djurskyddslagen

Interpellation 2004/05:674 av Danielsson, Staffan (c)

den 24 maj

Interpellation 2004/05:674

av Staffan Danielsson (c) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om djurskyddslagen

Sveriges öppna landskap med dess betesmarker är ett kulturarv av mycket stor dignitet. I övriga Norden och Europa är de svenska betesmarkerna närmast unika vad gäller sin utbredning och sin biologiska mångfald.

Eftersom den svenska livsmedelsproduktionen nu är i ett krisläge finns också ett akut hot mot en betydande brist på nötkreatur och får för att kunna beta och upprätthålla betesmarkerna.

Jag har i tidigare debatter krävt en konkurrenskraftskommission för att nedbringa jordbrukets kostnader och för att förenkla regelverk och minska byråkrati, skatter och avgifter.

En regel som då borde granskas är den regel som kräver ligghallar även åt den mycket härdiga köttdjursrasen Highland Cattle. Detta trots att denna ras naturliga beteende är att klara sig i alla väder bara det finns tillgång till foder, vatten och vindskydd.

Den nya Djurskyddsmyndighetens tolkning av djurskyddslagen är att inte bevilja dispenser från kravet på ligghall. Många kunniga uppfödare och djurexpertis anser att uppfödningen kan ske i mycket bra och naturliga former även utan att ligghallar måste uppföras. Uppenbarligen finns den praxisen i många andra länder. Vad som nu kan inträffa i Sverige är att lantbrukarna föreläggs att bygga en ligghall, medan effekten i stället blir att man upphör med betesdjuren och landskapet buskar igen. Betesdriftens ekonomiska marginaler är så knappa att kravet på en betydande investering kan göra att man slutar.

Djurskyddsmyndigheten anser att djurskyddslagen ska ge betesdjuren en högre välfärdsnivå en "bara frånvaron av sjukdom".

Effekten av extra höga krav i de svenska djurskyddsreglerna kan således bli att de svenska köttdjuren minskar i antal, samtidigt som den fantastiska svenska betesmarksresursen hotas av igenväxning.

Samma negativa utveckling sker också på andra håll inom den svenska livsmedelsproduktionen, och även här blir resultatet att svensk djurhållning i världsklass riskerar att minska, att åkrar och betesmarker extensifieras eller läggs igen, och att importen i stället ökar från djur som fötts upp under förhållanden som inte uppfyller svenska djurskyddskrav.

Mot denna bakgrund vill jag lågmält fråga jordbruksministern:

1.Vilka åtgärder avser jordbruksministern att vidta för att uppmuntra svensk djurhållning och betesdrift?

2.Vad gäller Highland Cattle undrar jag vilka åtgärder jordbruksministern avser att vidta för att Djurskyddsmyndighetens allt strängare tolkning av att även denna mycket härdiga ras måste ha tillgång till ligghall, även om den sedan inte används, ska anpassas till verkligheten.