Erkännande av folkmordet 1915 - seyfo
Interpellation 2017/18:527 av Robert Hannah (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-05-02
- Överlämnad
- 2018-05-03
- Anmäld
- 2018-05-04
- Svarsdatum
- 2018-05-21
- Besvarad
- 2018-05-21
- Sista svarsdatum
- 2018-05-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Under valrörelsen 2014 lovade Stefan Löfven framför tusentals svenskassyrier på Assyriska riksförbundets nyårsfirande att om han blev statsminister skulle regeringen erkänna folkmordet 1915 – seyfo. Socialdemokraterna tog makten och Stefan Löfven blev statsminister, men något förverkligande av detta vallöfte kom aldrig.
”Har vi fattat beslut i riksdagen så ska vi naturligtvis fullfölja det. Det är absolut min målsättning”, sa Stefan Löfven i en intervju med Assyria TV då.
Fyra år senare vet vi att det bara var tomma ord och ännu ett svek från en svensk regerings sida. I veckan meddelade i stället Stefan Löfven att han bryter sitt vallöfte. På en rak fråga från SVT Nyheter om regeringen tänker erkänna folkmordet svarade statsministern: ”Regeringen har inte någon plan på det, nej.”
Stefan Löfven påstår sig vilja lära sig av historien, men med Isis upprepade sig historien igen för de kristna minoriteterna i Irak och Syrien. Lika viktig som Förintelsen är för att förstå Europas moderna historia är erkännandet av folkmordet seyfo för att förstå Mellanösterns moderna historia.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
- Varför har regeringen inte för avsikt att erkänna folkmordet 1915 – seyfo?
- På vilket sätt arbetar regeringen gentemot den turkiska staten för att de ska ta bort den brottsparagraf som gör det brottsligt att hävda att folkmordet har ägt rum?
- På vilket sätt arbetar regeringen för att en internationell domstol ska avgöra frågan?
- På vilket sätt arbetar regeringen för att svenska medborgare som har fått sina marker exproprierade och släktingar mördade ska få ersättning och ursäkt av den turkiska staten?
Debatt
(1 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:527
Webb-tv: Erkännande av folkmordet 1915 - seyfo
Dokument från debatten
- Måndag den 21 maj 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:115
- Protokoll 2017/18:115 Måndagen den 21 majProtokoll 2017/18:115 Svar på interpellation 2017/18:527 om erkännande av folkmordet 1915 - seyfo
Protokoll från debatten
Anf. 27 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Svar på interpellationer
Fru talman! Ärade ledamöter! Robert Hannah har frågat mig varför regeringen inte har för avsikt att erkänna folkmordet 1915 - seyfo. Han har frågat mig på vilket sätt regeringen arbetar gentemot den turkiska staten för att de ska ta bort den brottsparagraf som gör det brottsligt att hävda att folkmordet har ägt rum. Robert Hannah har även frågat mig på vilket sätt regeringen arbetar för att en internationell domstol ska avgöra frågan, samt hur regeringen arbetar för att svenska medborgare som fått sina marker exproprierade och släktingar mördade ska få ersättning och ursäkt av den turkiska staten.
Utan tvivel begicks omfattande övergrepp mot den armeniska folkgruppen och andra minoriteter under första världskriget i det sönderfallande Osmanska riket. En betydande del av Osmanska rikets kristna befolkning dödades. Skildringarna av vad som hände är fruktansvärda. Omkring 1 miljon människor beräknas ha blivit offer för massövergreppen. En majoritet av dem som mördades var armenier, men bland offren fanns även andra kristna minoriteter: assyrier, syrianer, kaldéer och greker. De som dödades utgjorde mer än hälften av den armeniska befolkningen i området, och de flesta av de som överlevde flydde landet.
Det är viktigt att vi minns och lär oss av de mörka kapitlen i vår historia för att förhindra upprepning av massövergrepp i vår samtid. Detta är en fråga om respekt för folkrätt och mänskliga rättigheter som är grundläggande i svensk utrikespolitik. Frågor om hur en regering bör förhålla sig till, och benämna, massövergrepp långt bak i tiden är däremot komplicerade och innehåller flera folkrättsliga, konstitutionella, straffrättsliga och politiska aspekter.
Regeringen gav därför 2015 Stockholm Centre for International Law and Justice i uppdrag att på en principiell och allmän nivå belysa relevanta rättsliga, historiska och andra aspekter på förhållningssätt och benämningar i anslutning till historiska massövergrepp. Enligt rapporten är regeringsuttalanden som fastställer historiska fakta inte helt oproblematiska och kan uppfattas som normerande för forskningen och strida mot den akademiska principen om kritiskt tänkande. I fråga om massövergreppen i det sönderfallande Osmanska riket är det viktigaste att de berörda gemensamt analyserar och kommer fram till ett förhållningssätt till övergreppen. Dessa är de principiella skälen för vårt ställningstagande och också en anledning till att ytterst få regeringar gör uttalanden om de historiska massövergreppen.
Regeringen arbetar på olika sätt för att främja dialog genom bilaterala kontakter, genom EU och genom forskningsfrämjande. Detta arbete är inte minst viktigt i Turkiet och mellan Turkiet och Armenien. Exempel på dialogsatsningar är stödet till Hrant Dink Foundation som bidragit till att etablera det första armeniska institutet i Turkiet och arbetar för dialog och samförstånd mellan turkar och armenier i landet. Regeringen har också nyligen beslutat om bidrag till en armenisk organisation, Eurasia Partnership Foundation, för ett projekt som främjar dialog och samverkan mellan armeniska och turkiska civilsamhällesorganisationer.
Avseende hur regeringen arbetar gentemot den turkiska staten för reformer av strafflagstiftningen i fråga har regeringen vid ett flertal tillfällen uttryckt stark oro över begränsningar av yttrandefriheten i Turkiet. Den turkiska strafflagstiftningen innehåller paragrafer som kan användas för att döma oliktänkande för förtal av staten, dess högsta företrädare och institutioner samt förolämpning av den turkiska flaggan. Detta framgår i UD:s senaste rapport om MR, demokrati och rättsstatens principer i Turkiet. Skärpningarna av lagstiftningen innebär också att fri debatt om frågor rörande de historiska massövergreppen är kraftigt begränsade, vilket är något som försvårar möjligheten till försoning.
Sverige använder varje möjligt tillfälle att i kontakter med turkiska företrädare betona vikten av yttrandefrihet och åsiktsfrihet, inklusive fri och öppen debatt, vilket utgör en fundamental del av demokratins kärna. Sverige och EU följer noggrant utvecklingen i Turkiet också när det gäller utvecklingen av ägandeförhållanden och processen att återlämna egendom. Det inbegriper också de juridiska processerna i Turkiet och Europadomstolen som rör kompensation för och återlämnande av exproprierad egendom, inklusive fall som rör minoriteters äganderätt.
Förste vice talmannen konstaterade att interpellanten inte var närvarande i kammaren och förklarade överläggningen avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.