Klausulen om investeringsgaranti i frihandelsavtalen med Kanada och USA
Interpellation 2014/15:26 av Amineh Kakabaveh (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-10-13
- Överlämnad
- 2014-10-13
- Anmäld
- 2014-10-14
- Svarsdatum
- 2014-10-21
- Sista svarsdatum
- 2014-11-03
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
EU-kommissionen har redan färdigförhandlat frihandelsavtalet med Kanada som kallas CETA (Comprehensive Economic and Trade Agreement). Förhandlingar pågår med USA om ett liknande frihandelsavtal som kallas TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership).
Båda förhandlingarna präglas av slutenhet och mycket begränsad insyn för allmänheten, fackliga och folkliga organisationer. EU-kommissionen har däremot gett storföretag och finansbolag stort inflytande över förhandlingarna, både genom direkta möten med deras företrädare och genom att låta lobbyister från denna sektor sitta med i så kallade expertgrupper.
Överrepresentationen av män, på alla nivåer, i denna process är påtaglig, och det finns en befogad farhåga att de jämställdhetsaspekter som behöver vägas in i utformandet av avtalen inte kommer att få den plats som krävs.
Miljö- och konsumentorganisationer uttrycker stor oro för att CETA, liksom TTIP, hotar EU:s relativt höga standarder för mat och miljö. Det handlar om antibiotikaanvändning och hormonbehandling, om att kompromissa med både djurs och människors hälsa.
Även de fackliga organisationerna på bägge sidor om Atlanten är oroliga; både TTIP och CETA hotar arbetsrätten. Avtalet riskerar också att tvinga fram avreglering av den gemensamma sektorn.
CETA och TTIP ger storföretag rätt att stämma stater i specialdomstolar genom det så kallade investeringsskyddet (ISDS), där företag ska kunna stämma stater om nya politiska beslut innebär att vinsterna blir mindre än planerat. En sådan regel skulle till exempel ge det amerikanska riskkapitalbolaget KKR, som äger Carema/Vardaga, rätt att stämma Sverige om den överenskommelse regeringen har slutit med Vänsterpartiet med krav på vinsstopp i välfärdssektorn blir svensk lag.
Både den tyska regeringen och parlamentet i Österrike har nyligen klargjort att de inte vill ha med investeringsskyddet i CETA- och TTIP-avtalen. I regeringsförklaringen står det att "handelsavtal ska respektera demokratiskt fattade beslut". Det låter därmed som om regeringen stöder den tyska och österrikiska positionen.
I en intervju på Europaportalen svarar dock närings- och innovationsminister Mikael Damberg, i mitt tycke, vagt på samma fråga: ”Den (ISDS) är omdiskuterad också i Europaparlamentet. EU-kommissionen har tagit till sig av diskussionerna och [förhandlar] nu med USA hur det här ska utformas och innan vi ser de lösningarna så vill jag inte kommentera.”
Med anledning av det ovan anförda vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:
Menar närings- och innovationsministern att regeringsförklaringens deklaration om att ”handelsavtal ska respektera demokratiskt fattade beslut” innebär att ISDS ska bort ur CETA- och TTIP-avtalen?
Om så inte är fallet, har närings- och innovationsministern gjort det ställningstagandet att Tysklands regering och Österrikes parlament gör fel när de tydligt deklarerat att ISDS inte ska finnas med i CETA- och TTIP-avtalen?
Avser närings- och innovationsministern att agera inom EU för att bidra till att öka allmänhetens, och de fackliga och folkliga organisationernas, insyn i förhandlingarna kring frihandelsavtalen?
Om så är fallet, vilka konkreta åtgärder avser närings- och innovationsministern då att vidta för att detta ska ske?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:26
Webb-tv: Klausulen om investeringsgaranti i frihandelsavtalen med Kanada och USA
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:11 Tisdagen den 21 oktoberProtokoll 2014/15:11 Svar på interpellation 2014/15:26 om klausulen om investeringsgaranti i frihandelsavtalen med Kanada och USA
Protokoll från debatten
Anf. 88 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Amineh Kakabaveh har frågat mig huruvida uttalandet i regeringsförklaringen om att handelsavtal ska respektera demokratiska beslut innebär att tvistlösningsmekanismen mellan investerare och stater (ISDS) ska tas bort från förhandlingarna om handels- och investeringsavtal mellan EU och Kanada (CETA) respektive EU och USA (TTIP). Hon har vidare frågat mig om jag avser att agera inom EU för att bidra till att öka insynen i förhandlingarna.
Låt mig börja med att understryka att Sverige som ett exportorienterat land har stora intressen av att främja en fri och rättvis världshandel. Regeringen kommer därför att arbeta för progressiva internationella handelsavtal och riva handelshinder, samtidigt som vi står upp för miljön, löntagarnas intressen och människors och djurs hälsa. Handelsavtal ska respektera demokratiskt fattade beslut. Regeringen kommer att driva detta i samtliga handelsavtal, så även i avtalen med USA och med Kanada vilka kommer att föreläggas EU:s medlemsstater och Europaparlamentet för beslut innan dessa kan godkännas och träda i kraft.
Regeringen anser likaså att dessa båda frihandelsavtal kan bidra till tillväxt och jobb i Sverige. Det är viktigt. Handelspolitiken, inklusive avtalen med USA och med Kanada, bör nyttjas för att säkerställa att Sverige når lägst arbetslöshet i EU till år 2020. I enlighet med regeringsförklaringen ska ett tydligt sysselsättningsmål styra den ekonomiska politiken, vilket inkluderar närings- och handelspolitiken.
USA är vår viktigaste exportmarknad utanför EU och den största mottagaren av svenska direktinvesteringar. Trots låga tullar skulle frihandel leda till stora besparingar och nya möjligheter för våra företag. För att uppnå höga vinster med ett brett och ambitiöst avtal krävs också att höga standarder garanteras för skydd av miljö, människors och djurs hälsa och konsumenter, samt att rätten garanteras på EU-nivå eller medlemsstatsnivå att vidta framtida lagstiftningsåtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla detta.
Öppna, tydliga och förutsägbara villkor för investeringar har betydelse för Sverige, våra jobb och vårt välstånd. Svenska företag agerar på en global marknad och finns i så gott som alla världens hörn. Men det är också tyvärr ett faktum att inte alla länder erbjuder samma grad av rättssäker behandling av företag och medborgare som vi gör i Sverige. Sverige, liksom många andra länder i världen, har därför bilaterala investeringsavtal sedan en lång tid tillbaka. Avsikten är att ge svenska företag ett grundläggande skydd framför allt när ett annat land väljer att expropriera våra företags tillgångar. Det är varje lands rätt att fatta sådana demokratiska beslut. Men principen i avtalen är att skälig kompensation då ska ges. För att säkerställa detta har investeringsavtal, inklusive de som Sverige ingått, traditionellt inkluderat en möjlighet till skiljedomsförfarande ifall parterna inte förmår finna en lösning sinsemellan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det förs nu i många länder och på EU-nivå en viktig diskussion om kopplingen mellan investeringsavtal och staters rätt att reglera på områden som rör till exempel miljö, hälsa och konsumentskydd. Regeringen välkomnar den diskussionen. Vi tror att investeringspolitiken kan förbättras och förtydligas. Regeringen kommer att formulera sin syn på en ny och modern investeringspolitik. De grundläggande principerna för handelspolitiken som statsministern gett uttryck för i regeringsförklaringen kommer att vara styrande för våra ställningstaganden.
Tidigare i år initierade EU-kommissionen en offentlig konsultation om investeringsskydd och tvistlösningsmekanism i avtalet med USA. Det är positivt att en bred konsultation ägt rum och att många olika aktörer medverkat, inklusive fackliga och andra organisationer i Sverige. En analys kommer att publiceras senare i år. Regeringen avser att göra en noggrann analys av denna för att aktivt kunna delta i den efterföljande diskussionen i EU. Detta sker bland annat i syfte att säkerställa att avtalet innebär att demokratiska beslut respekteras och att eventuella tvister löses i öppna processer. Det handlar om att skydda bland annat hälsa, miljö och fackliga rättigheter. Först måste dock alla medges möjlighet att få komma till tals och få sina synpunkter beaktade.
Regeringen kommer även att verka för största möjliga transparens i handelsförhandlingarna med USA. Öppenhet är centralt för att förhandlingen ska kunna avslutas med ett gott resultat. En aktiv och bred dialog med fack, näringsliv och andra intressenter från det civila samhället ska eftersträvas.
Det finns redan i dag mer information att tillgå om denna förhandling än vad som funnits tillgängligt under EU:s tidigare bilaterala handelsförhandlingar. Nyligen publicerades till exempel förhandlingsmandatet som medlemsländerna gav till Kommissionen inför förhandlingarna. Regeringen ställde sig bakom det beslutet. Likaså välkomnar regeringen att kommissionen ska publicera, efter varje förhandlingsrunda med USA, en offentlig rapport som beskriver vad som har behandlats. Ytterligare steg i riktning mot att öka informationen kommer att tas.
Sverige har också varit aktivt i att försöka nå ut med information om förhandlingarna. Material har publicerats och seminarier har hållits till vilka arbetsmarknadens parter samt intresseorganisationer från det civila samhället bjudits in. Regeringen kommer att fortsätta engagera och informera intressenter och aktörer från hela samhället i den diskussionen.
Anf. 89 Amineh Kakabaveh (V)
Herr talman! Jag tackar statsrådet Mikael Damberg för svaret. Jag vill passa på att gratulera dig till posten som närings- och innovationsminister.
Jag tycker att ministerns redogörelse i detta svar är i enlighet med regeringsförklaringen. Men dessvärre får jag inte något konkret svar. Det gäller särskilt om Sverige kommer att jobba för att göra som till exempel Österrike och Tyskland och lyfta ut det så kallade investeringsskyddet ISDS. Vi har hört mycket kritik från båda sidorna av Atlanten. Fackliga organisationer, miljörörelser och folkliga rörelser är mycket oroliga över de processer som pågår med anledning av avtalet TTIP, Transatlantic Trade and Investment Partnership.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Avtalen har fått extra uppmärksamhet när det gäller hur man proppar olika antibiotika i mat, till exempel i kyckling. Det är andra regler och normer i USA än i Europa och särskilt Sverige.
Olika mycket viktiga delar i detta handlar om fackliga rättigheter. Jag har stora förväntningar och förhoppningar om att den svenska regeringen kommer att jobba för dessa rättigheter med tanke på till exempel de fackliga rättigheter som blev underordnade frihandelsavtal och fri rörlighet när det gäller Lavalavtalet, där byggnadsarbetarna inte fick samma rättigheter till löneutveckling. Det handlade också om miljöarbete. Vi har faktiskt svart på vitt att många storföretag har fått så mycket makt att de i domstolar fått stater, till exempel Australien, att betala pengar för att man inte har gjort investeringar i deras verksamheter.
Det skulle också handla om den viktiga överenskommelsen mellan regeringen och Vänsterpartiet om vinsterna i välfärden, att Carema och många andra stora riskkapitalister skulle kunna kräva av Sverige att betala pengar. Det är inte någon demokratisk hållning. Det är verkligen ingenting som svenska folket, löntagarna eller de fackliga organisationerna vill.
Därför vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg följande: Kommer Sverige och statsrådet att jobba för att lyfta ut investeringsskyddet ur dessa avtal, precis som Österrike och Tyskland har gjort, eftersom det är ett hinder för demokrati, öppenhet, miljö och människors och djurs hälsa?
Anf. 90 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Tyskland som jag känner till - Österrike känner jag inte till - har inte sagt att de vill lyfta ut ISDS. De har sagt att man ska ha ett annat regelsystem för tvistlösningsmekanismen. De har inte sagt att man ska ta bort den helt och hållet.
Jag är en gammal facklig förhandlare. Men om parterna inte följer avtalet när ett avtal ska slutas måste man kunna säga: Stopp och belägg, nu följer ni faktiskt inte detta avtal. Nu måste vi faktiskt gå till en förhandling på något sätt.
Ibland slutar det i Arbetsdomstolen, andra gånger inte. ISDS-frågan är jättesvår.
En sak som förvånar mig lite grann i denna debatt - tro mig, jag har varit med i många sådana debatter - är att alla säger: Exakt så här ska det bli.
Då måste jag ställa frågan: Hur vet man det? Hur kan man vara så säker på att det blir exakt så?
Om man tittar på ISDS i de olika handelsavtalen ser det nästan aldrig likadant ut. Det är rena fakta om ISDS.
Det är riktigt att Österrike har betalat ganska ordentliga skadestånd. Men det finns inget land som i skiljedom har blivit dömt till vare sig det ena eller det andra. Däremot pågår en process på Nya Zeeland om tobaksreklamen.
Vi vet inte hur detta kommer att se ut. Låt oss säga nej den dagen som vi har avtalet i hamn. Detta är ett av de största handelsavtal som EU, och för den delen Sverige, någonsin har slutit. Det finns många kontroversiella delar i detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Tro inte, Amineh Kakabaveh, att vi är de enda som har synpunkter. Är det bara vi som är rädda för antibiotika? Nej, amerikanerna är livrädda för att de ska bli förgiftade på grund av den dåliga djurhållning som de anser att Europa har. De är livrädda för kött från Europa.
Vi ska därför inte tro att vi är världsmästare. De har sin syn på saker, och vi har vår syn på saker.
GMO kan jag ta upp i nästa inlägg. Men jag ska till sist säga någonting om sekretessen i detta sammanhang. Jag tillsammans med andra i alla de andra partierna i denna riksdag var överens med Ewa Björling om att den första frågan som hon skulle driva inför dessa förhandlingar var att det skulle vara öppna förhandlingar enligt den svenska traditionen. Men nu är det så att vi inte ska förhandla med oss själva. Vi gillar öppenhet och offentlighet, men det gör inte alla länder och motparter. Vad ska vi göra då? Ska vi avstå från ett handelsavtal som kanske ger oss tillväxt, eller ska vi inte göra det?
Anf. 91 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Jag börjar med att framhålla det som jag har försökt säga i mitt svar, nämligen att dessa avtal är mycket betydelsefulla, inte bara för vårt land. Det kan lätt bli en svensk diskussion. Eftersom Sverige är ett litet och exportberoende land har vi mycket att vinna på dessa internationella handelsavtal. Men vi kan globalt se att dessa internationella handelsrundor har gått lite i baklås. De regionala stora handelsavtalen är därför mycket viktiga för alla oss i Sverige. Vi brukar gemensamt främja en öppnare handel och sjysta spelregler på en global marknad. Då blir dessa handelsavtal viktiga i sig för till exempel USA, Sverige och Europa. Men de blir också viktiga för att de sätter en standard för vilken handelsrelation som vi ska ha i andra delar av världen. Detta avgörs nu lite grann av hur vi hanterar dessa handelsavtal.
Ingen ska inbilla sig att det är enkla förhandlingar. Det är jättekänsligt på båda sidor. Från början gick dessa förhandlingar ganska enkelt och framåt. Nu gick de in i en lite svårare period. Och så kommer det att vara.
Jag tycker dock ändå att vi måste bestämma oss - har vi en ambition att försöka få avtalen i hamn? Är de viktiga för oss, på båda sidor? Ja, det är de. Finns det problem med detta? Ja, det finns det. Finns det utmaningar i hur man hanterar tvistlösningsmekanismerna? Ja, det finns det, och det vill vi erkänna. Vi tycker att det är bra att EU-kommissionen har tagit dessa initiativ, att man har tagit lite paus och involverat parterna för att se hur man kommer vidare.
Det är nämligen så, vilket Börje Vestlund också sade tidigare, att alla de här avtalen inte ser likadana ut. De är väldigt olika. Sverige har i dag, om jag har fått rätt uppgifter, över 60 bilaterala investeringsskyddsavtal som vi har godkänt. Sverige har än så länge aldrig varit föremål för en stämning när det gäller dessa 60 avtal.
Vi är ett litet land som ibland har sagt att vi behöver sådana här avtal, framför allt med länder som inte har en riktigt tydlig rättstradition. Vi vill nämligen att investeringarna ska komma till stånd. Landet kanske inte är tillräckligt stabilt än, men vi vet att landet kan lyftas genom att vi via företagen investerar. Det kan bli mer demokratiskt och faktiskt gå i rätt riktning. Det brukar vi ofta ha en gemensam uppfattning om, men för att privata företag ska våga göra den investeringen måste det finns någon form av spelregler för vad som gäller.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker alltså att det är viktigt att vara tydlig med att vi ser handelsavtalen - både när det gäller USA och när det gäller det Kanada-avtal som redan är framförhandlat - som viktiga för Sverige och att vi ska försöka få dem i hamn. Men vi ska också ta en diskussion om hur de här frågorna faktiskt ska lösas i avtalet, i stället för att säga nej innan vi har sett det. Nu tycker jag nämligen att vi har en progressiv diskussion i hela Europa.
Jag tror inte att det kommer att se ut precis som det gjorde i början av avtalet, utan det håller på att förändras. Jag tror att det kan komma något väldigt positivt från de här förhandlingarna. Då kanske vi kan sätta en standard som inte bara spelar roll i handelsrelationerna mellan USA och Sverige utan också kan användas mot andra handelspartner runt om i världen. Det tror jag att vi ska bära med oss i diskussionen när vi går vidare.
Det finns flera andra frågor, men jag kanske kan återkomma till dem. Nu har jag nämligen tappat bort mig lite grann.
Det finns dock även begränsningar i vad det blir - finns det till exempel krav på att privatisera avtalen? Där är det väldigt tydligt att tjänster som drivs i offentlig regi utan konkurrens eller vinstintresse är uteslutna ur handelsavtalen. Det är viktigt att Sverige hävdar principen att undanta vård och skola, vilket vi traditionellt sett alltid gör, men jag tror inte att det finns en idé om att öppna upp de marknaderna på den amerikanska sidan heller. I vissa frågor har vi nog alltså en mer gemensam uppfattning än man kan tro.
Anf. 92 Amineh Kakabaveh (V)
Herr talman! Jag tackar Mikael Damberg för svaret. Problemet är att det är precis på grund av hans redogörelse för svårigheterna i de olika handelsavtalen och de utmaningar de innebär som vi i Sverige faktiskt ska vara extra noggranna och extra tydliga. Vi har nämligen andra traditioner.
Jag tror även att många länder i EU har ett någorlunda bättre skydd när det gäller djurs och människors hälsa samt fackliga rättigheter och andra demokratiska processer än vad som gäller på andra sidan Atlanten. Jag tror också, apropå det Börje nämnde, att det är av det skälet som många - mer än en miljon - människor har skrivit under en protest till EU-kommissionen om att de inte accepterar detta. Det är 400-500 miljö- och folkrörelseorganisationer som på båda sidor av Atlanten är engagerade i denna fråga.
Det finns alltså mycket stark anledning att oroa sig. Det gäller även det här med öppenheten, som är grunden i en demokrati. Vi i Sverige är väldigt vana vid subsidiaritetsprincipen och att beslut ska fattas så nära människorna som möjligt. I de här handelsavtalen och särskilt i investeringsskyddet, ISDS, är det dock bekymmersamt för många organisationer; man ser inte exakt hur det ska bli.
Det har varit så i Australien, där många dör i rökning. Man ville därför minska rökningen, och jag tror att det är företaget Philip Morris som har stämt staten på pengar. Vi har Lavalavtalet och också annat, som Carema, som kan ställa till problem om det här går igenom - om Sverige inte tydligt säger att vi inte vill ha investeringsskyddet i avtalet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag håller med Mikael Damberg om att handel är viktigt. Sverige är ett litet land, och vi är i behov av olika handelsavtal och samarbeten världen över. Detta ska dock inte ske på bekostnad av demokratin eller på bekostnad av arbetsrätten och fackliga rättigheter, som man har kämpat för och skapat i århundraden i det här landet. Det ska inte heller ske på bekostnad av människor och djur, som vi kämpar för i Vänsterpartiet. Jens Holm, som är expert i de här frågorna, hade velat vara med i dag men kunde inte eftersom kvällen blev så sen.
Jag vet att det finns många engagerade ledamöter både i EU-parlamentet - de är från Sverige och från andra länder - och i detta parlament som inte vill ha en försämring för djurens rättigheter eller för vår hälsa. Man vill inte ha klorkycklingar från USA eller något annat land, utan man vill helt enkelt ha regler och normer som skyddar människor, demokrati och hälsa. Därför tycker jag att det vore bra om regeringen och Mikael Damberg jobbade för att ISDS ska lyftas bort.
Anf. 93 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Och amerikanerna vill inte ha vårt kött, som de anser inte vara tillräckligt rent eftersom vi har för dålig djurhållning och hygien i våra djurstallar. Så är det. Den diskussionen har förts tidigare.
Låt mig komplettera med en siffra till Mikael Damberg: 52 av dessa avtal har en regel motsvarande ISDS i sig. Jag har inte någon gång hört talas om att någon stat i något av dessa bilaterala avtal har stämt Sverige, försökt att stämma Sverige eller diskuterat det.
Ibland lyfts diskussioner fram om att det skulle handla om att Vattenfall har stämt tyska staten, men det har ingenting med ISDS att göra utan med en civiltvist. Det har inte ett dugg med ISDS att göra. Det finns nämligen inget riktigt handelsavtal med Tyskland eftersom vi utgör en inre marknad. Det handlar helt enkelt om att man tycker att staten ska betala för att kärnkraftverken stängs. Det finns alltså mycket missuppfattningar i detta.
Jag tror att det finns ett problem med alla typer av handelsavtal, och det är att handelsavtal ligger långt ifrån människor. Jag tror att det är en helt korrekt observation. Men då handlar det om att det måste finnas bra information från oss och att vi inte till varje pris säger att det här inte gynnar oss - att djuren får det sämre, att anställda får det sämre och att allting kommer att bli sämre bara vi får detta handelsavtal. Det är ju inte sant. Det vet Amineh Kakabaveh, och det vet jag.
Anf. 94 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Jag tror att debatten om det här handelsavtalet kommer att fortsätta eftersom vi inte har sett avtalet än. Vi är mitt uppe i en förhandling där man har kommit en bit på väg i avtalet, men inte hela vägen. Det är nog rimligt att debatten också fördjupas när vi väl får se avtalet.
Om vi tar avtalet med Kanada var vi väldigt nöjda med att ro i land ett avtal med Kanada som var så brett. EU tyckte att det var en stor framgång. Det finns en investeringsklausul i det avtalet, fast inte så öppen som den har varit tidigare utan mer begränsad. Jag tror att vi hela tiden ska lära oss hur vi kan ta steg framåt och vad vi ytterligare kan göra för att både öka öppenheten och se till att det här fungerar på ett bättre sätt i framtiden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns en risk att om vi hela tiden målar upp alla problem med handelsavtalen kommer inga handelsavtal att tecknas, för det finns alltid många risker man kan diskutera. Man måste också diskutera om det finns några vinster med att teckna handelsavtal med andra länder. Finns det någonting som vi tjänar på när det gäller fackliga rättigheter om vi kan få en ökad tillväxt och fler jobb i våra länder? Jag skulle hävda att det som verkligen pressar tillbaka svensk fackföreningsrörelse i dag är 8 procents arbetslöshet. Det är det som gör att fackföreningsrörelsen i dag är svagare än den var när vi hade 4 procents arbetslöshet. Det här perspektivet måste vi ha med när vi diskuterar vad som är fördelarna med de här avtalen och hur vi kan skapa någonting som är bättre för framtiden.
Cecilia Malmström, som nämndes i den förra interpellationsdebatten, har sagt att hon som handelsminister vill ta ytterligare steg för att öka öppenheten kring de här förhandlingarna. Och jag tror att det enda sättet att ha en öppenhet är att minska lite grann av de missförstånd och de exempel som kanske inte riktigt stämmer kring det här avtalet och som sprids effektivt, så att det blir en seriös debatt. Men det kommer att finnas svåra avvägningar att göra vid ett handelsavtal om vi vill ha det brett. Utgångspunkten för oss har varit ett handelsavtal som omfattar ganska mycket, för det underlättar och gör det bättre för båda parter. Men träffar man ett brett avtal kommer det att finnas fler frågor att diskutera. Så är det. Och det kommer att finnas svårare frågor att avgöra.
Jag ser fram emot att återkomma till kammaren när förhandlingarna har kommit lite längre, när vi ser hur det egentligen ser ut på papperet och vad det är vi har att ta ställning till. Det blir lite grann att ta ställning till någonting som vi inte riktigt vet vad det kommer att vara innan vi har handelsavtalet framme.
Jag ser fram emot att vi i Sverige fortsätter att hävda, också med våra europeiska kamrater, att det finns en positiv sida av detta. Det är lätt att man dras med och bara talar om de problem som finns med avtalet, men vi har ett ansvar också att få Europa att inse att Europa är i en allvarlig ekonomisk situation och att vi har mycket att vinna på nya handelsavtal, både med Kanada och med USA.
Anf. 95 Amineh Kakabaveh (V)
Herr talman! Problemet är som sagt inte att Sverige inte behöver ett handelsavtal, mer arbete, välstånd och innovation. Problemet är att det finns för många storföretag som är involverade och att det finns ett hemlighetsmakeri. Jag läste någonstans att det bara är 4-5 procent av folkrörelserna som är involverade i detta. En överväldigande majoritet är storföretagens representanter i expertgruppen. Vad är det för öppenhet med detta? Det finns tyvärr ingen öppenhet, och därför finns det en stor rädsla.
Sverige har sina egna traditioner och sin egen öppenhet. Sverige har sina demokratiska ramar och principer vad gäller till exempel vår hälsa, miljön, djuren, konsumenterna och politiskt fattade beslut. Därför är det bra att man redan nu, innan avtalet är undertecknat och färdigt, avhandlar alla bitar och gör konsekvensanalyser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag förstår att vi inte kommer att arbeta med alla delar i ett så gigantiskt avtal. Men det är viktigt att regeringen och statsrådet delger oss om man tycker att Tyskland och Österrike har gjort rätt. Kommer Sverige i så fall att jobba efter deras position och lyfta ut ISDS?
Anf. 96 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Som jag skriver i svaret följer vi den diskussion och den konsultation som nu har varit. Vi får se hur kommissionen hanterar den här debatten. Innan de har kommit tillbaka med ett förslag tycker jag inte att vi ska låsa fast våra positioner så tydligt.
Det finns en progressiv och bra debatt som handlar om hur avtalet ska utvecklas, hur det kan bli bättre och hur man kan garantera att det inte får de negativa sidorna. Samtidigt ska vi kunna garantera att investerare kan vara trygga i att göra de investeringar i andra länder som de planerar för och ska kunna göra. Svenska företagare har känt en trygghet i att de har någon form av mekanism och säkerhet när de gör stora investeringar i andra länder.
Jag välkomnar att få se vad kommissionen kommer fram till. Sverige kommer definitivt att följa den här frågan väldigt noga.
Det är dock viktigt att framhålla två saker.
Det första är att inte någon form av sådana här avtal kan inskränka vår demokratiska rätt att i den här kammaren fatta vilka beslut vi vill. Sverige har också en rättstradition som vi har slagit fast i grundlagar och annat. Om vi fattar beslut om att helt stänga en verksamhet eller konfiskera ett hus för att bygga en väg har vi i den här kammaren bestämt att husägaren ska få någon form av ekonomisk kompensation för att vi behöver ha huset för att i stället kunna bygga en väg. Denna rättstradition och trygghet kring investeringar har vi skapat i vårt land, men det innebär inte att vi avhänder oss rätten att fatta de beslut som vi vill göra i vårt land för att åstadkomma förändringar.
Det andra som är viktigt att framhålla är att TTIP inte syftar till att sänka några nivåer när det gäller hälsa, miljö och säkerhet. Det framgår tydligt av de mandat som medlemsländerna gav till kommissionen att jobba efter inför förhandlingarna. Sedan får vi se om vi kommer hela vägen fram, men det är i alla fall det som vi har skickat med kommissionen inför förhandlingarna.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.