Högskolebehörighet

Interpellation 2014/15:461 av Michael Svensson (M)

till Statsrådet Aida Hadzialic (S)

Gymnasieskolan ska ta hänsyn till att ungdomar har olika mål, ambitioner och talanger. Vissa vill gå vidare till högskola medan andra siktar på jobb direkt efter gymnasiet.

Alliansen har därför delat upp gymnasieskolan i två huvudinriktningar: en studieförberedande, som leder till högskolebehörighet, och en yrkesförberedande, som antingen leder till en examen i praktiska yrken eller till lärlingsexamen. Vi har även infört en modern lärlingsutbildning.

För de elever som väljer att läsa yrkesprogram eller lärlingsutbildning har kravet på att läsa in högskolebehörighet tagits bort. Det ger mer fokus på yrkesämnena.

Möjligheten att läsa in högskolebehörigheten redan under gymnasietiden finns givetvis kvar. Det handlar om att välja behörighetsgivande kurser inom ramen för det individuella valet eller att välja utökat studieprogram.

Regeringen meddelade nyligen (den 19 februari 2015) att man vill utreda hur man kan återinföra den avskaffade högskolebehörigheten på yrkesprogrammen. Lågt intresse för yrkesprogrammen anförs som en av anledningarna.

Min fråga till statsrådet Aida Hadzialic är därför:

På vilket sätt höjer vi, enligt statsrådets bedömning, yrkesprogrammens status och popularitet genom att tvinga alla elever att läsa in högskolebehörighet?