Den i Iran dödsdömde svenske medborgaren Ahmadreza Djalali
Interpellation 2020/21:9 av Lars Adaktusson (KD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-09-11
- Överlämnad
- 2020-09-14
- Anmäld
- 2020-09-15
- Svarsdatum
- 2020-09-25
- Besvarad
- 2020-09-25
- Sista svarsdatum
- 2020-09-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Sedan 2016 är läkaren och forskaren vid Karolinska institutet Ahmadreza Djalali fängslad i Iran. Av diktaturregimen är den 49-årige svenske medborgaren anklagad för spioneri, men någon grund för anklagelserna har inte presenterats, och någon rättegång i egentlig mening har inte genomförts. Trots detta är Ahmadreza Djalali sedan 2018 dömd till döden av en revolutionsdomstol i Teheran.
Att Djalali är oskyldig och omedelbart bör friges har förts fram av ett antal oberoende internationella experter och institutioner som engagerat sig fallet. Till dem hör exempelvis FN, Amnesty International, Europaparlamentet, 135 tidigare nobelpristagare samt ledningen för Karolinska institutet.
Samtidigt är det uppenbart att förhållandena i det fängelse där Djalali hålls har lett till att hälsan allvarligt försämrats, med bland annat dramatisk viktminskning som följd. I ett meddelande daterat den 20 mars i år skildrar Djalali hur han är inspärrad på minimal yta tillsammans med flera andra fångar och hur han på grund av underliggande sjukdom löper ”extremt stor risk” att dö om han skulle drabbas av covid-19.
Enligt Utrikesdepartementet i Stockholm är fallet Djalali prioriterat, utvecklingen i ärendet följs kontinuerligt och situationen för den svensk-iranske tvåbarnspappan tas upp med företrädare för Islamiska republiken när tillfälle ges. Trots detta finns frågetecken kring UD:s agerande.
Nyligen ställdes Ahmadreza Djalali inför en åklagare. I hotfulla ordalag meddelades att hans tid snart är ute och att agerandet från Sverige tyder på att ingen på allvar bryr sig om hans fall. Hånfullt konstaterades att ett verkställande av dödsstraffet visserligen skulle leda till svensk kritik, men också skapa möjligheter att förhandla fram en frigivning av två andra fängslade svenskar i Iran. Båda misstänkta för narkotikabrott, men ingen av dem med det dubbla medborgarskap som Djalali innehar.
Med denna information sökte Ahmadreza Djalalis syster, tillsammans med den advokat som arbetar med fallet, kontakt med svenska ambassaden i Teheran. Systern släpptes inte in; det blev advokaten som fick vidarebefordra de uppgifter som nått Djalalis anhöriga. En företrädare för ambassaden förklarade att den svenska regeringen i en skrivelse fördömt Irans användning av dödsstraffet och att ”inget mer finns att göra”. Samtidigt avvisades en konkret propå från advokaten om att regeringen borde söka stöd hos tre andra västländer som erbjudit sig att via sina kanaler trycka på de styrande i Iran.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
- Kommer ministern vidta några åtgärder med anledning av att Ahmadreza Djalali nu har ställts inför en iransk åklagare?
- Kommer ministern att vidta några åtgärder med anledning av Djalalis allvarliga hälsotillstånd och den uttalade risken för ett insjuknande i covid-19?
- Hur kommer ministern att agera i övrigt i fallet Djalali och kommer ministern ta något initiativ för att kontakta de länder som har erbjudit sig att ta upp ärendet med den iranska regimen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:9
Webb-tv: Den i Iran dödsdömde svenske medborgaren Ahmadreza Djalali
Dokument från debatten
- Fredag den 25 september 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:15
- Protokoll 2020/21:15 Fredagen den 25 septemberProtokoll 2020/21:15 Svar på interpellation 2020/21:9 om den i Iran dödsdömde svenske medborgaren Ahmadreza Djalali
Protokoll från debatten
Anf. 26 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Lars Adaktusson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder med anledning av att Ahmadreza Djalali nu har ställts inför en iransk åklagare, om jag kommer att vidta några åtgärder med anledning av Djalalis allvarliga hälsotillstånd och den uttalade risken för insjuknande i covid-19 samt hur jag i övrigt kommer att agera i fallet Djalali. Vidare har Lars Adaktusson frågat mig om jag kommer att ta något initiativ för att kontakta de länder som har erbjudit sig att ta upp ärendet med den iranska regimen.
Jag vill börja med att framhålla det stora allvar med vilket jag och regeringen ser på Ahmadreza Djalalis fall. Hans situation är utan tvekan fortsatt mycket allvarlig, och våra ansträngningar för honom fortsätter med oförminskad styrka. Ahmadreza Djalali har inom sin profession, katastrofmedicin, bott och arbetat i flera länder, och jag kan konstatera att det finns ett intresse och engagemang för hans fall också i bland annat dessa länder.
Sverige kräver att dödsdomen mot Ahmadreza Djalali inte verkställs, och vi har tillsammans med övriga EU protesterat mot dödsstraffet vid upprepade tillfällen. EU är en drivande aktör i arbetet för att avskaffa dödsstraffet, och Sverige har en aktiv del i detta arbete.
I våra kontakter med företrädare för Iran framhåller vi också oro över Ahmadreza Djalalis hälsotillstånd, och vi understryker vikten av att han ges den vård han behöver.
I enlighet med de rättigheter som följer av Wienkonventionen om konsulära förbindelser begär vi kontinuerligt - också på hög nivå - att konsulära besök ska kunna genomföras hos Ahmadreza Djalali. Iran har dock valt att inte gå oss till mötes, och man har inte beviljat tillstånd för besök med hänvisning till att man betraktar Ahmadreza Djalali som enbart iransk medborgare. Även detta ser jag och regeringen mycket allvarligt på, och vi delar inte den bilden.
I samband med utbrottet av covid-19 släpptes ett stort antal fångar i Iran. I anslutning till att informationen om dessa frigivningar nådde oss reste vi även Ahmadreza Djalalis fall och betonade ånyo hans hälsosituation. Detta skedde dock utan att vi fick gehör.
Regeringens röst är tydlig i kraven gentemot Iran, och vi kommer inte att ge upp våra konsulära ansträngningar för Ahmadreza Djalali.
Lars Adaktusson nämner i sin interpellation även ett möte på Sveriges ambassad i Teheran nyligen, där Ahmadreza Djalalis advokat, men inte Djalalis syster, släpptes in.
Jag vill upplysa om att det på grund av den svåra situation som råder med covid-19 i Iran har fattats beslut om att minska antalet besök till ambassaden, detta för att skydda både besökare och ambassadens personal. Den som avser att besöka ambassaden informeras alltid om dessa regler på förhand.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
UD i Stockholm står liksom tidigare i nära kontakt med Ahmadreza Djalalis hustru Vida Mehrannia. Ambassaden i Teheran står i kontakt med Ahmadreza Djalalis juridiska ombud och Djalalis i Iran bosatta anhöriga.
Anf. 27 Lars Adaktusson (KD)
Fru talman! Inledningsvis vill jag tacka för svaret på mina frågor om detta djupt tragiska fall.
Jag delar bedömningen att situationen för Ahmadreza Djalali är djupt allvarlig. Hans hälsotillstånd har på sistone försämrats. Samtidigt konstaterar jag att utrikesministern inte svarar på frågorna i interpellationen, exempelvis om vilka åtgärder som har vidtagits från svensk sida med anledning av det försämrade hälsoläget och om kontakter har tagits med de länder som erbjudit sig att hjälpa till att ta upp fallet Djalali med den iranska regimen. Förhoppningsvis får vi svar på de frågorna längre fram i debatten.
Fru talman! Det är riktigt att det finns ett stort både intresse och engagemang för Djalalis öde utanför Sveriges gränser, som Ann Linde påpekar. Flera oberoende FN-experter, Amnesty International, Europaparlamentet, 135 Nobelpristagare, kollegor vid Karolinska institutet i Stockholm - samtliga anser utifrån olika granskningar att Djalali är oskyldig och som en följd av detta omedelbart måste friges.
Det som kallas oskuldspresumtion, den centrala rättsprincip som anger att en anklagad person ska betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisats, måste självklart vara grundläggande också i UD:s hantering av konsulära ärenden. Därför, fru talman, är det anmärkningsvärt att utrikesministern i sina offentliga uttalanden om Djalali inte ställer krav på att han omedelbart ska friges.
Precis som i andra sammanhang säger Ann Linde i svaret på min interpellation att "Sverige kräver att dödsdomen mot Ahmadreza Djalali inte verkställs". Men något krav på frigivande finns inte. Detta väcker förstås frågor. Det noteras bland de människorättsorganisationer och företrädare för andra länder som är engagerade i fallet. Med största sannolikhet noteras det också i Teheran - dessvärre.
Helt nyligen ställdes Ahmadreza Djalali inför en åklagare. Utrikesministern nämnde detta. I hotfulla ordalag meddelades att hans tid snart är ute och att agerandet från Sverige tyder på att ingen på allvar bryr sig om hans fall. Hånfullt konstaterades att ett verkställande av dödsstraffet visserligen skulle leda till svensk kritik men att det snart skulle blåsa över.
Så, fru talman, agerar en skurkregim vars fullständiga förakt för sanning, humanitet och människovärde genomsyrar allt den gör.
Jag vill fråga utrikesministern hur hon ser på den iranska regimens agerande i det här fallet. Och varför uttalar inte Ann Linde något offentligt krav på ett omedelbart frigivande av den svenske medborgaren Djalali?
Anf. 28 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Situationen för mänskliga rättigheter i Iran är fortsatt allvarlig. Jag vill ta upp några aspekter på läget i Iran och vad den svenska regeringen anser om det.
Låt mig börja med Ahmadreza Djalalis situation. Regeringens röst är mycket tydlig i kraven gentemot Iran. Vi kräver med emfas att hans dödsdom inte ska verkställas. Detta är också något som jag personligen har tagit upp i mina kontakter med min motsvarighet, utrikesminister Zarif.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den omfattande tillämpningen av dödsstraffet i Iran, även när det gäller minderåriga förövare, är mycket bekymmersam. Sveriges hållning när det gäller dödsstraffet är väl känd. Det är ett omänskligt, grymt och oåterkalleligt straff som strider mot de mänskliga rättigheterna. Vi fördömer dödsstraffets tillämpning i alla dess former.
Sverige har också varit tydligt med hur allvarligt vi ser på uppgifterna om de höga dödstalen i samband med demonstrationerna i Iran under senhösten 2019. Jag har själv tydligt fördömt det våld som demonstranterna utsattes för i samband med demonstrationerna och framhållit vikten av att mänskliga rättigheter i Iran respekteras, inklusive yttrande, mötes- och föreningsfrihet.
Jag uppmärksammade också nyligen en rapport som Amnesty International publicerade den 2 september om kränkningar av mänskliga rättigheter efter demonstrationerna i Iran i november 2019. Här uttryckte jag regeringens stöd för en full utredning av rapportens uppgifter.
Den svenska regeringen kommer att fortsätta ha en uppriktig bilateral dialog med iranska företrädare i dessa frågor. Den tydliga svenska linjen framförs ibland endast direkt till Iran och ibland, när det bedöms gynna saken, också offentligt.
Jag uttryckte på sociala medier den 14 september min bestörtning över avrättningen av brottaren Navid Afkari. Dessförinnan, den 9 september, uttalade Sverige genom vår MR-ambassadör Annika Ben David kravet att Navid Afkaris dödsdom inte skulle verkställas.
Vi arbetar också aktivt inom EU och FN. Inom EU, som står enat i frågan om dödsstraffet, bidrar Sverige till gemensamma uttalanden. EU fördömde samlat avrättningen av Afkari i ett uttalande den 14 september. Sverige deltar också i att uppvakta de iranska myndigheterna, ofta till stöd för enskilda dödsdömda fångar. Så har även skett i fallet Ahmadreza Djalali. Detta gemensamma agerande ger ökad tyngd.
Jag vill här framhålla att vi självfallet samråder med andra länder i Djalalis fall, även om jag inte kan gå närmare in på med vilka länder detta sker.
I november 2019 granskades Iran återigen i FN:s universella granskningsmekanism Universal Periodic Review. Denna gång gav Sverige Iran rekommendationer om avskaffande av dödsstraffet, fullt tillträde till specialrapportören för mänskliga rättigheter i Iran och skydd av människorättsförsvarare. Inom FN är Sverige också aktivt genom EU i förhandlingar om en årlig resolution om situationen för mänskliga rättigheter i Iran.
Regeringen fortsätter oförtrutet att främja respekten för mänskliga rättigheter i Iran, både bilateralt och i multilaterala forum, genom att använda en bred palett av olika instrument. Självfallet fortsätter våra ansträngningar för Ahmadreza Djalali med oförminskad styrka.
Anf. 29 Lars Adaktusson (KD)
Fru talman! Den här debatten handlar ju om ett konsulärt ärende mellan Sverige och Iran. Men den handlar framför allt om en tragedi för en oskyldigt dömd 49-årig svensk medborgare och hans familj - hustrun Vida och två barn som sedan 2016 lever i en konstant oro för sin pappa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Utrikesministern intygar att fallet tas på största allvar, att stora ansträngningar görs och att Djalalis situation tas upp direkt med den iranska regimen när tillfälle ges. Detta välkomnas självfallet av alla som är engagerade i fallet.
Men även det som inte görs, Ann Linde, måste kunna diskuteras, speciellt i den situation som råder. Varför ställs inte krav på en omedelbar frigivning? Varför kontaktas inte USA, Belgien och Schweiz, de länder som enligt Djalalis advokat har erbjudit sig att hjälpa till? Varför får samma advokat beskedet från svenska ambassaden i Teheran att inget mer finns att göra i fallet Djalali, när UD här hemma säger något helt annat?
De här och andra frågor behöver besvaras för att ge Ahmadreza Djalali och hans anhöriga hopp, men också för att allmänheten ska känna förtroende för den myndighet som är ansvarig för det som görs - och för det som inte görs.
Svara gärna på frågorna, Ann Linde!
Anf. 30 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Våra ansträngningar för Ahmadreza Djalali fortsätter med oförminskad kraft. Vi tar kontinuerligt upp hans fall med företrädare för Iran på hög nivå både i Stockholm och Teheran. Jag har själv tagit upp fallet med min iranska motsvarighet, utrikesminister Zarif, vid upprepade tillfällen. I kontakterna kräver vi att påföljden omvandlas. Vi framhåller också Ahmadreza Djalalis oroande hälsotillstånd, och vi understryker vikten av att han får den vård som han behöver.
Som Lars Adaktusson vet är Sveriges hållning när det gäller dödsstraff mycket känd. Sverige och EU fördömer tillämpningen av dödsstraffet i alla former. Ett intensivt arbete sker för Ahmadreza Djalali både i Stockholm och vid ambassaden i Teheran. Vi står i fortsatt nära och kontinuerlig kontakt med företrädare för Iran. I de här kontakterna framför vi med emfas Sveriges och övriga EU:s syn på dödsstraffet och att Djalalis dödsstraff ska omvandlas.
Genom vår ambassad i Teheran deltar vi i gemensamma EU-démarcher till det iranska utrikesdepartementets rättsväsen. Vid den senaste EU-démarchen i fallet togs också den oroande informationen om Ahmadreza Djalalis hälsotillstånd upp.
Anf. 31 Lars Adaktusson (KD)
Fru talman! Det är bra och ska välkomnas att Sverige går i bräschen i kampen mot dödsstraffet. Det gäller i alla sammanhang och överallt, var det än sker i världen.
Men tyst diplomati, undvikande svar och diskreta kontakter har sin tid och sin givna plats i hanteringen av svåra konsulära ärenden. Problemet är att i fallet Djalali är det skedet passerat. Såväl han själv som hans närmaste larmar om att situationen är akut. Tiden håller på att rinna ut, Ann Linde.
Av det skälet måste den svenska regeringens budskap till den iranska regimen tydliggöras och skärpas väsentligt. Normala relationer och fortsatt diplomatiskt umgänge med en diktaturregim som vägrar frige en oskyldig och svårt sjuk svensk medborgare är en omöjlighet. Fortsatt svenskt stöd till det för Iran så viktiga internationella kärnenergiavtalet JCPOA borde likaledes vara en omöjlighet i den här situationen. Det är den typen av besked som måste förmedlas till regimen i Teheran.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag hoppas att regeringen är villig att agera på det sättet innan det blir för sent.
Anf. 32 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Tack, Lars Adaktusson, för interpellationen i den här viktiga frågan!
Sveriges position när det gäller mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är tydlig, och vi framför den regelbundet och offentligt i våra kontakter med Iran.
Vår syn på MR-situationen i Iran framgår också av de offentliga rapporter som UD tar fram och som uppdateras regelbundet. De täcker inte minst frågor om diskriminering av kvinnor och flickor, respekt för yttrandefrihet och naturligtvis också tillämpningen av dödsstraffet.
Jag vill försäkra att Sverige kommer att fortsätta att vara en drivande och tydlig röst för respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati, rättsstatens principer och allas lika värde. Vi kommer att fortsätta att regelbundet ta upp de här frågorna med Iran.
Jag vill avslutningsvis upprepa att jag ser med stort allvar på Ahmadreza Djalalis situation, och våra ansträngningar för honom fortsätter med oförminskad styrka.
Sverige kommer att fortsätta att kräva att dödsdomen mot Ahmadreza Djalali inte verkställs. Våra krav på fullt konsulärt tillträde kvarstår. Vi är oroade över Ahmadreza Djalalis hälsotillstånd och fortsätter att kräva av iranska företrädare att han ska ges den vård han behöver.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.