det svenska jordbrukets lönsamhet

Interpellation 1999/2000:329 av Hagström, Ulla-Britt (kd)

den 31 mars

Interpellation 1999/2000:329

av Ulla-Britt Hagström (kd) till jordbruksminister Margareta Winberg om det svenska jordbrukets lönsamhet

Okänsligheten mot det svenska jordbrukets lönsamhet drabbar svenska bönder obarmhärtigt. Av den s.k. ryggsäcken har endast elskatten och eldningsoljeskatten lyfts av från den 1 juli år 2000. Det har länge funnits ett uttalat önskemål om att hela den "Björkska utredningen" ska få genomslag. Särskatter som belastar lantbruket handlar om energi, diesel, gödning, bekämpningsmedel m.m. Den svenska livsmedelsproduktionens konkurrenskraft måste stärkas. Våren 1999 genomfördes en namninsamling som samlade 250 000 namn, vilka överlämnades till statsministern.

Produktionsskatterna framstår som ett reellt problem och visar sig genom vikande volymer inom flera produktionsgrenar. Det svenska jordbruket har sämre konkurrensvillkor än jordbruket i andra EU-länder. Den förda jordbrukspolitiken hämmar entreprenörskap, investeringsvilja och tillväxt.

En ytterligare ekonomisk börda läggs på jordbrukarna genom att datum för utbetalning av arealersättning gällande år 2000 flyttas fram från den 30 november till den 31 januari året efter, det datum då EU kräver att 95 % av ersättningen ska vara utbetald. Dessa ersättningar är den svenske bondens faktura för utfört arbete under året. Den redan sena utbetalningen utgör redan i dag en stor påfrestning på företagens likviditet. Det nya förhållningssättet handlar om en teknik för att nå budgetbalans för staten. Den skuld som Sveriges bönder får bära för bl.a. räntekostnaderna negligeras.

Landsbygden avfolkas i dag i en snabbare takt än någonsin. Framför allt slutar mjölk- och nötköttsproducenter i skogs- och mellanbygder. Svenska ladugårdar stängs. Omistliga natur- och kulturvärden går förlorade. Den biologiska mångfalden är helt beroende av betande djur. 70 % av alla hotade växtarter hör till odlingslandskapet. Samtidigt finns ett stort antal unga personer som vill arbeta med jordbruk och som vill satsa på djurhälsa, kvalitet och en god miljö. Vi måste ta vara på våra förutsättningar att förena miljöprofil med konkurrenskraft för jordbruket.

Med stöd av det anförda vill jag ställa följande frågor till statsrådet Margareta Winberg:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att stimulera en höjd lönsamhet för det svenska jordbruket?

Hur avser statsrådet kompensera jordbrukarna för de senarelagda utbetalningarna av arealersättningar?