forskning om Kirunasvenskarna

Interpellation 2000/01:432 av Hägg, Carina (s)

den 27 april

Interpellation 2000/01:432

av Carina Hägg (s) till kulturminister Marita Ulvskog om forskning om Kirunasvenskarna

Journalisten Kaa Eneberg har i sin bok Tvingade till tystnad gett en skakande skildring av Kirunasvenskarnas öde i Stalins Sovjetunionen. Det var ett par hundra personer som utvandrade från Malmfälten till Sovjetunionen på 1930-talet. De drömde om ett bättre liv i det kommunistiska paradiset. Men det var inget paradis de mötte utan en mycket brutal verklighet. Många återvände hem men en del stannade. En del av dem föll offer för Stalins utrensningar i slutet av 1930-talet.

Kaa Eneberg har lagt ned ett beundransvärt arbete för att sprida ljus kring denna otillräckligt kända del av vår moderna historia. Men det finns fortfarande mycket som behöver klarläggas. Ända fram i vår tid har återvändande och släktingar i Sverige känt sig, precis som Kaa Eneberg skriver, tvingade till tystnad.

Det behövs ytterligare forskning om Kirunasvenskarna. Vi har en moralisk skyldighet att se till att så mycket som möjligt av sanningen kommer fram.

Exempel på frågor som behöver belysas ytterligare är: Hur gick värvningarna till och var hamnade värvningspengarna? Vad hände de människor som reste till Sovjetunionen? Hur kom det sig att det så länge har varit tyst om Kirunasvenskarnas öden? Vilken roll spelade det svenska kommunistpartiet vid värvningarna och vilket ansvar har partiet för att det sedan blev så tyst?

Detta är exempel på frågor men det är självklart den oberoende forskningen som ska skapa klarhet om Kirunasvenskarna. Hittills har intresset varit svalt. Det har dock nu framkommit att Svenska Emigrantinstitutet är intresserat av uppgiften. Men det hela stupar på att institutet saknar pengar för projektet. Jag anser att det är angeläget att institutet genom statligt stöd ges ekonomiska förutsättningar att påbörja forskning om Kirunasvenskarna. Jag vill också framhålla att det bör finns möjligheter att samarbeta med finska forskare eftersom det i Finland pågår ett arbete att dokumentera motsvarande utvandring till Sovjetunionen.

Vi har som sagt en moralisk skyldighet att söka sanningen om Kirunasvenskarnas öden. Det har alltför länge varit tyst. Ett annat sätt att uppmärksamma dem och hedra deras minne skulle vara att på lämplig plats uppföra ett minnesmärke.

Jag vill fråga kulturministern om hon är beredd att ge ekonomiskt stöd till Svenska Emigrantinstitutet för forskning om Kirunasvenskarna eller om hon på annat sätt är beredd att stödja insatser för att skapa ökad klarhet om Kirunasvenskarna.