Skjutningar i storstadsområden
Interpellation 2015/16:134 av Johan Hedin (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-11-04
- Överlämnad
- 2015-11-04
- Anmäld
- 2015-11-05
- Sista svarsdatum
- 2015-11-18
- Svarsdatum
- 2015-12-11
- Besvarad
- 2015-12-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Enligt en granskning som SVT Nyheter har gjort är antalet människor som skottskadas i svenska storstäder slående högt i jämförelse med våra nordiska grannländer. Från 2010 till och med första halvåret 2015 skottskadades 189 personer i Stockholm, 109 i Göteborg och 63 i Malmö. I Oslo liksom i Köpenhamn var antalet 30 och i Helsingfors endast runt 10 personer. Inte ens om man slår samman antalet skottskadade i Oslo, Köpenhamn och Helsingfors blir det lika många som i Sveriges näst störta stad, Göteborg. Antalet ihjälskjutna i Stockholm uppgår under åren 2013 till september 2015 till 21 personer och i Göteborg till 17, medan siffrorna för Oslo och Köpenhamn ligger på 3 respektive 6 döda. Det här är en oroande utveckling.
Den här trenden har länge varit tydlig. Det dödliga våldet minskar totalt i samhället, men våldet med skjutvapen ökar på gatorna. Till stor del tycks det vara gängrelaterad brottslighet som ligger bakom skjutningarna. Såväl kriminella som oskyldiga förbipasserande skadas eller dödas.
Hur bedömer statsrådet Anders Ygeman den situation vi befinner oss i, och vilka slutsatser drar han av de siffror som presenterats?
Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att få stopp på skjutningarna?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:134
Webb-tv: Skjutningar i storstadsområden
Dokument från debatten
- Fredag den 11 december 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:44
- Protokoll 2015/16:44 Fredagen den 11 decemberProtokoll 2015/16:44 Svar på interpellation 2015/16:134 om skjutningar i storstadsområden
Protokoll från debatten
Anf. 66 Statsrådet Anders Ygeman (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Johan Hedin hänvisar till en granskning av antal skottskadade i storstäder och frågar mig hur jag bedömer den situation vi befinner oss i och vilka slutsatser jag drar av de siffror som presenterats. Johan Hedin frågar vidare vilka åtgärder jag och regeringen kommer att vidta för att få stopp på skjutningarna.
Det är oroande att det blir vanligare med skjutningar på offentliga platser och i kriminella konflikter. Den ökande våldsanvändningen måste bekämpas genom kraftfulla åtgärder. Arbetet för att motverka den ökande beväpningen inom organiserad brottslighet är en viktig del i detta arbete.
För drygt en vecka sedan presenterade jag regeringens samlade insats mot organiserad brottslighet tillsammans med justitie- och migrationsministern. Vi redogjorde då för flera åtgärder som kommer att ha bäring på den problematik som Johan Hedin förtjänstfullt uppmärksammar.
Ett exempel är regeringens uppdrag till Polismyndigheten och elva andra myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Myndigheterna har bland annat fått i uppdrag att utöka organisationen inom satsningen till att även omfatta samverkan på lokal nivå. Ett särskilt fokus ska läggas på organiserad brottslighet i socialt utsatta områden. Myndigheterna ska även utöka antalet brottsområden i satsningen för att få möjlighet att motverka fler typer av organiserad brottslighet.
Ett annat exempel är regeringens uppdrag till Polismyndigheten om att skapa förutsättningar för att ytterligare motverka förekomsten av illegala vapen och explosiva varor inom landet. För att motverka detta krävs bland annat ökad kunskap och effektiva arbetsmetoder, vilket Polismyndigheten nu ska vidareutveckla.
För att minska antalet illegala vapen i landet avser regeringen dessutom att genomföra en ny vapenamnesti under den senare delen av mandatperioden.
Utöver dessa exempel har Polismyndigheten och Tullverket som ett resultat av tidigare regeringsuppdrag stärkt sin samverkan för att motverka införseln av illegala vapen till Sverige. Regeringen ser positivt på denna utökade samverkan, och arbetet mot införsel av illegala vapen ska även fortsättningsvis vara prioriterat inom myndigheterna.
Regeringen har alltså vidtagit flera åtgärder för att ge myndigheterna möjlighet att motverka illegala vapen, skjutningar och organiserad brottslighet.
Regeringen har dessutom framgångsrikt verkat för tydliga och höga krav för hur vapen ska deaktiveras inom EU. Den 18 november antog EU-kommissionen en rättsligt bindande förordning som slår fast en gemensam miniminivå för deaktivering av vapen inom EU.
Anf. 67 Johan Hedin (C)
Herr talman! Statsrådet Ygeman behöver inte staka sig på ordet deaktiveras. Det är en av de saker inrikesministern har gjort mycket bra. Jag vill tacka Anders Ygeman för svaret. Just deaktivering av vapen har varit en oerhört angelägen fråga som vi nu har nått framgång med i EU-systemet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns väldigt olika syn på vad man anser vara deaktiverat vapen i olika länder och medlemsstater i EU. I Sverige har aldrig ordet deaktiverat använts. Det är kanske därför man stakar sig på det. Vi kallar det här för ett pluggat vapen.
Det innebär att man svetsar igen och fyller pipan med betong. Det går inte att återställa och återaktivera. I andra länder har man nöjt sig med att sätta in ett litet stift i pipan. Det gör att man har kunnat reaktivera dessa vapen. Det är naturligtvis mycket allvarligt. Det är bra att vi har nått framgång där.
För ett par månader sedan var jag tillsammans med kollegorna i justitieutskottet på en resa till Haag. Det var väldigt intressant. Vi träffade högt uppsatta potentater på Justitiedepartementet. Vi besökte Europol, Eurojust och International Centre for Counter-terrorism och tittade på antiradikaliseringsprojekt och många andra saker som de gjorde där och gör väldigt bra.
Det mest intressanta var nog det besök vi gjorde på en helt vanlig polisstation. Vi följde med en polis på ett gående patrulluppdrag i en stadsdel i Haag som vi i Sverige antagligen skulle kalla för ett utanförskapsområde. Det finns sociala utmaningar, och man skulle kanske uppleva det som farligt om man var där på kvällen.
Polismannen som vi gick med hade jobbat där i 30 år. Det var imponerande att se vilken fantastisk kontakt han hade med alla invånarna som var där, tjuv som polis. Man såg att det fanns en stor respekt. Han skojade: I arrested their fathers once. Det var antagligen inte så. Men det säger ändå väldigt mycket om hur viktigt det är att ha den lokala förankringen.
Det handlar om det förtroende som den personen, den enskilda polisen, bygger upp genom sitt personliga engagemang, långsiktighet och kontinuitet i arbetet. Man känner honom, och man kan ringa till honom om man vill någonting. Det skapar ett förtroende inte bara för polispersonen i sig utan även för polisen som helhet och myndighet. I förlängningen skapar det också förtroende för rättsstaten och rättsväsendet, vilket är mycket angeläget.
Jag tror att vi kan få bukt med de problem som vi ser i svenska storstadsområden jämfört med storstäder i våra grannländer som inte är lika plågade av den här typen av brottslighet genom att jobba mer med den nära delen av polisverksamheten, det vill säga lokalpoliser.
Jag skulle gärna vilja veta om statsrådet håller med om min beskrivning och vad vi i så fall skulle kunna göra för att det ska bli mer så.
Anf. 68 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Först vill jag ta upp frågan om deaktiverade vapen. Jag delar Johan Hedins uppfattning att det är väldigt glädjande att vi har fått det på plats. Det finns också en viss språkförbistring - och inte bara när jag ska läsa mitt manus, utan också i EU - om vad ett deaktiverat vapen är och hur det ska tolkas. Det vi ska hålla fast vid är att vapnet ska göras varaktigt obrukbart. Det måste vara den nivå vi ska hålla oss på.
När det gäller lokalpolis och lokalt aktiva poliser välkomnar jag att Johan Hedin och justitieutskottet har varit i Haag. Men det finns positiva exempel på närmare håll. Åk ut till Järva och träffa Martin Marmgren som jobbar lokalt aktivt och känner ungdomarna. Åt ut till Biskopsgården och träffa Tony, som är befäl där. Det finns många besjälade poliser som gör den typen av lokalt polisarbete i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den polisreform som jag, Johan Hedin och många fler med oss i den här kammaren har sett till göra till verklighet syftar just till det. Vi ska få fler poliser som är närmare medborgarna. Poliser som bygger upp förtroende hos medborgarna kan lösa brottslighet i områden och skapa trygga bostadsområden.
Jag ser framför mig att vi under nästa år kommer att få fler lokalpoliser i alla polisregioner. Vi har redan i år fått besked om att i exempelvis Rinkeby i Stockholm kommer en ny polisstation med över 200 anställda att öppnas. Vi ser förstärkningar i Malmö och Göteborg.
I den pressträff om organiserad brottlighet som jag redogjorde för i mitt svar deltog också rikspolischefen och berättade att man nu fokuserar sina ansträngningar till 14 socialt utsatta områden med en relativt sett hög brottsbelastning för att minska brottsligheten och göra områden tryggare för den stora majoritet av medborgare i de områdena som är laglydiga och törstar efter ordning och trygghet.
Anf. 69 Johan Hedin (C)
Herr talman! Centerpartiet och alliansregeringen satte igång en myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet som vi hör att regeringen nu arbetar vidare med. Det är mycket bra.
Myndigheterna behöver bland annat mer informationsutbyte sinsemellan. Lagen om sekretess, som förhindrar detta, kanske måste ses över samtidigt som vi behåller respekten för integriteten. Det är bra att man arbetar med att motverka förekomsten av illegala vapen och explosiva varor. Självklart behövs också ökad samverkan mellan polis och tull för att få bukt med smuggling.
Vad ministern inte säger är att regeringen har släppt kravet på minst 20 000 poliser, vilket jag tycker är olyckligt. Samtidigt som man visar att man inte tycker att polisen kanske behöver vara fler inför man gränskontrollerna som gör att polisen belastas ytterligare i sitt redan ansträngda läge.
De tvingas att ta från verksamhet att utreda brott och till exempel bekämpa organiserad brottlighet eller sådana saker som skjutningar i storstadsområdena. Man riskerar att skapa en rejäl flaskhals i Öresundsregionen med ny lagstiftning som aviserats.
Polisen går på knäna. Vi har fått tusentals brev, både ministern och vi, från ledsna poliser som inte vill göra någonting annat än att göra sitt jobb. I stället går de dubbelvikta under tyngden av alltför mycket övertid och tvångsmässiga flyttningar över landet.
Häromdagen aviserade Centerpartiet en storsatsning på polisen som vi tror är nödvändig. Vi vill utbilda och anställa ytterligare 1 600 poliser. Det är en satsning på 2 miljarder som sträcker sig över fyra år. I storstadsområden skulle det innebära hundratals nya poliser som kan vara med och jobba med dessa frågor.
Vi riktar en speciell satsning mot områdespoliserna, som vi tycker är så viktiga. Det är lite inspirerat av idén om förstelärartjänsterna i skolan. Polisen ska kunna ge skickliga poliser, de verkligt duktiga sociala genierna som jobbar ute på fältet, ett rejält lönepåslag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi vill göra den satsningen för att den lokala polisen ska få tid och resurser att göra detta arbete. För att garantera kontinuiteten och långsiktigheten skriver vi också in det i vår budget. Jag undrar om det är någonting som statsrådet har för avsikt att följa efter och driva i regeringen.
Anf. 70 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Först till målet om 20 000 poliser. Jag tror att det är ett olyckligt sätt att styra polisverksamheten, på samma sätt som det vore olyckligt att styra Försäkringskassan efter hur många handläggare den har eller sjukvården efter hur många undersköterskor eller kiropraktorer den har.
Vi ska styra mot resultaten vi vill uppnå. Man kan också notera att trots att vi har avskaffat målet som alliansregeringen satte upp satsar vi nu mer resurser på polisen än någonsin tidigare. Vi har fler poliser än någon gång under den tid som målet om 20 000 poliser fanns. Vi har sammanlagt 28 000 polisanställda i Sverige. Det går uppenbarligen att ha ett bra antal poliser även utan det.
När det gäller gränskontroller noterar jag att Johan Hedin i tidningen innan vi införde gränskontrollerna var djupt kritisk. Han sa att det skulle leda till ett ökat flyktingmottagande. Nu har vi sett siffrorna. Hittills har det ungefär halverat flyktingmottagandet. Det kanske vore klädsamt om Johan Hedin förklarade hur han kunde ha så fel i förutsägelsen om gränskontrollerna.
Vi har aldrig satsat mer pengar på polisen än nu. Men vi har också en väldigt ansträngd situation för polisen. Vi kan behöva tillföra ekonomiska såväl som personella resurser. Redan i förra veckan omfördelade polisen över 100 miljoner kronor för att öka de civilanställda poliserna vid gränskontrollen så att vi minskar belastningen på Polissverige i övrigt med de gränskontroller som vi nu har.
I början av året kommer vi att ha en budgetdialog med polisen, som vi har i den vanliga verksamheten. Då får vi gå igenom hur stort behovet kan vara av att tillföra personella eller ekonomiska resurser.
Interpellationsdebatten handlar egentligen inte om det, utan den handlar om skjutningar i socialt utsatta områden. Det kan finnas anledning att påpeka att vi har haft tio tolv år av växande klyftor i Sverige. Vi har haft åtta nio år av växande arbetslöshet, och vi har haft sju åtta år av sjunkande skolresultat. Det är klart att den sociala utsattheten riskerar att leda till ökad brottslighet.
Därför är det nu glädjande att ungdomsarbetslösheten sjunker dramatiskt. Långtidsarbetslösheten sjunker. Sysselsättningen ökar. Antalet lediga jobb är rekordstort. Vi börjar se små, små tecken på en vändning av utvecklingen i skolan. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige går som tåget - 3,9 procents tillväxt på årsbasis för det tredje kvartalet.
Jag hoppas att vi nu kan få en bred enighet i kammaren inte bara om de repressiva åtgärderna, som vi verkar vara eniga om, utan också om den sociala utvecklingen och behovet av förebyggande insatser. Det handlar om behovet av att satsa i de områden som tyvärr tilläts ramla efter när alliansregeringen styrde Sverige. Klyftorna ökade, och segregationen ökade.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är nyckeln till att vi inte ska dra in nya ungdomar på den brottsliga banan.
Anf. 71 Johan Hedin (C)
Herr talman! Det är mycket riktigt så som statsrådet beskriver: Sociala klyftor och utanförskap är oerhört allvarligt. Vi har gått igenom en djup finanskris, en internationell kris. Jag är stolt över att säga att den regering som mitt parti var en del av hanterade denna kris förhållandevis väl. Vi skapade fler jobb under denna tid trots att ett djupt krisläge rådde. Jämfört med de flesta andra europeiska länder var Sverige unikt i detta jobbskapande. Detta är väldigt viktigt, och jag tycker att statsrådet har en avsevärd poäng där.
När det gäller utanförskapet och möjligheter för unga att ta sig in på arbetsmarknaden och för den delen bostadsmarknaden - två marknader som är oerhört starkt reglerade - har de hindrats av att det är alldeles för höga ingångsnivåer och alltför trög rörlighet. Det är någonting som vi måste adressera, vilket jag hoppas att regeringen håller med om och kommer att återkomma till i någon form.
När det handlar om människors känsla av trygghet måste polisen kännas närvarande i alla delar av landet. Man kan inte ha en situation där man ringer polisen och inte får något svar eller där man, om man får ett svar, får en bristfällig bild av när man kan komma att få hjälp. Det finns folk som vittnar om att de har ringt och sagt att någon håller på att bryta sig in i deras uthus på landsbygden, men polisen har ingen bil att skicka - och om de har någon tar det alldeles för lång tid.
Detta är saker som man måste jobba med. Det har att göra med den lokala förankringen och det förtroende vi har för rättsväsendet, som jag tror är så oerhört viktigt.
Med kontinuitet och erfarna poliser som stannar länge på samma tjänst är det lättare att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utöver det som behövs lokalt. Jag vidhåller att vår satsning på områdespoliserna är ganska bra, och jag hoppas att vi även får med oss Ygemans regering på detta.
Anf. 72 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Jag kan bara konstatera att i detta avseende har Johan Hedin och jag samma uppfattning. Det är viktigt med många poliser, som är lokalt engagerade och som får möjlighet att verka i sina områden oavsett om det är på landsbygden eller om det är i storstädernas mer utsatta områden.
Hela tanken med den reform som regeringen och samtliga partier i Sveriges riksdag står bakom är just denna: Flytta resurser från skrivborden till de områden där de behövs som mest! Jag hoppas att jag tillsammans med Johan Hedin och Centerpartiet ska få möjlighet att utveckla den reformen.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.