Anf. 28 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Situationen för mänskliga rättigheter i Iran är fortsatt allvarlig. Jag vill ta upp några aspekter på läget i Iran och vad den svenska regeringen anser om det.
Låt mig börja med Ahmadreza Djalalis situation. Regeringens röst är mycket tydlig i kraven gentemot Iran. Vi kräver med emfas att hans dödsdom inte ska verkställas. Detta är också något som jag personligen har tagit upp i mina kontakter med min motsvarighet, utrikesminister Zarif.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den omfattande tillämpningen av dödsstraffet i Iran, även när det gäller minderåriga förövare, är mycket bekymmersam. Sveriges hållning när det gäller dödsstraffet är väl känd. Det är ett omänskligt, grymt och oåterkalleligt straff som strider mot de mänskliga rättigheterna. Vi fördömer dödsstraffets tillämpning i alla dess former.
Sverige har också varit tydligt med hur allvarligt vi ser på uppgifterna om de höga dödstalen i samband med demonstrationerna i Iran under senhösten 2019. Jag har själv tydligt fördömt det våld som demonstranterna utsattes för i samband med demonstrationerna och framhållit vikten av att mänskliga rättigheter i Iran respekteras, inklusive yttrande, mötes- och föreningsfrihet.
Jag uppmärksammade också nyligen en rapport som Amnesty International publicerade den 2 september om kränkningar av mänskliga rättigheter efter demonstrationerna i Iran i november 2019. Här uttryckte jag regeringens stöd för en full utredning av rapportens uppgifter.
Den svenska regeringen kommer att fortsätta ha en uppriktig bilateral dialog med iranska företrädare i dessa frågor. Den tydliga svenska linjen framförs ibland endast direkt till Iran och ibland, när det bedöms gynna saken, också offentligt.
Jag uttryckte på sociala medier den 14 september min bestörtning över avrättningen av brottaren Navid Afkari. Dessförinnan, den 9 september, uttalade Sverige genom vår MR-ambassadör Annika Ben David kravet att Navid Afkaris dödsdom inte skulle verkställas.
Vi arbetar också aktivt inom EU och FN. Inom EU, som står enat i frågan om dödsstraffet, bidrar Sverige till gemensamma uttalanden. EU fördömde samlat avrättningen av Afkari i ett uttalande den 14 september. Sverige deltar också i att uppvakta de iranska myndigheterna, ofta till stöd för enskilda dödsdömda fångar. Så har även skett i fallet Ahmadreza Djalali. Detta gemensamma agerande ger ökad tyngd.
Jag vill här framhålla att vi självfallet samråder med andra länder i Djalalis fall, även om jag inte kan gå närmare in på med vilka länder detta sker.
I november 2019 granskades Iran återigen i FN:s universella granskningsmekanism Universal Periodic Review. Denna gång gav Sverige Iran rekommendationer om avskaffande av dödsstraffet, fullt tillträde till specialrapportören för mänskliga rättigheter i Iran och skydd av människorättsförsvarare. Inom FN är Sverige också aktivt genom EU i förhandlingar om en årlig resolution om situationen för mänskliga rättigheter i Iran.
Regeringen fortsätter oförtrutet att främja respekten för mänskliga rättigheter i Iran, både bilateralt och i multilaterala forum, genom att använda en bred palett av olika instrument. Självfallet fortsätter våra ansträngningar för Ahmadreza Djalali med oförminskad styrka.