Försörjningssäkerhet vid höjd beredskap
Interpellation 2020/21:23 av Alexandra Anstrell (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-09-24
- Överlämnad
- 2020-09-25
- Anmäld
- 2020-09-29
- Svarsdatum
- 2020-10-16
- Sista svarsdatum
- 2020-10-16
- Besvarad
- 2020-10-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Världen är mer osäker och orolig än på länge, och oförutsägbarheten ökar. Vikten av försörjningstrygghet i händelse av kris och krig är något som inte nog kan understrykas.
Hela vårt samhälle och även försvaret är beroende av varor och tjänster som kommer från näringslivet. En stor del av våra samhällsviktiga verksamheter bedrivs av privata aktörer. Det handlar om exempelvis energiförsörjning, livsmedelsförsörjning, transporter och hälso- och sjukvård. Att det finns avtal med företag som kan garantera att trygga Försvarsmaktens förmåga till materiel och förnödenheter och tjänster vid höjd beredskap är nödvändigt.
I dag finns det inga lagliga möjligheter att krigsplacera människor vid företag annat än med allmän tjänsteplikt. Därför är det viktigt att säkerställa att de företag som Försvarsmakten har avtal med också har den kompetens de behöver och kan leverera även vid höjd beredskap.
En säker försörjning vid höjd beredskap är centralt.
Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:
- Har ministern vidtagit några åtgärder för att det säkerställs vilka företag som måste vara kontrakterade vid höjd beredskap?
- Hur stor andel av leverantörer till Försvarsmakten har kontrakt att kunna leverera vid höjd beredskap?
- Anser ministern att försvaret har tillräckligt bra och säkra avtal för att trygga Försvarsmaktens förmåga till materiel, förnödenheter och tjänster vid höjd beredskap?
- Avser ministern att vidta några åtgärder för att öka försörjningstryggheten till Försvarsmakten vid höjd beredskap?
- Har ministern säkerställt att de kontrakterade leverantörerna har personal som är krigsplacerade med allmän tjänsteplikt?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:23
Webb-tv: Försörjningssäkerhet vid höjd beredskap
Dokument från debatten
- Fredag den 16 oktober 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:23
- Protokoll 2020/21:23 Fredagen den 16 oktoberProtokoll 2020/21:23 Svar på interpellation 2020/21:23 om försörjningssäkerhet vid höjd beredskap
Protokoll från debatten
Anf. 39 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Alexandra Anstrell har frågat mig om jag har vidtagit några åtgärder för att säkerställa vilka företag som måste vara kontrakterade vid höjd beredskap. Hon har vidare frågat mig hur stor andel av leverantörerna till Försvarsmakten som har kontrakt att kunna leverera vid höjd beredskap, om jag anser att försvaret har tillräckligt bra och säkra avtal för att trygga Försvarsmaktens förmåga till materiel, förnödenheter och tjänster vid höjd beredskap samt om jag avser att vidta några åtgärder för att öka försörjningstryggheten till Försvarsmakten vid höjd beredskap. Avslutningsvis har hon frågat om jag har säkerställt att de kontrakterade leverantörerna har personal som är krigsplacerade med allmän tjänsteplikt.
När regeringen tillträdde 2014 påbörjades arbetet med att återuppbygga totalförsvaret igen efter att det nedprioriterats sedan början av 2000-talet. Efter beslutet om propositionen Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020 har regeringen fattat en rad ytterligare beslut. I december 2015 beslutade regeringen om ett uppdrag till Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att lämna förslag till en gemensam grundsyn för en sammanhängande planering för totalförsvaret. Den 11 maj 2017 beslutade regeringen att ge Försvarsmakten och MSB ett uppföljande uppdrag att fortsätta att främja och utveckla en sammanhållande totalförsvarsplanering under perioden fram till och med år 2020. I regleringsbreven till Försvarsmakten och Försvarets materielverk 2017 och 2018 gav regeringen uppdrag att utarbeta ett försvarsförsörjningskoncept som inkluderade bland annat avtal och överenskommelser med privata aktörer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den 5 juli 2018 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmateriel. I sitt slutbetänkande Näringslivets roll inom totalförsvaret, SOU 2019:51, lämnade utredaren bland annat förslag på hur totalförsvarsviktiga företag vid höjd beredskap, och då ytterst i krig, ska kunna leverera varor och tjänster enligt olika avtalsformer med staten och andra offentliga aktörer samt förslag på åtgärder för att stärka försörjningstryggheten i försvarsmaterielförsörjningen. Förslagen bereds inom Regeringskansliet.
Den 9 augusti 2018 beslutade regeringen att tillsätta en utredning med uppdrag att göra en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap. Uppdraget ska vara slutredovisat senast den 28 februari 2022. Den 16 augusti 2018 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som ska se över ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar. Utredningen har stor betydelse för det fortsatta arbetet att utveckla totalförsvaret. Den ska redovisa den 1 mars 2021. Den 2 juli 2020 fattade regeringen beslut om att uppdra till Totalförsvarets forskningsinstitut att analysera frågor om nationell försörjningsberedskap. Uppdraget ska redovisas den 16 november 2020.
Arbetet med att stärka och utveckla försörjningsberedskapen vid höjd beredskap är ett ansvar för flera politikområden. I onsdags fattade regeringen beslut om en ny försvarspolitisk proposition, Totalförsvaret 2021-2025. Regeringen har i denna proposition, liksom i budgetpropositionen för 2021, föreslagit långsiktiga satsningar för att stärka och ytterligare intensifiera återuppbyggnaden av totalförsvaret. Regeringens inriktning är att den svenska försörjningsberedskapen fortsatt ska utvecklas och att det är viktigt att näringslivet i ökad utsträckning involveras i arbetet. Av denna anledning planerar regeringen att tillsätta en utredning om vad en nationellt samordnad försörjningsberedskap bör omfatta samt hur den bör organiseras och finansieras.
Från och med hösten 2019 har kommuner och regioner påbörjat ett arbete med att utveckla sin krigsorganisation och krigsplacera personal inom områden som har identifierats som samhällsviktig verksamhet, till exempel energiförsörjning, livsmedel, transporter och hälso- och sjukvård. I takt med att vi steg för steg utvecklar totalförsvaret förstärks även försörjningsberedskapen i Sverige.
Anf. 40 Alexandra Anstrell (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tack för svaret, försvarsministern!
Världen är mer osäker och orolig än på länge, och oförutsägbarheten ökar. Vikten av försörjningstrygghet i händelse av kris och krig är något som inte kan nog understrykas. En säker försörjning vid höjd beredskap är central, och därför har jag ställt ett antal frågor till ministern.
Den första frågan var om han har vidtagit några åtgärder för att säkerställa att vi har företag som måste vara kontrakterade vid höjd beredskap. Här känner jag att det återkommande svaret från ministern är utredningar, utredningar och fler utredningar. Utredningar är naturligtvis bra i mångt och mycket - det är viktigt att vi tar väl underbyggda beslut - men någon gång måste man just gå till beslut. Besluten ska också följas upp så att man ser att de blev som man hade tänkt sig, och för att beslut lätt ska kunna följas upp behöver de vara ganska tydliga. Jag uppfattar ändå ministerns svar på den här frågan som att regeringen har fattat en massa beslut, men jag vet egentligen inte riktigt vad man kommit fram till.
I regleringsbreven till Försvarsmakten och Försvarets materielverk 2017 och 2018 har man i alla fall gett i uppdrag att utarbeta ett försvarsförsörjningskoncept. Det är jättebra. Då är det beslutat att ett koncept ska tas fram, och sedan har man beslutat om ytterligare en utredning, nämligen av näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmateriel. Den utredningen kom faktiskt fram till det skarpa förslaget att ett näringslivsråd ska inrättas. Den frågan bereds i Regeringskansliet, men nu finns den ändå med i regeringens totalförsvarsproposition - liksom att det som komplement ska finnas ett tvärsektoriellt näringslivsråd. Vi får dock inte riktigt svar på när och hur utöver att det är någon gång före 2025.
Svaret på min fråga är alltså egentligen att vi i dagsläget inte har säkerställt vilka företag som måste vara kontrakterade med höjd beredskap - men att man utreder.
Herr talman! Hela vårt samhälle, och även försvaret, är beroende av varor och tjänster som kommer från näringslivet. En stor del av våra samhällsviktiga verksamheter bedrivs av privata aktörer. Det handlar om energiförsörjning, livsmedelsförsörjning, transporter och hälso- och sjukvård. Det är nödvändigt att det finns avtal med företag som garanterar att Försvarsmaktens förmåga att skaffa materiel, förnödenheter och tjänster vid höjd beredskap tryggas.
Min andra fråga till ministern löd: Hur stor andel av leverantörerna till Försvarsmakten har kontrakt att kunna leverera vid höjd beredskap? Eftersom det första svaret var någon form av utredning förstår jag att den andra frågan är svår att svara på, och det är kanske därför jag inte får något direkt uttalat svar. Jag hoppas dock att vi ändå får se en handlingskraft av beslut som faktiskt leder till konkret leverans, så att vi får på plats säkra avtal för en trygg beredskap även vid händelser av höjd beredskap. Frågan är dock varför vi inte har det på plats i dag.
Anf. 41 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Herr talman! När vi tog över detta i oktober 2014 tog vi över ett civilförsvar som var oerhört nedbantat. Intresset för den här typen av frågor i den regering som hade företrätt oss var väl minst sagt begränsat. Dessutom hade man bedrivit en försvarspolitik som i grunden handlade om ett insatsförsvar för internationella operationer och inte ett försvar av Sverige, vilket vi fick i och med inriktningen i maj 2015. Det civila försvaret var långt mer neddraget än det militära, så återhämtningssträckan där är betydligt längre. 4,2 miljarder är det som nu ligger som satsning på det civila försvaret.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vet inte om det är så att interpellanten försöker ironisera över utredningarna, men tyvärr är det nödvändigt att genomföra dessa utredningar så att man har fast grund under fötterna - så att det inte blir enligt principen "fort men fel". Fort men fel är en väldigt dålig princip att agera på. Därför tycker jag att det är viktigt att genomföra det här arbetet för att sedan systematiskt kunna bygga upp det civila försvaret - och naturligtvis inkludera näringslivet. Det var ju ingen tillfällighet att vi tog initiativ till den utredning som nu har utmynnat i förslaget om ett näringslivsråd, vilket också ligger med i propositionen. Saker och ting måste göras grundligt och fungerande, och att bygga civil och militär förmåga på försvarssidan tar tid. Det går dock snabbt att rasera.
Ta bara en sådan sak som att vi har ett arbete som handlar om bevakningsansvariga myndigheter, där man nu har arbetat och vid utgången av 2020 ska göra en del redovisningar. Det gäller förmågan att utöva samverkan och ledning från ordinarie ledningsplats, en sammanhängande process för planering och tydliga ansvarsförhållanden, deltagande i totalförsvarsövning, hur man hanterar verksamhetskritisk information och förmågan att arbeta från alternativ eller skyddad ledningsplats. Det är alltså ett oerhört omfattande myndighetsarbete här; jag kan tänka mig att ett snabbt överslag ger att det rör sig om ett femtiotal myndigheter. Det handlar om sådant som Livsmedelsverket och sådant som Post- och telestyrelsen, Tullverket, länsstyrelserna, Kustbevakningen, Migrationsverket, Läkemedelsverket och allt möjligt i det här sammanhanget.
Det som har varit den väldigt genomgående erfarenheten är att marknadslösningarna har visat sig vara väldigt illa fungerande - de här just in time-systemen har liksom inte hållit. Erfarenheten är alltså att marknadsideologin har misslyckats i samband med krisberedskapsfrågor, och det är väl en sak man nu måste ta till sig. Jag har ingenting emot att bygga ett solidare förhållande med näringslivet - det har jag varit för från första stunden jag började med detta - men man måste göra det på solid grund. Man måste också få med näringslivet på ett sätt så att detta fungerar bra. Där kan beredskapslagringsfrågorna var en sådan utmaning som vi har att ta i framtidsmässigt.
Sedan är det så att det är Försvarsmakten som har i uppdrag att arbeta med dessa frågor. När det gäller frågorna 2, 3 och 5, som hanteras av Försvarsmakten, har jag fullt förtroende för sättet på vilket myndigheten försöker att ta ett steg vidare när det gäller de här sakerna.
Anf. 42 Alexandra Anstrell (M)
Herr talman! Tack, försvarsministern, för svaret!
Jag frågade om ministern tycker att försvaret har tillräckligt bra och säkra avtal för att trygga Försvarsmaktens förmåga till materiel, förnödenheter och tjänster vid höjd beredskap, och det fick jag nu svar på. Jag fick inget skrivet svar, men det var skönt att jag nu fick svaret att försvarsministern har fullt förtroende för detta.
På den fjärde frågan jag ställde kan jag tolka det som att jag har fått ett svar. Frågan var: Avser ministern att vidta några åtgärder för att öka försörjningstryggheten till Försvarsmakten vid höjd beredskap? Jag måste säga att man har tillsatt väldigt många utredningar, så det är klart att man har vidtagit åtgärder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag undrar ändå, herr talman, om ministern känner sig nöjd med att regeringen hösten 2020 efter så många år i regeringsställning inte har lyckats komma längre. Det skulle jag gärna vilja ha svar på. Vi är ju inte så väldigt nära att det skulle vara fort men fel.
Avslutningsvis frågade jag ministern om ministern säkerställt att de kontrakterade leverantörerna har personal som är krigsplacerad med allmän tjänsteplikt. I dag finns det inga lagliga möjligheter att krigsplacera människor vid företag annat än med allmän tjänsteplikt. Därför är det viktigt att säkerställa att de företag som Försvarsmakten har avtal med har den kompetens de behöver och kan leverera även vid höjd beredskap.
Här fick jag inget riktigt svar mer än en hänvisning till att kommuner och regioner har påbörjat ett arbete. Hur har vi det med de efterfrågade kontrakterade leverantörerna? Jag tror att vi har andra leverantörer - eller regioner - som inte är offentliga. Man kan ju verkligen undra, herr talman, om det kan vara så hemskt att ministern inte har säkerställt att de finns.
I ministerns svar sa han att försörjningsberedskapen i Sverige förstärks i takt med att vi steg för steg utvecklar totalförsvaret. Det känns som att det går lite i otakt. Hur ställer sig ministern och regeringen till att införa ett totalförsvarsdepartement för att bättre kunna gå i takt och synkronisera alla insatser?
Jag vill gå tillbaka till detta med ett näringslivsråd, för det är jag ganska intresserad av. I december 2019 överlämnades betänkandet Näringslivets roll inom totalförsvaret. Här fanns förslag om att regeringen ska utreda frågan hur personalförsörjning inom det civila försvaret ska kunna hanteras samt ett ganska skarpt förslag om att man borde inrätta ett nationellt råd, totalförsvarets näringslivsråd, inom Regeringskansliet. Detta var egentligen inga nyheter, för redan 2017 kom det med i Försvarsberedningens rapport. Den stod alla partier bakom.
Nu har regeringen utrett frågan ytterligare, och man har - ännu en gång - kommit fram till att ett näringslivsråd ska inrättas. Vi har fått med det i regeringens totalförsvarsproposition.
Men detta är fortfarande inte tidsatt. Min fråga till försvarsministern, herr talman, är därför: När kommer vi att kunna se ett näringslivsråd på plats?
Anf. 43 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tecknat två överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner som gäller ersättning för bland annat kommuners och regioners arbete med krigsplacering av personal. Sveriges Kommuner och Regioner ska senast ha påbörjat sitt arbete med krigsorganisation och krigsplacering under 2020. Vi har ännu inte några siffror på hur många kommuner och regioner som faktiskt har påbörjat arbetet med krigsorganisation och krigsplacering. Vi kommer att ta in den typen av uppgifter efter hand, men det påverkas naturligtvis av coronasituationen - det kan bli en viss fördröjning i detta arbete.
MSB har ett pågående utvecklingsarbete gällande hur aktörer inom näringslivet ska kunna involveras i totalförsvarsplaneringen. Ett angränsande arbete är att ta fram kriterier för vilka företag som ska kunna krigsplacera sin personal.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det ställdes en lite retorisk fråga om huruvida jag är nöjd. Vi lägger ju fram en proposition om ett utvecklingsarbete därför att vi inte är nöjda. Huruvida jag är nöjd blir en politisk, retorisk och lite poängsökande fråga.
Hela grejen är ju att detta var väldigt långt nedkört när vi tog över det. Vi försöker att bygga upp det, och vi försöker att göra det på en solid grund. Vi gör detta därför att vi inte är nöjda. Jag vet inte om vi kommer att vara nöjda 2025 heller - troligtvis inte, för det är väldigt mycket vi behöver göra för att få ett totalförsvarskoncept där det civila och det militära kan takta. Så ser det väl ut.
Det pågår alltså ett omfattande arbete när det gäller försörjningstrygghet. Vi kommer också i nästa vecka, för att stärka totalförsvaret, att förlänga det projekt som har pågått på Gotland. Det handlar om ett treårigt projekt där vi ska bygga ett pilotprojekt för en totalförsvarsorganisation. Man har på Gotland arbetat väldigt mycket med dessa frågor över hela det breda fältet på ett mycket förtjänstfullt sätt. Detta är ett inspirationsprojekt för övriga landet. Vi kommer att fatta ett beslut om att förlänga det ytterligare ett år. Jag kan konstatera att även detta arbete har försenats på grund av coronasituationen.
Det är också så att länsstyrelsen och Försvarsmakten i den utvecklingsplan som har tagits fram för Gotland arbetar med frågan om samverkan mellan myndigheter, kommuner, regioner och privata aktörer. Enligt denna plan ska bland annat Försvarsmaktens behov av stöd inom dessa områden i händelse av krig eller höjd beredskap vara fastställt, och länsstyrelsen ska ha i uppdrag att ge ett färdigt stöd till Försvarsmakten. Man tittar på rutiner för informationshämtning och delning av information mellan myndigheter och berörda aktörer. I det pilotprojekt som vi genomför finns det alltså även en koppling till det privata näringslivet som jag tror kan vara en viktig sak att ha med oss när vi ska utveckla detta i övriga landet.
När det gäller den situation vi har haft i fråga om corona och pandemin har vi sett att privata företag har fått beställningar och tagits i anspråk bland annat när det gäller skyddsutrustning och liknande. Detta är erfarenheter man kan ta med sig i det fortsatta arbetet för att involvera näringslivet i det här.
När kan vi se ett näringslivsråd? Ja, propositionen är ju ännu inte antagen av riksdagen. Den kommer att hanteras under hösten, och beslutet kommer i december. Därefter får vi börja arbeta med de konkreta beslutens genomförande.
Anf. 44 Alexandra Anstrell (M)
Herr talman! Tack, ministern, för uttömmande svar!
Precis som försvarsministern var inne på hoppas jag att denna hemska pandemi, som vi fortfarande är i, ändå lär oss saker. Covid-19:s framfart i världen påverkar ju många av Sveriges företag vad gäller tillgång till materiel och personal. Här kan vi tydligt se att ett formaliserat näringslivsråd skulle ha varit en viktig kontaktyta mellan näringsliv och stat, där vi proaktivt hade kunnat hantera frågor om krisberedskap och totalförsvar, till exempel effekterna av coronaviruset. Det handlar även om att i en pågående kris kunna dela information och problem för att snabbt kunna komma fram till lösningar tillsammans.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Där hade vi kunnat göra det lite bättre, och därför är jag intresserad av hur snabbt vi kan få ett näringslivsråd på plats. Jag undrar om jag ska tolka försvarsministern som att vi om propositionen går igenom kan få se detta under nästa år.
Just in time, som ministern var inne på, innebär en viss problematik ur lagerhållandeperspektiv. Men det är kanske också det man behöver - gamla lager, som egentligen inte hade någon större omsättning, är inte resurseffektivt för vare sig klimat eller ekonomi. Den här biten behöver ses över.
Det är tydligt att Sverige behöver en säker försörjning vid höjd beredskap. Jag tror att näringslivet verkligen är med på detta - min uppfattning när jag har träffat dem är att de verkligen vill. Jag har svårt att se varför det ska ta så mycket längre tid.
Anf. 45 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Erfarenheten har lärt mig att det är förenat med viss problematik att vara alltför specifik och lova att något kommer att ske under nästkommande år.
Det jag vill säga är att när propositionen väl är antagen kommer vi att arbeta med den här frågan precis som med alla de andra frågorna, och vi kommer att se till att det här verkställs. Sedan får man återkomma med exakt tidpunkt.
När det gäller beredskapslagret kan det konstateras att det avvecklades under den senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet. Bristen på beredskapslager blev ju väldigt tydlig i samband med covid-19-pandemin. Vid en jämförelse med Finland kan vi också konstatera att de hade beredskapslager och på det sättet kunde lösgöra materiel på ett annat sätt.
Det har varit problem med både läkemedel och skyddsmateriel. Sedan hade vi ett Europa som stängde ned. Vi fick inte tag i det vi behövde. Det drogs till och med igång egen tillverkning av vissa saker i Sverige.
Vi får väl ta den samlade erfarenheten och titta på hur framtidens beredskapslager och beredskapssituation ska se ut här och hur det ska arrangeras. Precis som Alexandra Anstrell säger är det inte säkert att det ska ske på samma sätt som det gjorde då. Det kanske ska ske med andra typer av avtal och andra typer av metoder. Det är för tidigt att säga. Men det man ändå kan konstatera med önskvärd tydlighet är att just in time, den här marknadsorienteringen, inte har hållit. Det måste till någonting annat: ett mer robust system där samhället tar ansvar, ett starkt samhälle på ett helt annat sätt än med den organisation som vi nu har byggt. Vi måste se över hela fältet.
Tack så mycket för den här debatten! Vi kommer att återkomma i ärendet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.