för Sibbhult, Östra Göinge kommun och nordöstra delen av Skåne.
Det räcker inte som det är i nuläget, där vi skulle kunna använda den latinska sentensen:
Ut desint vires, tamen est laudanda voluntas
- även om krafterna fattas är dock den goda viljan berömvärd. Jag litar på att den goda viljan finns på alla nivåer, men jag är lite mer osäker på om kraften finns på alla dessa nivåer.
Med de orden vill jag tacka ministern för svaret och än en gång hälsa honom varmt välkommen att besöka denna del av Skåne. Engagerade partimedlemmar från mitt och Anders Bengtssons parti är säkert beredda att guida i en av Skånes vackraste delar, en del som måste kunna hoppas på en framtid trots alla de farhågor som har lyfts fram i denna debatt.
Anf. 25 Thomas Östros (S)
Herr talman! Redan tidigt i denna diskussion tog vi kontakt med lokala politiker och fackklubbar för att resonera. Det tror jag är väldigt klokt att göra under en sådan här omställningsperiod som Östra Göinge är mitt inne i. Min statssekreterare är i kontakt med kommunen och kommer att besöka den, och jag hoppas naturligtvis också få möjlighet att göra detta. Det är en viktig del av mitt jobb att runtomkring i landet besöka lokala företrädare och företagare och resonera kring framtidsfrågorna. Jag tycker också att den här debatten visar att det finns möjligheter för Östra Göinge.
Däremot är jag mer bekymrad över handlingskraften hos Centerpartiet. Det är för mycket koncentration på att skuldbelägga dem som blir arbetslösa och för lite på framtidsfrågorna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.