Fågelinfluensan och risken för nya pandemier
Interpellation 2020/21:650 av Jens Holm (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-14
- Överlämnad
- 2021-04-15
- Anmäld
- 2021-04-16
- Svarsdatum
- 2021-04-27
- Besvarad
- 2021-04-27
- Sista svarsdatum
- 2021-04-29
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Just nu grasserar den extra farliga formen av fågelinfluensa, högpatogena HPAI (highly pathogenic avian influenza), på många platser runt om i Europa och även i Sverige. Smittan tros ha sitt ursprung hos vilda fåglar som kommit i kontakt med tamfåglar. I mitten av november nådde viruset Sverige, och drygt 2 miljoner kycklingar och kalkoner har avlivats, varav en stor del på Sveriges största äggproducent, CA Cedergrens i Mönsterås. I dagsläget råder, efter beslut av Jordbruksverket, skyddsnivå 2 i hela Sverige. Detta innebär att alla tamfåglar måste hållas inomhus. Fågelinfluensan är med andra ord inte stoppad.
Fågelinfluensan är förstås en tragedi för alla inblandade, men det innebär också en stor ekonomisk belastning för samhället. Hittills har sanering, avlivning och kompensation till uppfödare kostat skattebetalarna 340 miljoner kronor. Det konstaterar riksdagens utredningstjänst i rapporten Fågelinfluensan (dnr 2021:121), som tagits fram för min räkning. Man kan fråga sig om det är rimligt att samhället ska ta den ekonomiska risken för den storskaliga djuruppfödningen.
Fågelinfluensan är bara ett exempel på smittor som sprids mellan djur och ibland muterar och sprids vidare till människor som så kallade zoonoser, vilket är fallet med det nu aktuella coronaviruset. Salmonellautbrott, fågelinfluensa, svinpest och andra virusutbrott ses ofta som naturkatastrofer och enskilda tragedier för de inblandade. Men smittorna blir vittspridda epidemier när de landar i djurbesättningar med tusentals djurindivider på en minimal yta. Smittan sprider sig sedan som en löpeld. Det är djurfabrikerna som möjliggör att smitta kan fästa, muteras och spridas vidare. Minkuppfödningen är ytterligare ett exempel, och där har Vänsterpartiet krävt att de ska stängas av både djurskyddsskäl och på grund av risk för virusspridning.
Gällande fågelinfluensan skriver Folkhälsomyndigheten på sin hemsida: ”Det största hotet mot människors hälsa är inte smitta av fågelinfluensa i sig, utan möjligheten att den ska ge upphov till en för människan helt ny influensavariant. I synnerhet en variant med bättre förmåga att spridas mellan människor och mot vilken vi inte har skyddande antikroppar.”
Det är med andra ord uppenbart att dagens storskaliga djuruppfödning utgör ett latent hot för nya smittspridningar och i värsta fall pandemier.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
- Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förhindra fortsatta utbrott likt den pågående fågelinfluensan?
- Är det statsrådets bedömning att det är rimligt att staten ska bekosta en så stor andel av kostnaden för fågelinfluensan och andra smittspridningar som har sin grund i intensiv och storskalig djuruppfödning?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:650
Webb-tv: Fågelinfluensan och risken för nya pandemier
Dokument från debatten
- Tisdag den 27 april 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:114
- Protokoll 2020/21:114 Tisdagen den 27 aprilProtokoll 2020/21:114 Svar på interpellation 2020/21:650 om fågelinfluensan och risken för nya pandemier
Protokoll från debatten
Anf. 60 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Jens Holm har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra fortsatta utbrott likt den pågående fågelinfluensan samt om det är min bedömning att det är rimligt att staten ska bekosta en så stor andel av kostnaden för fågelinfluensan och andra smittspridningar som har sin grund i intensiv och storskalig djuruppfödning.
Fågelinfluensan sprids fortfarande runt om i Europa och så även i Sverige. Utbrottet säsongen 2020-2021 är det största vi har haft av fågelinfluensa i Sverige, både sett till antal drabbade besättningar och till antal djur. Över två miljoner fåglar har avlivats hittills i Sverige. Ansvariga myndigheter har hanterat utbrotten i enlighet med de regler och rutiner som finns på plats. Jag har stort förtroende för såväl myndigheternas som näringens arbete under pågående utbrott.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sverige har lång erfarenhet av förebyggande arbete med djurhälsa och smittskydd, som är grunden för att förhindra uppkomst och spridning av sjukdomar mellan djur och människor. Under senare år har ett stort arbete lagts ned på beredskapen för smittsamma djursjukdomar, däribland fågelinfluensa, för att snabbt kunna bekämpa ett utbrott. Fågelinfluensa har också tagits upp vid flera tillfällen i olika EU-sammanhang, då det krävs insatser på EU-nivå för att bekämpa smittan och införa förebyggande åtgärder. Sverige följer detta arbete noga och kommer att vara aktivt i denna process.
Utöver det har regeringen också i januari i år gett ett uppdrag till Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt att granska djurhållning med avseende på risken för uppkomst och spridning av nya smittor mellan djur och människa. Myndigheterna ska inhämta synpunkter från Folkhälsomyndigheten. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2022.
När det gäller frågan om ersättning för kostnader som uppstår i samband med bekämpning av fågelinfluensautbrott så framgår det av epizootilagen (1999:657) att staten ska ersätta djurägare som har drabbats av förluster eller kostnader på grund av beslut som fattats av myndigheter för att förhindra spridning av vissa smittsamma djursjukdomar. Fågelinfluensa är en sådan epizootisk sjukdom där djurägare har rätt till viss ersättning.
Bekämpningen av säsongens utbrott av fågelinfluensa har orsakat stora ekonomiska kostnader, och regeringen har i vårändringsbudgeten för 2021 (prop. 2020/21:99) föreslagit 200 miljoner kronor för att täcka kostnader för att bekämpa smittsamma djursjukdomar, och då framför allt fågelinfluensa. Sverige har också möjlighet att söka medfinansiering från EU.
Frågan om ersättningar vid utbrott av olika djursjukdomar är en komplex fråga, och i det betänkande som lämnats till regeringen avseende ny djurhälsolagstiftning (SOU 2020:62) anges att det finns starka skäl att så snart som möjligt göra en översyn av ersättningssystemet. Betänkandet bereds nu inom Regeringskansliet.
Anf. 61 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag vill tacka Jennie Nilsson för svaret på min interpellation. Precis som både jag och statsrådet är inne på grasserar fågelinfluensan just nu i Sverige. Det är det värsta utbrott som vi någonsin har haft av fågelinfluensan. Även i andra länder tittar man lite förvånat på Sverige just för att fågelinfluensan inte har drabbat bara vilda fåglar utan också slagit ut storskalig uppfödning av kycklingar och kalkoner på anläggningar i Sverige.
Vi ska komma ihåg att det här inte är vilken fågelinfluensa som helst, utan det är den högpatogena versionen av fågelinfluensan, den som brukar gå under förkortningen HPAI. Det finns också en stor risk, och det känns särskilt aktuellt nu under pandemin, att fågelinfluensan kan mutera och sedan spridas vidare till människor. Det är ju så med pandemier och andra sjukdomar att de nästan alltid härrör från djurvärlden. Ofta kommer en smitta från ett vilt djur och landar i en besättning av domesticerade djur. Det kan vara kycklingar, det kan vara hönor, det kan vara grisar och annat. Där sätter sig viruset, muterar om och kan sedan spridas vidare i muterad form och smitta människor i form av en så kallad zoonos, alltså en sjukdom som smittar från djur till människa. Vi har sett nu under coronapandemin hur coronaviruset har landat i besättningar av minkar från pälsindustrin och sedan drabbat människor i muterad form.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill understryka att det här är allvarliga saker. Folkhälsomyndigheten tar särskilt upp fågelinfluensan på sin hemsida. De skriver: "Det största hotet mot människors hälsa är inte smitta av fågelinfluensa i sig, utan möjligheten att den ska ge upphov till en för människa helt ny influensavariant. I synnerhet en variant med bättre förmåga att spridas mellan människor och mot vilken vi inte har skyddande antikroppar."
Det här är farligt. Här finns det latenta hot om nya pandemier mot vilka vi inte har vaccin eller antikroppar. Jag vill verkligen veta ifall regeringen har full beredskap för de latenta hot som finns, för vi ser inte att fågelinfluensan faktiskt har eliminerats, utan den grasserar som sagt fortfarande i Sverige. Då tycker jag att en bra linje från den svenska regeringen hade varit att förhålla sig avvaktande till storskalig djuruppfödning. Till exempel borde man i stället för att anslå pengar till minkindustrin, som man nu har gjort i vårändringsbudgeten, avveckla storskalig djuruppfödning av minkar och i nästa steg kanske avveckla storskalig djuruppfödning helt och hållet.
Med anledning av detta vill jag fråga ministern om regeringen har några planer på att hantera storskalig djuruppfödning i syfte att minska den och kanske avveckla den helt och hållet.
Jag vill också fråga ministern om hon tycker att det är rimligt att skattebetalarna ska stå för saneringen av fågelinfluensan med 340 miljoner kronor och dessutom med 200 miljoner kronor extra.
Anf. 62 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Tack, Jens Holm, för frågan! Ja, det är en högaktuell fråga, precis som Jens Holm säger. Vi har ett stort utbrott, det största som vi någonsin haft i Sverige.
Däremot tror jag faktiskt inte att Jens Holm har belägg för att säga att andra länder tittar förvånat på Sverige, som om vi hade ett utbrott som inte finns på andra ställen. Vi drabbas ju för ovanlighetens skull lika hårt som många andra länder.
Jens Holm redogjorde på ett förtjänstfullt sätt för hur virus uppkommer, vilket ju är både adekvat och relevant i sammanhanget och något som ligger till grund för hur vi arbetar med de här frågorna.
Jag skulle också vilja påstå att Jens Holm både vet och håller med om att Sverige har ett väldigt gott renommé när det gäller hur vi jobbar med förebyggande smittskyddsåtgärder och bekämpning av smitta.
Vi är ofta aktiva, anlitade och uppskattade i internationella sammanhang, kopplat till det. Det är vi inte minst eftersom vi har varit föregångare och starkt pådrivande när det handlar om att minska antibiotikaanvändningen för djur. Detta har vi gjort genom att gå före i Sverige, såklart, men också genom att driva den frågan i internationella forum och inom ramen för handelsavtal, för att ta ett exempel.
Sammantaget känner jag mig väldigt trygg med det arbete som myndigheterna gör. Det betyder givetvis inte att vi inte hela tiden måste säkerställa att vi lär oss av det som vi befinner oss i.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det här året och kanske framför allt - om man räknar in fågelinfluensan - hösten och vintern har vi haft att hantera coronapandemin i samhället i stort, där vi har sett att det är en smitta som kan gå mellan människor och djur, salmonellautbrott och ett fågelinfluensautbrott som med svenska mått mätt är mycket omfattande och som fortfarande pågår.
Givet det har vi försökt hitta en god balans när det gäller att säkerställa att myndigheterna har de verktyg som de behöver för att kunna hantera detta. Vi har en ständig dialog med dem om detta. Vi har också en ständig dialog med de branscher som är berörda kring hur de uppfattar myndigheternas arbete och vilka verktyg de eventuellt behöver från politiken. Och redan för några månader sedan - jag minns inte just nu om det var strax innan eller strax efter jul - gav vi uppdrag till Jordbruksverket, SVA med flera att analysera det arbete som görs och dra slutsatser av vår beredskap och vår förmåga och komma med förslag om eventuellt ytterligare åtgärder som behöver införas.
Jag vill nog ändå påstå att vi hanterar detta väldigt seriöst och att vi vidtar alla de åtgärder och tar de mått och steg som vi kan givet de fakta som vi känner till och givet de situationer som vi har haft och som vi planerar för - detta för att hantera det här på ett så bra och klokt sätt som möjligt.
Sedan kokar Jens Holm ned detta i två specifika frågor. Vi kan börja med den första. Då kan vi konstatera att jag inte har för avsikt att verka för att vi inte ska ha storskalig produktion i Sverige. Vi har för inte jättelänge sedan, 2018, antagit en livsmedelsstrategi i den här kammaren som också Vänsterpartiet stod bakom. Där lyftes bland annat fram behovet av ökad lönsamhet och storskalighet som en del i ett sådant arbete.
Däremot ska företagen i Sverige, oavsett om de är stora eller små, leva upp till samma tuffa och starka krav på god djurhållning. Jag tycker att det är den prioriterade frågan i detta sammanhang.
Anf. 63 Jens Holm (V)
Fru talman! När jag sa att omvärlden tittar på oss menade jag att man tittar med förvåning. Det är nämligen precis så som statsrådet säger: Vi har ett väldigt gott renommé i världen vad gäller livsmedelsproduktion och djurhållning. Men jag tittar till exempel på Efsas rapportering om detta - det är EU:s livsmedelsmyndighet. Där konstaterar man att fågelinfluensan har spridit sig till domesticerade djur - kalkoner och kycklingar. Mer än 2 miljoner kycklingar har avlivats i Sverige med anledning av fågelinfluensan. Det tror jag är rätt förvånande för många, och det är liksom i strid med den bild vi har av oss själva.
Ytterst handlar detta om hur vi behandlar djuren och hur vi ser på livsmedelsproduktion överlag och ifall vi tycker att man kan trycka in 10 000 eller 15 000 kycklingar i en och samma lokal och tro att det är en säker produktion. Jag har själv varit på flera sådana ställen. Man ser att det är en extremt intensiv uppfödning av djuren. Jag tycker helt enkelt att det strider mot all form av naturligt beteende, som en kyckling borde kunna ha. Och blir en kyckling i en sådan besättning smittad sprider sig smittan till alla andra på någon dag eller några dagar.
Vi i Vänsterpartiet har många gånger kritiserat denna form av djuruppfödning. Vi kallar det för djurfabriker, och vi säger att det är i strid med djurens rätt till naturligt beteende.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu har det kommit en dimension till. Jag kan erkänna att jag inte hade reflekterat över den så mycket för ett par år sedan. Det är den latenta risken för nya smittor som inte bara sprids bland djur utan också till människor. Det har vi sett nu under pandemin med minkarna. Regeringen har i sin vårbudget föreslagit 60 miljoner kronor till minkuppfödarna, inte för att de ska avveckla sin verksamhet utan för att hålla dem under armarna. Jag tycker att det är helt fel beslut.
I den livsmedelsstrategi som ministern hänvisar till finns det också formuleringar om en minskad köttkonsumtion. Jag kan säga att det var Vänsterpartiets resultat att det kom med. Vi tror nämligen att med en minskad köttkonsumtion blir vi också mindre beroende av dessa djurfabriker.
Jag skulle verkligen vilja veta ifall regeringen har beredskap för fortsatta smittor. Nu pratar vi om fågelinfluensan. Vi vet att i Europa sprids svinpesten bland vilda vildsvin men även bland domesticerade grisar. Den kan sprida sig till Sverige. I Danmark håller de på att bygga upp ett stängsel mellan södra Danmark och Tyskland just för att förhindra att svinpesten ska komma till Danmark.
Har ministern och regeringen en beredskap för detta? Svinpesten kan bli nästa form av pandemi för djuren.
Jag ställde också en fråga om de ersättningar som regeringen direkt går in med till uppfödarna. Det är hittills 340 miljoner kronor för ersättning till uppfödare inom kycklingproduktionen och sanering. Och nu föreslår regeringen ytterligare 200 miljoner kronor. Det är över en halv miljard kronor i rena ersättningar till näringen. Anser inte ministern att näringen, industrin, borde ta ett större ekonomiskt ansvar då sådana här utbrott sker? Det är trots allt i deras verksamhet som det sker, och det är ett resultat av den storskaliga uppfödningen.
Anf. 64 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Tack för en fortsatt viktig debatt, såklart! Vi kan börja i den del som handlar om Jens Holms bild av och redogörelse för hur smitta uppstår. Det är klart att jag delar uppfattningen att mycket av smittan uppstår i anläggningar med dålig djurhållning, ofta på marknader i Asien, där djur är blandade och det är väldigt dåliga förhållanden.
Vi har ett ansvar att jobba med dessa frågor på global nivå men givetvis också nationellt. Det handlar inte minst om att vara föregångare. Vi anses vara föregångare på väldigt många områden. Det handlar om hur vi jobbar med att förebygga smittspridning och hur vi hanterar smittor, men det handlar också om att Sverige har en av världens bästa djurlagstiftningar. Vi är också pådrivande inom ramen för EU för att få upp frågorna på den dagordningen.
Vi har exempelvis EU:s djurhälsoförordning, som är ett gott resultat av det EU-gemensamma arbetet på detta område. Främsta syftet med den är att man ska förbättra djurhälsan och satsa mer på åtgärder som förhindrar sjukdomsutbrott. Den implementerade vi i Sverige så sent som den 24 april i år. Det händer alltså hela tiden saker och ting på detta område.
I Sverige är det min bestämda uppfattning att vi ska ha ett gott djurskydd oavsett om vi har små eller stora anläggningar. Däremot behöver vi både små och stora anläggningar. Det är här jag tycker att Vänsterpartiet går fel i sitt sätt att resonera. Ett av de främsta skälen, kopplat till den här debatten, till att vi behöver stora anläggningar är att det är de som investerar i ny teknik och som är med och finansierar och trycker på för biosäkerhetssystem, till exempel. Det är de som orkar bära kostnaderna, teknikutvecklingen och så vidare. Utan lönsamhet i en bransch finns inte de incitamenten. Och ingen gör jobbet bättre än branschen. Att ersätta detta med någonting annat, exempelvis staten, tror jag skulle vara förödande när det gäller att hantera smittspridning oavsett vilken kategori vi talar om.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En annan viktig del i detta är givetvis att man som djurhållare direkt ska anmäla om man har minsta lilla skäl att misstänka utbrott. Man drabbas av tuffa restriktioner så fort man anmäler. Pratar vi om fågelinfluensa får man direktstopp på allt tills veterinärer är på plats. Konstaterar de smitta beläggs man med restriktioner. Och det här är givetvis enormt kostsamt.
Skulle man inte få ersättningar visar erfarenhet från andra länder bland annat att benägenheten att anmäla minskar väldigt mycket. Då chansar man kanske i stället. Jag tycker därför att ersättningar spelar en viktig roll också i syfte att säkerställa att de här systemen fungerar väl.
Tittar vi på fågelinfluensa - ersättningarna ser lite olika ut - ser vi att det är reglerat både när man får ersättning och för vad. Det förhåller sig också till att detta är en epizootisk sjukdom som regleras från EU. Vi har alltså ålägganden från EU att vi ska hantera det här. Då är det så att man får 100 procent för vissa delar, alltså djurvärdet och saneringen, och 50 procent för produktionsbortfallet.
Jag tycker att det är en rimlig del, men med detta sagt finns det ändå frågor. Det lyfts fram från flera olika håll att man behöver se över ersättningarna, dock inte i det syfte som jag upplever att Jens Holm är ute efter, det vill säga att man ska minska ersättningarna generellt. Däremot lyfts exempelvis bisjukdomar upp som ett problem givet att sådana ger väldigt låga ersättningar i dag, vilket många hävdar leder till att biodlare inte alltid anmäler när man misstänker sjukdom i sina bisamhällen. Det här behöver man se över.
Jag tror att vi vill samma sak, men vi landar i olika lösningar.
Anf. 65 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag nämnde svinpesten och fick inget svar på det, men svinpesten grasserar i flera europeiska länder och kommer närmare och närmare de nordiska länderna. Danmark bygger upp ett staket mot Tyskland för att hålla svinpesten stången.
Det här kan bli nästa fågelinfluensa. Det kan faktiskt bli nästa pandemi för människor om det vill sig illa. Folkhälsomyndigheten var ju inne på precis det: Det kanske inte är spridningen just nu bland djuren som är problemet, utan det handlar om ifall dessa virus muterar och sedan i muterad form, som vi inte har något skydd emot, attackerar människor. Är ministern medveten om spridningen av svinpest? Vilka åtgärder har ministern vidtagit för att den inte ska komma hit och för att vi inte ska drabbas av den?
Vad gäller ersättningssystemet tror jag att vi tycker lite olika, helt enkelt. Jag anser nog mer att det ska vara förorenaren som betalar och att den principen borde slå igenom i större utsträckning. Hittills har regeringen gått in med mer än en halv miljard kronor bara för att ersätta och betala saneringen för fågelinfluensan. Jag skulle vilja veta från ministern vad som egentligen är planen. Kan det bli mer än denna halva miljard kronor? Det är otroligt mycket pengar. Tycker inte ministern att näringen har ett större ansvar? Det är ändå där utbrotten sker.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ett av de här utbrotten skedde hos Sveriges största äggproducent, som är en välrenommerad uppfödare. Men det säger någonting om problematiken med dessa stora anläggningar. Om ett djur drabbas slås nämligen hela besättningen ut, och du har en storskalig smitta som är väldigt svår att hantera. Här tycker jag att väldigt mycket mer behöver göras.
Anf. 66 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Det blir väldigt tydligt i debatten att vi landar olika i det här, och vi gör det från olika utgångspunkter. Jag tror tyvärr att Jens Holm och Vänsterpartiet går lite fel utifrån att man väger in helt andra perspektiv som inte skulle vara gynnsamma vare sig vi talar om smittspridning eller pandemier. Jag tror att det är andra politiska överväganden som vägs in, och så försöker man lite olyckligt att använda de här frågorna för att bygga ett annat case.
Jag är väldigt övertygad om och känner givetvis till de utmaningar som vi står inför. Nu lyfts afrikansk svinpest i debatten, något som vi givetvis har väldigt noga koll på. Också den har sin uppkomst i Kina och Asien och har funnits i Europa länge. Den finns ganska nära nu, till exempel i Tyskland, där Danmark bygger en mur som Jens Holm sa. Det gör inte Sverige givet att vi inte har någon landgräns mot Tyskland. Jag tror kanske inte heller att det är det effektivaste sättet att stoppa svinpesten. Men vi följer frågan, och vi har den under bevakning. Våra myndigheter framför allt har en beredskap för vad vi skulle göra om det kommer till Sverige.
Detta går inte att utesluta. Vi talar om vilda levande djur på samma sätt som det är flyttfåglar, alltså vilda fåglar, som i första hand sprider fågelinfluensa. Det är klart att skulle man argumentera konsekvent när det gäller fåglarna skulle man väl säga: Ha inte höns ute då. Då kan det ju inte komma några vildfåglar och smitta ned dem. Men jag tror inte att den debatten gynnar den här typen av frågor.
Jag kan också konstatera att det totalt är 24 gårdar som är drabbade. Två av dem är riktigt stora, 16 är kommersiella och resten är hobbygårdar. Alla ligger i olika former av kluster, och då skulle man alltså säga att man inte får vara varandra nära heller. Men då minskar man alla förutsättningar för att kunna bygga upp nätverk som jobbar förebyggande och proaktivt med att utveckla näringen liksom den här typen av frågor. Det vore olyckligt.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.