Arbetskraftsinvandring
Interpellation 2016/17:330 av Johan Forssell (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-02-23
- Överlämnad
- 2017-02-24
- Anmäld
- 2017-02-28
- Sista svarsdatum
- 2017-03-17
- Svarsdatum
- 2017-03-31
- Besvarad
- 2017-03-31
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Regeringens utredare om arbetskraftsinvandring presenterade i december sitt betänkande till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson. Utredningens förslag var tyvärr otillräckliga för att möta det växande problemet med att arbetskraft utvisas på grund av mindre misstag från seriösa arbetsgivare.
Under den senaste tiden har vi nåtts av upprepade beskrivningar av fall där arbetskraftsinvandrare utvisas från Sverige utan att det förefaller finnas fullgoda anledningar. I många fall sker detta på grund av mindre misstag som begåtts av seriösa arbetsgivare till följd av ett snårigt regelverk.
Ett av företagen som drabbats är det svenska musikföretaget Spotify som nyligen lämnat in en skrivelse till Justitiedepartementet. Enligt företaget så riskerar 15 nyckelmedarbetare att förlora sina arbetstillstånd på grund av teknikaliteter. Det finns flera liknande fall runt om i Sverige där människor som arbetar och betalar skatt blir utvisade på grund av mindre misstag. Detta är orimligt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att ta några initiativ för att förändra lagstiftningen i syfte att förhindra att mindre misstag och teknikaliteter leder till att personer förlorar sina arbetstillstånd och blir utvisade?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:330
Webb-tv: Arbetskraftsinvandring
Dokument från debatten
- Fredag den 31 mars 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:90
- Protokoll 2016/17:90 Fredagen den 31 marsProtokoll 2016/17:90 Svar på interpellation 2016/17:330 om arbetskraftsinvandring
Protokoll från debatten
Anf. 10 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Johan Forssell har frågat mig om regeringen avser att ta några initiativ för att förändra lagstiftningen i syfte att förhindra att mindre misstag och teknikaliteter leder till att personer förlorar sina arbetstillstånd och blir utvisade.
Jag vill inledningsvis påminna om att det var den förra regeringen som införde dagens regelverk som oppositionen nu beskriver som snårigt.
Nuvarande lagstiftning är inte bara snårig, enligt min uppfattning. Den är djupt orättvis. Om arbetsgivaren gör fel är det ändå arbetstagaren som får ta hela smällen. Dessutom kan arbetsgivaren inte rätta felet, även om han eller hon upptäcker det i efterhand. Det är uppenbart att regelverket måste förändras.
I december förra året tog jag emot betänkandet Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2016:91) som bland annat behandlar den situation som Johan Forssell beskriver. Utredaren föreslår en möjlighet för arbetsgivare, som inte uppfyllt villkoren som legat till grund för ett tidigare utfärdat arbetstillstånd, att korrigera sådana brister innan Migrationsverket kontrollerar ärendet.
Regeringen anser att en sådan möjlighet måste finnas då det annars får långtgående negativa konsekvenser för arbetskraftsinvandraren. Förutom att förlora sin inkomstkälla kan personen även tvingas att lämna landet. Det är även negativt för arbetsgivare och för svensk kompetensförsörjning då attraktiv och kvalificerad arbetskraft går förlorad på grund av mindre misstag.
Betänkandet har remissbehandlats. De flesta remissinstanser välkomnar utredningens förslag vad gäller den så kallade självläkningen. Samtidigt menar regeringen att även seriösa arbetsgivare ibland blir medvetna om att villkoren inte varit uppfyllda förrän efter erinran från Migrationsverket. Regeringen går därför nu även vidare för att utreda en möjlighet att rätta mindre, icke uppsåtliga, misstag efter det att Migrationsverket påpekat brister i villkoren under tidigare tillståndsperioder.
Det är i sammanhanget viktigt att komma ihåg att det måste finnas en balans mellan behovet av flexibilitet och behovet av att motverka missbruk. Bristande kontroll riskerar att bidra till utnyttjande av enskilda arbetstagare och en urholkning av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Goda villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Det är därför viktigt att en bestämmelse som ger arbetsgivare möjlighet att korrigera tidigare brister i villkoren inte leder till att arbetskraftsinvandrare kan utnyttjas av arbetsgivare.
Frågan som Johan Forssell tar upp är prioriterad, och regeringen har för avsikt att under våren lägga fram förslag med syfte att komma till rätta med den aktuella problematiken.
Anf. 11 Johan Forssell (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Nu ska vi byta till ett kanske lite mindre kontroversiellt ämne jämfört med den föregående debatten. Men även detta ämne är också mycket viktigt. Det handlar om arbetskraftsinvandring och just handläggningstiderna hos Migrationsverket. Jag har ställt två interpellationer som ska debatteras i dag. Det kommer snart en till, där vi har ett bredare perspektiv på den här viktiga frågan.
Innan debatten drar igång vill jag påminna om att Sverige har en mycket lång historia av arbetskraftsinvandring. Den har pågått under flera decennier. Det har, om man generaliserar, kommit människor till Sverige från olika länder under olika tidsepoker - från Grekland, före detta Jugoslavien och naturligtvis Finland.
Om man tittar på svensk ekonomi i dag kan man se att den går bra på många sätt. Bnp-tillväxten är stark, vilket vi ska vara glada för. Samtidigt kan vi konstatera att det finns kapacitetsbrister i flera olika branscher. Det är svårt att rekrytera inte minst expertkompetens. Det är ett problem.
Regelverket som omgärdar arbetskraftsinvandring har under lång tid varit ganska restriktivt. Det har inte varit helt enkelt. Själva symbolen för det var den där arbetsmarknadsprövningen mellan fack och arbetsgivare. Det kom att förändras under alliansregeringens tid. Sverige fick ett bättre och betydligt modernare regelverk. Det skapade möjligheter för fler människor att komma till Sverige och bidra med sitt arbete, betala skatt och finna en framtid här i Sverige.
Det här har varit bra för vårt land av ekonomiska skäl, men det har också lett till en invandring som till större del liknar hur invandringen ser ut i vår omvärld. Sverige har annars utmärkt sig genom att ha hög andel asylinvandring och liten andel arbetskraftsinvandring. Men den reformen gjorde Sverige till ett mer attraktivt land att komma till. Det har varit bra.
Herr talman! Nu finns det dock ett problem. Det är de mycket långa handläggningstiderna hos Migrationsverket. Första gången man söker tar det i snitt fem månader innan man får ett besked. Och när det ska fattas beslut om förlängning tar det ytterligare sju månader. Det går ibland snabbare, och det är naturligtvis positivt. Men ibland tar det ännu längre tid - det här är, som jag har förstått det, genomsnittssiffror. Utvecklingen går dessutom åt fel håll. Väntetiderna har ökat kraftigt på bara två år.
Det här ställer till det, för den enskilde som får leva med stor ovisshet - kommer jag att kunna ta det här arbetet? Det ställer också till det för det enskilda företaget - kan vi rekrytera den här personen? Är det ens värt mödan att försöka?
Vi vet redan att det sistnämnda har försämrat Sveriges konkurrenskraft. Vi är inte längre ett lika attraktivt land att rekrytera till. Det är helt uppenbart att stora arbetsgivare är bekymrade över detta.
Sverige är fortfarande bra på många sätt. Men vi är inte lika bra som vi skulle kunna vara, och vi är inte lika bra som vi borde vara.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
De långa väntetiderna måste kortas. En myndighetsutövning är alltid myndighetsutövning. Men det finns ingen naturlag som säger att det ska ta så lång tid. Att korta de här väntetiderna och sätta fokus på detta är naturligtvis först och främst en uppgift för Migrationsverket, även om det yttersta ansvaret faller på regeringen.
Herr talman! En sak står helt klar. Om Sverige ska vara ett land med företag som är i världsklass, med ett företagsklimat och innovationer som är i absolut världsklass måste också våra myndigheter vara i världsklass.
Anf. 12 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Jag misstänker att Johan Forssell har tagit fel manus. Han talar nämligen om handläggningstiderna på Migrationsverket. Det ska vi tala om i nästa interpellationsdebatt. Och jag svarar gärna på de frågorna när vi kommer dit. Men den här debatten handlar om den första av Johan Forssells interpellationer, det vill säga om situationen där systemet inte riktigt fungerar som det ska, att det finns brister.
För att ändå ta upp kroken i Johan Forssells inledning kan jag säga att det är alldeles rätt att vi har en lång historia av arbetskraftsinvandring. Det är också rätt att Sveriges ekonomi går bra och att arbetsmarknaden därmed har blivit allt starkare de senaste åren. Arbetslösheten sjunker. Långtidsarbetslösheten sjunker. Ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år. Och vi har 100 000 lediga jobb. Det är den högsta siffran på många år.
Då uppkommer såklart bristsituationer. En del av dem kan man fylla med arbetskraft från Sverige, som har den kompetensen. Annat måste man söka utomlands för att hitta. Det är alltså helt rätt att vi behöver arbetskraftsinvandring för att kunna täcka de bristsituationerna.
Johan Forssell tycker att den borgerliga regeringen åstadkom en modern lagstiftning när det gäller arbetskraftsinvandringen. I sin interpellation beskriver han den som snårig. Jag skulle vilja säga att det är en lagstiftning som är behäftad med åtminstone två stora problem.
Det ena problemet är just det som jag pekade på i svaret: Om arbetsgivaren skulle råka göra något fel - det kan förresten vara uppsåtligt eller bara ett mindre misstag - är det löntagaren som får ta hela smällen. Det är löntagaren som blir utvisad. Det är löntagaren som blir av med jobbet medan arbetsgivaren nästan inte riskerar någonting, förutom att kanske bli av med en duktig medarbetare men ingenting annat. Det är löntagarna som i grunden tar hela smällen. Det är ren klasslagstiftning, enligt mitt sätt att se det. Och det måste vi rätta till.
Det andra stora problemet är den nästan Kafkaartade situationen som infinner sig när arbetsgivaren i efterhand inser att: "Ajdå, vi gjorde fel för några år sedan. Vi betalade kanske inte rätt pensioner. Vi hade kanske inte rätt avtal." Men det var ett mindre fel, och det var inte uppsåtligt. Med dagens system finns det ingen möjlighet för den arbetsgivaren att läka det själv. Det är det som den här interpellationen handlar om.
Det här såg vi efter valet. Och för att se över de här frågorna tillsatte vi en utredning. Jag fick betänkandet den 15 december, och det går vi vidare med. Det kommer ett förslag redan under våren. I maj kommer vi att kunna vara färdiga med lagrådsremissen. Efter det kommer vi att gå vidare till riksdagen med förslaget om självläkning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Lite senare kommer också förslaget när det gäller straffansvar för arbetsgivare, för att förebygga fusk. Fusk förekommer nämligen. Det finns fel som inte är uppsåtliga, men det finns också de som är uppsåtliga. För några år sedan gjordes en kartläggning - i utredningen som jag hänvisade till. Man tittade på 500 ärenden inom restaurang, städ och byggbranscherna. 30 procent av arbetstillstånden fick återkallas eftersom anställningsvillkoren helt enkelt inte stämde med det som hade utlovats från början.
Balansen handlar om just detta. Det måste finnas en chans för seriösa arbetsgivare som har gjort fel utan uppsåt att göra rätt och läka skadan. Men de oseriösa arbetsgivarna måste vi komma till rätta med.
Systemet som vi ska ha måste vara rättvist. Därför går vi nu fram för att rätta till en del av bristerna i den gamla lagstiftningen.
Anf. 13 Johan Forssell (M)
Herr talman! Nu ska vi alltså tala om arbetskraftsinvandring generellt. Talmannen får se det här som ett tecken på min frustration över de långa handläggningstiderna och det icke-fungerande regelverket. De här sakerna, handläggningstiderna och att regelverket inte är tillräckligt bra, hänger ändå ihop.
När det gäller utvisningar finns det i dag många problem i svensk migrationspolitik. Det har det funnits under lång tid. Vi har avhandlat dem i den här kammaren vid många tillfällen. Barn har blandats med vuxna på asylboenden. Vi har haft ett i praktiken helt obefintligt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Vi har haft väldigt långa väntetider, och så vidare.
Allt det där är problem. Att det kommer människor till Sverige som med sitt arbete vill bidra till att göra det här landet bättre är inte ett problem. Jag tror att många närmast knyter näven i fickan när de läser om stora men också små företag som i dag har högutbildad och eftertraktad arbetskraft som gör ett bra arbete men som på grund av mindre fel, ofta begångna flera år tillbaka i tiden, närmast mekaniskt ska utvisas. Det är ett stort problem.
För bara en månad sedan läste jag en debattartikel med rubriken Utvisa inte våra experter. Ett femtontal företrädare för stora företag har undertecknat artikeln. De beskriver att det här är ett problem men också att de förslag som regeringen har presenterat är otillräckliga och att flera av dem går i helt fel riktning.
Det är möjligtvis bara kring självrättelse som man ser ett litet steg framåt, men det är otillräckligt. Ser man på arbetskraften generellt rör sig nu regeringen åt ett annat håll, och det tycker jag är tråkigt.
Precis som vi har sagt tidigare finns det här stora kapacitetsbrister. Sverige tävlar nu i en global liga med andra städer som New York, Silicon Valley och några andra europeiska länder. Då måste vi vara på tårna. Vi har ingen stor hemmamarknad som vi kan luta oss tillbaka mot. Vi kan inte ta saker och ting för givna, utan vi behöver ett regelverk som är bra och modernt och som öppnar upp för den eftertraktade arbetskraften så att den kan komma till Sverige och bidra med sitt arbete för att landet ska bli bättre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den senare delen av lagstiftningen om att ta krafttag mot fusk härstammar ju från alliansregeringens tid, och mig veterligen stod Socialdemokraterna bakom den. Lagstiftningen trädde i kraft i slutet av förra mandatperioden. Precis som alla reformer måste den hela tiden utvärderas. Den måste följas upp och förbättras när så är påkallat.
Vi från Alliansen har nu lyft den här frågan under snart ett års tid och inte fått något gehör, men jag välkomnar att regeringen nu något yrvaket ändå har börjat att titta på frågan.
Herr talman! Jag menar att idén om självrättelse inte är tillräcklig. Man bör göra en form av proportionalitetsbedömning där mindre fel inte med automatik, närmast mekaniskt, ska leda till utvisning. Vi kan inte ha det så om vi menar allvar med att Sverige ska ha ett regelverk som är modernt och som skapar förutsättningar för människor att komma till Sverige för att arbeta.
Jag hoppas att regeringen lyssnar på Alliansen i den här frågan och ser till att detta blir möjligt.
Anf. 14 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! För det första trädde er lagstiftning inte i kraft i slutet av den förra mandatperioden. Er lagstiftning trädde i kraft 2008, så den har alltså ett antal år på nacken.
För det andra var vi socialdemokrater redan då kritiska till de bristande kontrollmekanismerna.
För det tredje pratar Johan Forssell om yrvaket. Något av det första som vi gjorde var att tillsätta en översyn av just detta regelverk. Jag fick ett betänkande den 15 december och vi går nu vidare med dessa förslag.
Nej, det är inte ett problem att människor kommer hit och arbetar. Men det är ett problem om dessa människor blir utnyttjade och exploaterade på vår arbetsmarknad, om de får arbeta för 10 kronor i timmen och bo i en källare. Det är ett problem, och det måste också Johan Forssell kunna se.
Det måste finnas regler som gör att det som man blir utlovad innan man kommer hit i form av lön, försäkringsavtal och andra villkor tillgodoses när man kommer hit, så att man inte blir lurad. Så enkelt är det egentligen.
Det finns två problem i er lagstiftning från 2008. Det ena är att om arbetsgivaren skulle göra fel, ja, då blir det löntagaren som får ta hela smällen. Det är en ren klasslagstiftning i det avseendet.
Det andra problemet är att om det skulle vara så att man av misstag har gjort mindre fel, då kan arbetsgivaren inte rätta till detta i efterhand. Det är också ett stort bekymmer.
Det är precis det som vi nu går vidare med. Redan till våren kommer det ett lagförslag för att man ska kunna ändra det förhållandet.
Då säger Johan Forssell: Ja, men det finns ytterligare problem som remissinstanserna har pekat på. Det är alldeles riktigt. De har pekat på bland annat två andra situationer. Om Migrationsverket upptäcker mindre fel som inte är uppsåtliga, ska det då också finnas möjlighet för Migrationsverket att läka den skadan? Eller om själva problemet ligger hos en annan arbetsgivare - det kan vara en annan arbetsgivare som tidigare har gjort fel och som efter några år visar sig att inte ha levt upp till rätt villkor - hur ska man hantera den situationen?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Därför sa jag för ett par veckor sedan att också dessa två punkter måste vi se över. Men vi börjar med självläkningen och därefter går vi vidare med straffansvaret. Jag tycker att det måste kosta för arbetsgivaren när man uppsåtligen inte lever upp till de krav som arbetstagaren har utlovats. Om en arbetsgivare tar hit människor från andra sidan jorden som får ställa om hela sitt liv, ja, då måste man leva upp till de krav som man har ålagt sig själv och de löften som man har utställt. Det är det enda renhåriga, tycker jag.
Som sagt, vi visste att er lagstiftning var dålig och ogenomtänkt. Den visade sig vara ännu värre än vad vi trodde. Något av det första vi gjorde efter att vi tillträdde var att vi tillsatte en översyn. Och vi fortsätter nu processen framåt för att rätta till de brister som finns.
Anf. 15 Johan Forssell (M)
Herr talman! Jag känner till historien om arbetskraftsinvandring. Som jag sa i mitt inlägg och var tydlig med syftade jag på de förändringar av kontrollerna som trädde i kraft 2014. Mig veterligen ställde sig Socialdemokraterna bakom dem.
Men precis som jag också har sagt måste alla reformer hela tiden följas upp och utvärderas, och det är ju den här regeringens ansvar. Nu har Morgan Johansson varit migrationsminister i snart 30 månader. Den återkommande idén om att alla dagens brister härrör från en annan regering börjar att bli ganska svår att hävda.
Herr talman! Problemet och det som migrationsministern ger uttryck för är att det verkar djupt in i socialdemokratin finnas en bild av att arbetskraftsinvandring skulle vara synonymt med överutnyttjande och med utsatta människor. Det är bara att läsa de första orden i den utredning som migrationsministern refererar till: Man ska undersöka i vilken omfattning arbetskraftsinvandrare utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden. Ordet utnyttjas förekommer flera gånger i texten.
Som man frågar får man svar. Visst finns det problem med detta på arbetsmarknaden, och dem ska vi ta krafttag emot. Men hela bilden är att arbetskraftsinvandring som sådan är väldigt negativ, det handlar om utsatthet och utnyttjande.
Varför har regeringen inte ställt sig följande fråga: Hur ska Sverige kunna bli ett mer attraktivt land att komma till och arbeta i? Spotify, till exempel, har nu 15 högutbildade it-programmerare som hotas av utvisning. Hur ska vi förhindra att det sker? Då kan vi inte ha en diskussion om personer som jobbar för 10 kronor i timmen, det är någonting helt annat.
Nej, Morgan Johansson, Alliansen har lagt konkreta förslag på riksdagens bord. De går att genomföra. Det vore bra för regeringen, men det vore framför allt bra för Sverige.
Anf. 16 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Sverige är ett attraktivt land i kraft av vår ekonomi, i kraft av vår starka arbetsmarknad och i kraft av att vi har 100 000 lediga jobb. Det är väldigt många som vill komma till Sverige och arbeta.
Problemet när Johan Forssell resonerar om detta är att han har en blind fläck. Han ser inte att det finns en risk för att en del av de här människorna kan komma att bli utnyttjade. Man måste kunna hålla de två tankarna i huvudet samtidigt.
Det finns massor av människor som kommer till Sverige, jobbar här, lever sina liv och får alldeles utmärkta villkor. Men det finns också fall där personer inte får de villkor som de har blivit utlovade. De blir helt enkelt blåsta av dem som har tagit hit dem. Drömmen som de hade om att Sverige är ett bra land att jobba i blir helt grusad.
Det är dessa fall som man måste vara vaken inför. Det var därför vi tillsatte utredningen. Det handlar om att stärka arbetskraftsinvandrarnas ställning på arbetsmarknaden och i grunden om ett löntagarperspektiv. Men Johan Forssell har bara ett arbetsgivarperspektiv, och aldrig har Moderaterna ett löntagarperspektiv.
Sverige ska vara ett attraktivt land för dem som vill komma hit och arbeta. Samtidigt ska vi se till att de som kommer hit och jobbar får sjysta villkor. Gör vi inte det stör vi konkurrensförhållandena på svensk arbetsmarknad. Vi ska se till att arbetskraftsinvandrarna inte blir exploaterade. Samtidigt ska vi se till att de brister som finns i den borgerliga regeringens lagstiftning när det gäller exempelvis självläkning rättas till.
Därför går vi till riksdagen redan nu under våren med det som vi kallar för självläkningsfrågan.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.