Antalet traineejobb
Interpellation 2014/15:740 av Lotta Finstorp (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-07-10
- Överlämnad
- 2015-07-20
- Anmäld
- 2015-08-27
- Svarsdatum
- 2015-09-03
- Sista svarsdatum
- 2015-09-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Under valrörelsen hävdade Socialdemokraterna att de hade en annan och bättre medicin mot arbetslösheten. Unga skulle erbjudas jobb eller utbildning inom 90 dagar och 32 000 traineejobb skulle trollas fram. Av de utlovade traineejobben blev det 590 stycken i år och i bästa fall runt 10 000 stycken om två år. Trots kritik från såväl fackförbund som yrkesverksamma utlovades en massa traineejobb inom exempelvis äldreomsorgen.
Därtill har regeringen i sin vårändringsbudget nyligen beslutat om att ta bort nedsättningen av socialgifterna för unga. Det var en åtgärd som infördes av alliansregeringen för att skapa incitament för att få fler företag, kommuner med flera att anställa fler unga, och som har gett resultat.
Mina frågor till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson är således:
Skillnaden mellan de utlovade 32 000 traineejobben och de faktiska 590 jobben är 31 410 – när förväntar sig arbetsmarknadsministern att målet ska vara uppnått?
Anser arbetsmarknadsministern fortfarande att traineejobb inom exempelvis äldreomsorgen är en bra lösning?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:740
Webb-tv: Antalet traineejobb
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:122 Torsdagen den 3 septemberProtokoll 2014/15:122 Svar på interpellation 2014/15:740 om antalet traineejobb
Protokoll från debatten
Anf. 42 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Herr talman! Lotta Finstorp har frågat mig dels när jag förväntar mig att målet för antalet traineejobb ska vara uppfyllt, dels om jag fortfarande anser att traineejobb inom äldreomsorgen är en bra lösning.
En av regeringens viktigaste uppgifter under mandatperioden är att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten varaktigt. Det är en helt central uppgift att skapa förutsättningar för fler jobb och med kraft bekämpa arbetslösheten. Det är särskilt angeläget att komma till rätta med den höga ungdomsarbetslösheten, vilket är en av regeringens högst prioriterade arbetsmarknadspolitiska utmaningar.
Kampen mot ungdomsarbetslösheten förutsätter bred mobilisering och samverkan mellan bland annat arbetsmarknadens parter, kommuner och landsting, det privata näringslivet och det civila samhällets organisationer.
Regeringen har aviserat ett stegvis införande av en 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar. Denna syftar till att sätta en bortre gräns för hur länge en ung person ska kunna vara arbetslös innan han eller hon erbjuds ett jobb, en insats som leder till jobb eller en utbildning. Denna gräns ska successivt kortas till 90 dagar. Garantin kommer att utgöras av befintliga arbetsmarknadspolitiska insatser för arbetslösa ungdomar inklusive de nya insatserna traineejobb och utbildningskontrakt.
Traineejobb innebär en möjlighet för unga att kombinera arbete med en relevant yrkesutbildning inom en sektor där allt fler går i pension eller där det finns bristyrken. Tre parter är involverade: arbetstagare, arbetsgivare och utbildningsanordnare. Antalet traineejobb är därför beroende av flera parters aktiva agerande.
För att traineejobben ska uppnå avsedd effekt är det viktigt att de kan kombineras med relevant yrkesutbildning. Traineejobben måste därför få växa fram i den takt som sådan utbildning av god kvalitet kan tillhandahållas.
Äldreomsorgen sysselsätter ett stort antal arbetstagare inom välfärdssektorn, och behovet av en ordnad generationsväxling är stort. Enligt en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting som publicerades i slutet av förra året behöver det rekryteras 129 000 undersköterskor fram till 2022.
Jag anser därför att det är viktigt att möjlighet till traineejobb finns även inom denna sektor. Vi har konstruerat traineejobben så att de ryms inom ramen för EU:s regler på området. Traineejobben gör att vi både kan värna kvaliteten i äldreomsorgen samtidigt som vi klarar generationsväxlingen och de unga ges varaktigt fotfäste på arbetsmarknaden.
Anf. 43 Lotta Finstorp (M)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret!
Inför valet duggade Socialdemokraternas vallöften tätt. 90-dagarsgarantin för unga skulle vara det första regeringsbeslutet om Socialdemokraterna fick bilda regering. Vi har nu hört svaret från Ylva Johansson. Garantin verkar inte komma på plats förrän möjligtvis till valet 2018. De 30 000 traineetjänster som utlovades före valet har minskat till blygsamma 7 100. Jag har tittat i budgeten för 2016.
Det som oroar mig är regeringens syn på unga som en homogen grupp - bara för att man är arbetslös och ung ska man sättas in där det råder brist på arbetskraft. Man ska arbeta inom äldreomsorgen eftersom det där finns stora utmaningar framåt. Det ska vara en lösning på ungas arbetslöshet och ge fler händer inom äldreomsorgen. Samtidigt talar äldreministern om vikten av att höja kvaliteten inom äldreomsorgen. Förhoppningen är att det inte enbart betyder fler händer när unga människor ska komma in i äldreomsorgen.
Det krävs en samlad politik som fokuserar på att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden. Det måste finnas flera olika valmöjligheter när man är ung. Man har olika drömmar, behov och förmågor. Det gäller att bryta bidragsberoendet.
Vi från moderat håll tycker att lärlingsjobb och bättre yrkesutbildningar är en av lösningarna. Men det måste finnas ett smörgåsbord så att det ska passa fler. Framför allt gäller det att underlätta för fler att få det viktiga första jobbet, att få in foten och komma över tröskeln in på arbetsmarknaden. Alliansregeringen sänkte arbetsgivaravgifterna därför att vi såg att om trösklarna för unga sänktes skulle det bli lättare för dem att få jobb, framför allt inom sådana yrken som ofta är första jobbet innan de har skaffat sig en akademisk utbildning, till exempel inom hotell och restaurang eller handel. Det gav bra resultat.
Jag har hört regeringen hävda att de unga som fick jobb inom hotell och restaurang ändå hade fått jobben med samma nivå på arbetsgivaravgiften som för äldre vuxna, det vill säga för dem som är över 26 år. Det tycker jag är helt fel. Vad är det som säger att dessa unga hade fått jobb i alla fall? Många har säkert knackat dörr hos flera arbetsgivare innan de fått jobben. Tack vare att arbetsgivaravgiften har varit lägre har de fått jobben. Det är nästan en kränkning att hävda att de ändå hade fått jobb. Så ser det inte ut.
Vi anser att allt som underlättar för den unga att få första jobbet är oerhört bra. Jag blir lite orolig bland annat därför att regeringen möter utmaningarna med ungas arbetslöshet med någon sorts nostalgi eller genom att ta fram gamla beprövade recept som kanske inte alls var bra.
IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, menar att ungdomsgarantin på 90-talet inte hade någon effekt. Trots det är det en av de få arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som den nuvarande regeringen har som lösning för att råda bot på arbetslösheten. Regeringen har sagt att man ska kompensera kommunerna, trots att sänkt arbetsgivaravgift inte gav någon effekt. Varför ska kommunerna kompenseras om sänkningen inte gav någon effekt?
Anf. 44 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Herr talman! Lotta Finstorp tar ut svängarna lite grann om allt möjligt, men jag ska försöka svara.
Unga är absolut ingen homogen grupp, tvärtom. Just därför är det viktigt att vi ger varje ung människa förutsättningar att få fotfäste i ett yrke där man passar och har förutsättningar att vara kvar.
Man kan säga att traineejobb är en form av lärlingsjobb. Det är en kombination av anställning, lärande och utbildning. Traineejobb är inte vilket steg in på arbetsmarknaden som helst. Traineejobb är yrkesutbildning. Traineejobb inom äldreomsorgen är för den som vill bli och utbilda sig till undersköterska.
Det är en möjlighet för unga människor som vill arbeta i äldreomsorgen att få en utbildning till undersköterska, så att vi säkerställer en hög kvalitet i omsorgen om våra äldre. Det handlar inte om fler händer utan om fler undersköterskor. Det är därför vi har krav på och kombinerar med en yrkesutbildning, som leder till att man blir undersköterska.
Herr talman! Lotta Finstorp säger att den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar, som den gamla regeringen införde, gav gott resultat. Lotta Finstorp är nog ganska ensam om den bedömningen.
Den samlade forskningen och utvärderingen och bedömningar från den gamla regeringens tidigare expertmyndigheter, Finanspolitiska rådet och andra visar precis det motsatta, nämligen att det har varit en oerhört dyr reform som har gett marginell effekt i förhållande till kostnaderna. Vi kan påminna om att det har handlat om kanske 16-18 miljarder kronor per år. Det är resurser som gör betydligt större nytta på annat sätt än genom den här typen av breda skattesänkningar.
Regeringen har bestämt sig för att lösa ungdomsarbetslösheten på riktigt. Då räcker det inte att komma med stora skattesänkningar, utan då handlar det om investeringar i varje ung människa och i utbildning som gör att vi rustar unga människor för att komma in på arbetsmarknaden, bli kvar där och kunna uppfylla det viktiga kravet på generationsväxling.
Många människor går i pension - vi hoppas att de ska jobba lite längre - men förr eller senare går de i pension, och då behövs nya och välutbildade ungdomar som kan ta deras jobb. Därför satsar vi stort på utbildning.
Anf. 45 Lotta Finstorp (M)
Herr talman! Att göra det dyrare att anställa leder inte till att fler får jobb, tvärtom. Det borde vi ändå vara överens om.
De höjda arbetsgivaravgifterna för unga kostar ungefär 40 000 kronor per person och år, och det är arbetsgivarna som får betala i första ledet. Att ha en ung, outbildad person kräver viss handledning ute på företaget, hotellet, restaurangen och så vidare. Om man kan få en person som är äldre och har lång erfarenhet är det klart att man kanske hellre väljer att anställa den personen, som är mer självgående.
Det jag tycker är anmärkningsvärt är något som arbetsmarknadsministern säger på regeringens hemsida. Det var lite det som kom fram nu också, att det här är på riktigt. Arbetsmarknadsministern säger: "Nu ska vi lösa ungdomsarbetslösheten på riktigt. Vi ska inte sätta ungdomar i låtsasåtgärder."
Jag tycker att man ska jobba vidare med YA-anställningarna. Jag tror att de går att vidareutveckla. Det som är bra med YA-anställningarna är bland annat att man får utbildning men också att även fackförbunden är med. Det ser jag inte när det handlar om traineejobben. En fråga jag har är varför man inte har tagit med arbetsmarknadens parter fullt ut när det handlar om traineejobben.
Jag ser att det finns en oro för att man har en platspolitik, där det gäller att hitta antalet platser och subventionera dem till 100 procent. Arbetsgivaren behöver inte betala en enda krona. Finns det inte en risk då, arbetsmarknadsministern, att arbetsgivaren inte tar den unges behov av att komma in i en arbetsgrupp, ställa krav och så vidare på allvar därför att det är någon man har fått gratis?
Jag tror att det kan bli en black om foten för arbetsgivaren att man inte behöver betala en enda krona själv. Det skulle jag vilja att arbetsmarknadsministern utvecklar.
I sin bedömning av regeringens politik säger Finanspolitiska rådet att den leder till ca 37 000 färre jobb än vad som annars hade skapats. Det gäller bland annat den höjda arbetsgivaravgiften.
Jag undrar över kompensationen till kommunerna. Om det inte har gett någon effekt att man hade en sänkt arbetsgivaravgift, varför ska då kommunerna men inte andra arbetsgivare kompenseras?
Jag stannar där, så kan jag kanske få svar på de frågorna först.
Anf. 46 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Herr talman! Yrkesintroduktionsanställningar tycker jag är en bra form. Det är också en modern form av lärlingsanställning där man kombinerar anställning med utbildning på arbetsplatsen. Det är inte reguljär utbildning utan en utbildning som arbetsgivaren tillhandahåller på arbetsplatsen.
Traineejobben kan ses som ett komplement till detta. Där handlar det om reguljär utbildning som ger betyg och som därmed kan leda till att man till exempel kan få titeln undersköterska om man utbildar sig på omvårdnadsprogrammet eller inom andra yrkesutbildningar.
Jag tror att båda dessa former är viktiga. Kombinationen av anställning och utbildning är ofta en bra väg in på arbetsmarknaden, framför allt för ungdomar men även för andra.
Jag kan försäkra Lotta Finstorp om att vi har ett nära samarbete med arbetsmarknadens parter. Annars går det inte att lyckas med att lösa ungdomsarbetslösheten på riktigt. När det gäller traineejobb i välfärden, som kommer att vara en väsentlig del, har jag ett mycket nära samarbete med Kommunalarbetareförbundet och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, som båda är väldigt positiva till att regeringen nu hjälper parterna att få en ordnad generationsväxling med bibehållen hög kvalitet bland de anställda i äldreomsorgen.
Ingen av parterna vill att man ska hamna i en situation där man inte får tag i yrkesutbildad personal. Det krävs, både för de anställda och för kvaliteten för vårdtagarna.
Jag förstår inte riktigt diskussionen om platser. Det är något som moderater ofta återkommer till. Ni har sett på arbetsmarknadspolitiken som att man sätter någon på en plats, Lotta Finstorp, en sysselsättningsplats i fas 3, till exempel.
Vi ser annorlunda på det. Vi vill skapa riktiga jobb, och det betyder att man får anställning. Därmed är det svårare att bestämma hur många det kommer att bli. Det krävs en arbetsgivare som kan och vill anställa just den här individen på just det här traineejobbet.
Jag tror att det är värt att låta det ta den tid det tar för arbetsgivaren att hitta rätt person till rätt traineejobb. Det är det som ger förutsättningar för att man ska kunna fortsätta efter sin färdiga utbildning på den arbetsplatsen och också få goda förutsättningar att etablera sig.
Jag vet inte var Lotta Finstorp har fått sina uppgifter ifrån. Traineejobben subventioneras till 50 procent. För den som har varit arbetslös särskilt länge finns en subventionsgrad upp till 85 procent.
Anf. 47 Lotta Finstorp (M)
Herr talman! Jag undrar varför man inte kan fortsätta att bygga ut YA-jobben. Flera förbund finns inte med. Det hade varit alldeles utmärkt att fortsätta att bygga vidare på dem. Det kunde ha blivit fler. De var bara precis i sin linda. Det är en väldigt bra form, tycker jag.
Arbetsmarknadsministern får rätta mig, men det behövs väl inget särskilt avtal mellan parterna när det avser traineejobben. Är det så eller inte?
När det handlar om traineejobb i bristyrken ska utbildningen ske i kommunens regi inom ramen för yrkesvux. Jag kommer från landsorten, och yrkesvux finns inte på så många ställen. Då måste man flytta iväg, för det finns ingen annan som får vara anordnare av utbildningen, om jag har förstått rätt. Det finns många oklarheter ute i kommunerna om hur det här ska gå till.
YA-jobben kvalificerar dessutom för a-kassa efter anställning, vilket jag inte tror att traineejobben gör. Det finns en hel del frågeställningar där det är viktigt att arbetsmarknadsministern gör det väldigt konkret tillsammans med SKL.
Jag läste om Mariestads kommun. Kommunerna tycker att det blir en väldigt lång startsträcka innan de kan komma igång. Mariestads kommun har 20 unga som går på försörjningsstöd och som de ska försöka hitta lämpliga platser till inom sin kommunala verksamhet. Om man bara ska titta i de leden blir det kanske väldigt få som får möjligheten. Och hur kommer platserna att fördelas över landet? Detta riskerar att bli ett storstadsfenomen, tror jag.
Anf. 48 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Herr talman! Jag ser gärna att YA-jobben fortsätter att växa, och det gör de också. De blir fler och fler, och det tycker jag är positivt. Jag skulle gärna se att det även kommer inom fler sektorer, alltså att parterna kan sluta avtal inom fler sektorer. Jag kommer att följa detta noga och underlätta på det sätt jag kan, för jag tror mycket på den anställningsformen.
Däremot tror jag att man ska vara försiktig. Den tidigare regeringen trodde att det skulle gå väldigt fort och utlovade många nya jobb, men det har tagit längre tid. Jag tycker att man kanske får ha det tålamodet och inse att det ibland tar längre tid. Jag tycker dock att YA-jobb är en bra modell som jag gärna ser växa.
Traineejobb bygger på kollektivavtalsenliga villkor, och jag tror inte att man kan lyckas om man inte har parterna med sig i detta. Därför har jag ett mycket nära samarbete med parterna och en mycket positiv inställning från dem.
Lotta Finstorp säger att yrkesvux inte finns på så många ställen. Nej, det är klart; den tidigare regeringen drog ju ned kraftfullt på just yrkesvux och vuxenutbildning. Det är alltså någonting som måste byggas upp igen, och jag ser det som helt nödvändigt att vi satsar stort på vuxenutbildning - inte minst på yrkesvux. Det är också precis vad den här regeringen gör. Vi bygger upp yrkesvux runt om i landet efter flera år av total underdimensionering på grund av det jag menar var en total felprioritering från den tidigare regeringen.
Tycker man att det är svårt att förstå regelverket tycker jag att man ska vända sig till DUA, Delegationen för unga till arbete, som finns till just för att underlätta för kommunerna och Arbetsförmedlingen i samverkan. Är det så att man inte klarar detta själv finns de till för att vara en resurs i genomförandet.
Herr talman! Låt mig avslutningsvis säga att vi kommer att kunna utvärdera och jämföra regeringens politik mot ungdomsarbetslösheten och den tidigare moderatledda regeringens politik mot ungdomsarbetslösheten. Den tidigare regeringens politik ledde till att vi hade så hög ungdomsarbetslöshet att vi får EU-stöd för att bekämpa den. Det är alltså en oerhört hög ungdomsarbetslöshet. Den nya regeringen kommer att kunna visa på att vi kan lösa ungdomsarbetslösheten.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.