Försämrad hushållsekonomi och jobben
Interpellation 2015/16:137 av Christian Holm Barenfeld (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-11-04
- Överlämnad
- 2015-11-04
- Anmäld
- 2015-11-05
- Sista svarsdatum
- 2015-11-19
- Svarsdatum
- 2015-12-01
- Besvarad
- 2015-12-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Stärkt hushållsekonomi bridrar till ökad tillväxt och när fler kan handla mer blir jobben fler. Beräkningar visar att åtta av tio hushåll får det sämre med regeringens politik. I längden riskerar detta att slå mot efterfrågan i ekonomin och därmed också mot jobben. Skattepolitiken väntas bidra till ett minskat arbetsutbud och dämpar utvecklingen av arbetade timmar och bnp, skriver regeringen i sin budgetproposition.
Hushållen är i allra högsta grad med och driver tillväxten i den svenska ekonomin. Därför är det oroväckande att regeringen för en politik som försämrar hushållens ekonomi.
Med anledning av ovanstående är min fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson:
Ser arbetsmarknadsministern några risker med att försämrad hushållsekonomi kan komma att påverka jobbtillväxten på svensk arbetsmarknad?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:137
Webb-tv: Försämrad hushållsekonomi och jobben
Dokument från debatten
- Tisdag den 1 december 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:36
- Protokoll 2015/16:36 Tisdagen den 1 decemberProtokoll 2015/16:36 Svar på interpellation 2015/16:137 om försämrad hushållsekonomi och jobben
Protokoll från debatten
Anf. 19 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Fru talman! Christian Holm Barenfeld har frågat mig om jag ser några risker med att försämrad hushållsekonomi kan komma att påverka jobbtillväxten på svensk arbetsmarknad.
Låt mig börja med att konstatera att det inte finns några tecken på att hushållens ekonomi kommer att försämras. Tvärtom bedömer regeringen att hushållens disponibla inkomst kommer att fortsätta utvecklas positivt och att konsumtionen under de närmaste åren kommer att öka i en snabbare takt än vad den gjort de senaste åren. Det bidrar till att efterfrågan på arbetskraft ökar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Hushållens sparande har under flera år generellt varit högt. Det ger utrymme för ökad konsumtion, vilket kan förstärka konjunkturuppgången. Men hushåll med små ekonomiska marginaler har inte haft utrymme att vare sig spara eller konsumera i den utsträckning som vore önskvärd. Regeringens politik innebär en tydlig förstärkning av den disponibla inkomsten för dessa hushåll. Det ger möjlighet för dem att öka sin konsumtion, och det gynnar också jobben.
De förändringar i skattepolitiken som regeringen har föreslagit i budgetpropositionen kommer huvudsakligen att beröra hushåll med relativt höga inkomster. I dessa hushåll påverkas inte konsumtionen lika direkt av förändringar i nettoinkomsten. Konjunkturinstitutet bedömer att minskningen av ROT- och RUT-avdragen inte påverkar arbetsutbudet i någon betydande omfattning.
Vi behöver investera i Sverige för att möta framtidens utmaningar. Regeringen föreslår i budgetpropositionen omfattande satsningar på bland annat bostadsbyggande, klimatomställning, utbildning, hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. Ökad offentlig konsumtion har ingen direkt effekt på hushållens disponibla inkomster, men det innebär en ökad efterfrågan på arbetskraft i offentlig sektor. Mer välfärdstjänster bidrar dessutom till allmänt bättre levnadsvillkor och en jämnare inkomstfördelning som i förlängningen leder till fler jobb.
Anf. 20 Christian Holm Barenfeld (M)
Fru talman! Jag ber att få tacka Ylva Johansson för svaret på min interpellation. Jag har ställt den eftersom jag är lite orolig över den utveckling vi ser i Sverige, inte minst vad gäller jobb, tillväxt och människors möjligheter att stå på egna ben på sikt.
Under alliansregeringen genomförde vi en lång rad reformer för att stärka Sverige, för att fler skulle kunna leva på det de tjänade på sitt arbete och, självklart, för att fler skulle arbeta och därmed ha en inkomst.
När vi sa att det alltid ska löna sig att arbeta, att den som arbetar ska få mer pengar i plånboken och att det är rimligt att den som arbetar tjänar mer än den som inte arbetar var det inte tomma ord eller sloganer - det var konkreta, raka besked om vad vi ville göra, vad vi gjorde och varför vi gjorde det.
Nu ser vi en annan politik. På arbetsmarknadsområdet ser vi förvisso få reformer, men de som görs får ofta låg, ingen eller kanske direkt motsatt effekt.
Det handlar om stora, viktiga vallöften för Socialdemokraterna, såsom 90-dagarsgarantin och traineejobben. Av de 32 000 traineejobb som utlovades i valet har det hittills bara blivit ett enda. Och 90-dagarsgarantin, som väl får ses som Socialdemokraternas absolut viktigaste vallöfte och som enligt egen utsago skulle bli Stefan Löfvens första regeringsbeslut som statsminister, får vi se vad det blir av. Han verkar ibland tvivla på åtgärden, men arbetsmarknadsministern tycks fortfarande tro på den.
Det vore dock bra om hon inte gjorde det eftersom man i efterhand har kunnat konstatera att den i stort sett identiska 100-dagarsgarantin inte fungerade. Den var ineffektiv, dyr och verkningslös eftersom den inte levererade några jobb.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringens brist på jobb- och tillväxtskapande åtgärder är en sak. Min interpellation handlar främst om det som ger sämre förutsättningar för svenska folket vad gäller jobb och tillväxt. Det gäller alla dem som arbetar men också företagen.
En skattechock på omkring 30 miljarder per år på arbete får konsekvenser för de allra flesta. Åtta av tio hushåll beräknas få sämre ekonomi med regeringens och Ylva Johanssons politik. Självaste Finansdepartementet sa sex av tio hushåll när budgeten presenterades. Det korrelerar inte riktigt med det svar jag har fått av Ylva Johansson om att de flesta inte berörs.
Inkomstskatten kommer att höjas för 1,2 miljoner löntagare. Det blir dyrare att anställa såväl unga som äldre. Bensinskatten höjs. RUT- och ROT-avdragen försämras, och världens högsta marginalskatt införs.
Fru talman! Det är inte bara en åtgärd som leder till försämrad hushållsekonomi för de allra flesta, utan det är många. Det är regeringens samlade politik.
Vad ser Ylva Johansson för effekter av detta på den svenska arbetsmarknaden? Vad är statsrådets besked till alla de medborgare som kan se fram emot att fira jul och nyår med en regering som har styrt med Alliansens budget men som därefter måste rätta sig efter regeringens egen budget och en försämrad hushållsekonomi?
Anf. 21 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Fru talman! Christian Holm Barenfeld vill tala om plånboksfrågorna, om hushållsekonomin.
Här är min plånbok. Det viktigaste jag har i den är fotona på mina barn. Det vi gör i vår budget är att investera stort i en bättre skola. Det kan man inte köpa själv med en hundralapp till i skattesänkning, utan det kräver gemensamma investeringar. Vi investerar i lärarna, i lärarnas kompetens, i attraktiviteten i läraryrket, i mindre barngrupper och i mindre klasser.
Vi investerar också i äldreomsorgen och i mycket annat viktigt som många människor är beroende av.
Vi ger också en väsentlig förstärkning till de familjer och de individer som hade det allra knappast under den gamla regeringens tid. Vi förstärker för de arbetslösa med ersättning från arbetslöshetskassan. Vi förstärker för de ensamstående föräldrarna. Vi förstärker för pensionärerna, framför allt för dem som har det sämst ställt.
Det vi gör med vår ekonomiska politik är att utjämna klyftor genom att satsa mest på dem som har det sämst. Samtidigt bidrar dessa satsningar till jobbtillväxten, eftersom vi vet att dessa hushåll i stor utsträckning kommer att använda sina pengar till konsumtion.
Det är tråkigt att Christian Holm Barenfeld är så bekymrad över utvecklingen, men det står honom givetvis fritt att vara det.
Många andra gläds när arbetslösheten nu faller och faller snabbare än många trodde. Ungdomsarbetslösheten har minskat med över 3 procentenheter på ett år. Det är i alla fall jag glad över. Det kommer att innebära att färre ungdomar kommer att behöva en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att vi ska nå 90-dagarsgarantin. Det tycker jag är bra.
Anf. 22 Christian Holm Barenfeld (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Ja, det är tråkigt att behöva vara oroad över utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden och för svensk politik.
Det är bra att statsrådet tror på sin egen politik. Det vore hemskt annars. Men vi är tyvärr inte överens. Visst kan vi se förbättringar på arbetslöshetsområdet, vilket är bra. Jag tror inte att statsrådet medvetet jobbar för att det ska ändras.
Redan från dag ett har regeringen, enligt statsrådet själv, styrt med en annan politik men med Alliansens budget. Men lika lite som vi kunde stå här i oktober 2006 eller i januari 2007 och säga att allt bra var en Sven Otto Littorin-effekt, eller därefter Hillevi Engström-effekt eller Elisabeth Svantesson-effekt, kan man säga att allt som har skett under detta år är en Ylva Johansson-effekt. Det gäller även det som har varit svårt, jobbigt och inte så positivt.
Den politik som regeringen lägger grunden till genom sin budget kanske inte ger effekt i dag, i morgon, i nästa vecka och kanske ens i januari eller juni nästa år eftersom det tar tid att förändra.
Vi kan dock konstatera att 1,2 miljoner hushåll får höjd inkomstskatt med regeringens budget. Åtta av tio får försämrad hushållsekonomi. Till och med när finansminister Magdalena Andersson själv räknar på det får sex av tio försämrad hushållsekonomi. Försämrad hushållsekonomi är inte bra. Det minskar konsumtionen, och det vet vi effekterna av.
Jag skulle också kunna hålla upp min plånbok. Jag har viktiga saker i den. Ylva Johanssons är säkert tjockare än min, men även jag har det nog bättre än många andra.
Det är bra att ni investerar i skola, utbildning och äldreomsorg. Men om jobben inte blir fler, om folks hushållsekonomi inte ökar, om inkomsterna inte ökar och om de som arbetar inte blir fler och tjänar mer finns mindre pengar att investera i det som vi alla tycker är så viktigt, till exempel skola, utbildning, äldreomsorg och infrastruktur. Nu har vi en stor utmaning i att se till att de som söker sig hit på grund av krig och förtryck kommer in på arbetsmarknaden. Då är det viktigt att det finns jobb.
På detta område levererade Alliansen. Vi hade säkert kunna leverera ännu mer. Vi har många förslag om hur jobben ska bli fler och hur det ska bli mer lönsamt att arbeta jämfört med att inte göra det. På det sättet jobbar vi.
Sedan fanns det en finanskris som aldrig kommer upp när regeringens företrädare pratar. Men det är de facto så att fler personer, ungefär 340 000 personer fler, arbetade i Sverige vid valet 2014 än vid valet 2006.
Jag vill fråga statsrådet Johansson: Vad ser du för direkta konsekvenser av det faktum att 1,2 miljoner hushåll får höjd inkomstskatt och att åtta av tio hushåll får sämre förutsättningar?
Anf. 23 Jenny Petersson (M)
Fru talman! Christian Holm Barenfeld har ställt en viktig fråga. Det handlar om två delar: Det är jobbtillväxten - hur vi får fler jobb att växa till i Sverige - och sedan har vi en viktig fråga som är kopplad till det, nämligen den försämring av hushållens ekonomi som vi ser blir följden av regeringens budget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi ser att skuldsättningen har ökat de senaste åren, trots att vi har haft en finansiell oro. Åtta av tio får det sämre med regeringens budget, precis som Christian Holm Barenfeld sa. Sverige är på väg åt fel håll med regeringens politik på detta område.
Ni har haft åtta år på er att förbereda, Ylva Johansson. Ni har styrt under ett år med Alliansens budget. Du har vid ett flertal tillfällen sagt att du ska fixa jobben. Därför undrar jag vilka reformer som ser till att jobben blir fler. Det påverkar definitivt de personer som står utanför arbetsmarknaden, vilket i sin tur påverkar hushållens ekonomi.
Min fråga är: Vilka jobb har arbetsmarknadsministern fixat, kopplat till reformerna?
Anf. 24 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Fru talman! Låt mig svara på frågorna.
Vilken direkt effekt ser vi av att de som tjänar allra mest får lite höjd inkomstskatt? Jo, den direkta effekten blir att vi kan investera i skolan och i deras barns och i allas barns skolgång.
Vi ska vända en utveckling som är mycket negativ. Svensk skola har haft en negativ utveckling under flera år. Skolresultaten har sjunkit dramatiskt. Det är ingen lätt sak att vända, och det kommer att ta tid. Men det är dags att vi gör det nu.
I stället för att satsa pengarna på skattesänkningar för dem som har det bäst ställt ska vi satsa på det som är bra för barnen och för samhället och på det som är livsviktigt för jobben, nämligen en bra skola och en bra utveckling.
Jag har debatterat med Jenny Petersson många gånger, men jag kan säga det igen: Arbetsmarknadspolitiken skapar inte de nya jobben, men arbetsmarknadspolitiken kan se till att vi får en matchning som gör att de lediga jobben kan tillsättas. När företag kan få tag i den personal som behövs kan de expandera på det sätt de vill, tacka ja till en ny order och ta sig an nya utmaningar. Därmed skapas nya jobb.
Därutöver krävs investeringar, något som har varit eftersatt under många års tid i Sverige. Men nu satsar regeringen på bostadsbyggande, infrastruktur och omställning till ett mer klimatsmart samhälle och gör även mycket stora satsningar på utbildning.
Anf. 25 Christian Holm Barenfeld (M)
Fru talman! Det är väldigt få debatter med socialdemokrater, oavsett om det är med Ylva Johansson, Patrik Björck eller någon annan, där de inte säger att de vill höja skatten för dem som tjänar mest. Men Sverige ligger redan bra till i den skatteligan.
Även om de nu vill göra det gör de bedömningen att vi har det oerhört bra i Sverige. Men 1,2 miljoner löntagare drabbas vid nyår av regeringens skattehöjningar. Återigen: Åtta av tio hushåll får en försämrad ekonomi. Det är alltså inte så som man vill ge sken av, nämligen att det är höginkomsttagare, direktörer och börs-vd:ar som drabbas. De drabbas också, men även vanliga hushåll med genomsnittliga löntagare som har helt ordinära jobb och det vi alla anser vara en normal vardag drabbas.
De stora skattesänkningar som regeringen kritiserar är jobbskatteavdraget. Det var det som såg till att fler människor fick behålla mer av det de tjänar i plånboken och som gav störst utslag för dem som tjänar allra minst. Det är också anledningen till att regeringen låter det vara kvar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men man försöker plocka tillbaka den tusenlapp eller de 1 500 kronor som varje löntagare fick i plånboken till statskassan på andra sätt och levererar därmed en sämre hushållsekonomi.
Jag är oroad för jobben i detta läge, utifrån de försämringar som riktas mot genomsnittliga svenskars hushållsekonomi och mot jobben.
Anf. 26 Jenny Petersson (M)
Fru talman! Det viktigaste i dag för våra barns framtid är att fler har ett arbete att gå till i Sverige. Under Alliansens tid skapades nya arbetstillfällen. Vi hade en stor reformagenda. Det gick snabbt, kanske alltför snabbt ibland, men det gick framåt och vi hade reformer på detta område.
Det behövs, för om vi ska klara vår gemensamma välfärd är det viktigt att fler har ett jobb att gå till, inte färre. Man behöver jobba längre upp i åldrarna. Därför har vi en agenda där vi sätter jobben främst. Så är inte fallet med arbetsmarknadsministern och regeringen.
Ylva Johansson säger att det inte är hon som ska fixa jobben. Det är att backa ytterligare från det man har sagt. Man backar från att man ska fixa jobben, från 90-dagarsgarantin och från målet att ha EU:s lägsta arbetslöshet. Det tycker jag är beklagligt.
Jag förväntar mig och hoppas att regeringen ska prioritera jobbtillväxt. Det behöver Sverige. Regeringen behöver även arbeta med hushållsekonomin för Sveriges invånare.
Jag kan bara beklaga att åtta av tio får det sämre med regeringens budget. Vi behöver förslag som går i en annan riktning och som sätter jobben främst.
Anf. 27 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Fru talman! Nej, Christian Holm Barenfeld, regeringen gör inte bedömningen att vi har det för bra, tvärtom. Om vi hade levt i den bästa av världar hade vi inte behövt några skattehöjningar.
Skatt har inte något egenvärde. Skatteintäkterna är till för att finansiera välfärd, utbildning och investeringar. Tyvärr är revorna i välfärden stora, och behoven av utveckling är mycket stora när det gäller kvaliteten i skolan. Behovet av investeringar för jobben är stort, och klyftorna i samhället är alltför stora. Då behöver också de som tjänar mest vara med och betala lite mer.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.