Det svenska arbetsmiljöarbetet
Interpellation 2020/21:401 av Ciczie Weidby (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-02-03
- Överlämnad
- 2021-02-03
- Anmäld
- 2021-02-04
- Sista svarsdatum
- 2021-02-24
- Svarsdatum
- 2021-03-19
- Besvarad
- 2021-03-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Tidningen Arbetet har i en serie artiklar granskat det svenska arbetsmiljöarbetet, med fokus på den pressade situationen för skyddsombud. Granskningen består av tre delar.
Den första delen rör de lokala skyddsombuden. Granskningen visar att antalet lokala skyddsombud inom LO-förbunden har minskat kraftigt under perioden 2012–2020. År 2012 fanns drygt 64 500 skyddsombud inom LO-förbunden. År 2020 fanns drygt 52 300 skyddsombud. Mer än 12 000 skyddsombud har således försvunnit på åtta år. Orsakerna till detta är flera. Företrädare för LO och LO-förbunden lyfter fram trakasserier från arbetsgivare och fler otrygga anställningar som möjliga orsaker till utvecklingen. Andra förklaringar till att antalet skyddsombud minskar kan vara att antalet företag med få anställda ökar samt att företagens verksamheter blir alltmer slimmade. Enligt Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet, får det minskade antalet lokala skyddsombud allvarliga konsekvenser. Färre skyddsombud innebär att färre kan driva arbetsmiljöfrågorna, vilket påverkar arbetsmiljön negativt. Sämre arbetsmiljö leder till sämre hälsa och fler sjukskrivningar, vilket belastar såväl sjukvården som sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna. Det är en katastrof för hela samhället, konstaterar Steinberg (Arbetet de 25 januari).
Den andra delen rör de regionala skyddsombuden (RSO). Granskningen visar att det nuvarande systemet med regionala skyddsombud riskerar att förändras i grunden. I juni 2020 röstades regeringens förslag om att utöka de regionala skyddsombudens tillträdesrätt ned av en riksdagsmajoritet bestående av M, KD, L, C och SD. De fem högerpartierna riktade i stället en uppmaning till regeringen att tillsätta en utredning för att utvärdera effekten av de regionala skyddsombudens verksamhet (betänkande 2019/20:AU13). Enligt högerpartierna fungerar inte det nuvarande systemet. En majoritet av högerpartierna med SD i spetsen vill, i likhet med Svenskt Näringsliv, ersätta de regionala skyddsombuden med oberoende arbetsmiljörådgivare från Arbetsmiljöverket. Ingen översyn har ännu inletts men enligt Arbetsmarknadsdepartementet är en sådan på gång inom Regeringskansliet (Arbetet den 26 januari).
Den tredje delen rör statens satsningar på arbetsmiljö, närmare bestämt arbetsmiljöinspektörer. Granskningen visar att Sverige, sett till antalet sysselsatta, satsar betydligt mindre på arbetsmiljö än våra nordiska grannländer. Enligt FN:s arbetsmarknadsorgan ILO bör det finnas en inspektör per 10 000 arbetstagare. Sverige bör alltså med sina 5,1 miljoner sysselsatta ha 510 arbetsmiljöinspektörer. I fjol hade Sverige 258 stycken. Det är betydligt färre i förhållande till arbetskraften än i våra nordiska grannländer. I Danmark är 3 miljoner sysselsatta. Ändå har Danmark fler arbetsmiljöinspektörer än Sverige (280 stycken). I Danmark genomförs även fler inspektioner. Medan Danmark genomförde drygt 36 000 inspektioner 2019 gjorde Sveriges arbetsmiljöinspektörer 27 000 inspektioner samma år. Trots att regeringen vill se större ambitioner från Arbetsmiljöverket tillförs inga nya anslag. Regeringens mål om att ha 300 arbetsmiljöinspektörer på plats i slutet av 2020 misslyckades. I år planeras det enbart för nyrekryteringar för att ersätta pensionsavgångar och andra avslutade tjänster (Arbetet den 27 januari).
Sammantaget visar Arbetets granskning på allvarliga problem och brister inom det svenska arbetsmiljöarbetet, viket i förlängningen hotar arbetstagares liv och hälsa. För att motverka denna utveckling krävs kraftfulla åtgärder från regeringens sida.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
- Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att vända den negativa utvecklingen med allt färre skyddsombud inom LO-förbunden?
- Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att värna och utveckla det nuvarande systemet med regionala skyddsombud?
- Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att öka antalet arbetsmiljöinspektörer i linje med ILO:s riktlinjer?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:401
Webb-tv: Det svenska arbetsmiljöarbetet
Dokument från debatten
- Fredag den 19 mars 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:97
- Protokoll 2020/21:97 Fredagen den 19 marsProtokoll 2020/21:97 Svar på interpellation 2020/21:401 om det svenska arbetsmiljöarbetet
Protokoll från debatten
Anf. 75 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru ålderspresident! Ciczie Weidby har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att vända den negativa utvecklingen med allt färre skyddsombud inom LO-förbunden, vilka åtgärder jag avser att vidta för att värna och utveckla det nuvarande systemet med regionala skyddsombud samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka antalet arbetsmiljöinspektörer i linje med ILO:s riktlinjer.
Den svenska arbetsmiljölagstiftningen bygger på att arbetsgivaren samverkar med arbetstagarna i syfte att åstadkomma en bra arbetsmiljö. Skyddsombudet är arbetstagarnas representant och företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor. Skyddsombudens verksamhet är av stor betydelse för att det systematiska arbetsmiljöarbetet på landets arbetsplatser ska fungera. Skyddsombud utses av lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren.
Regeringen anser att det är viktigt att det finns skyddsombud på alla arbetsplatser och att arbetsmarknadens parter inom ramen för den svenska modellen tar ansvar för att säkerställa detta. Det är även angeläget att skyddsombuden får rätt förutsättningar och den utbildning som krävs för att kunna genomföra sitt uppdrag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ett regionalt skyddsombud har samma befogenheter som ett lokalt skyddsombud och har en grundläggande uppgift i att aktivera det lokala arbetsmiljöarbetet och främja det systematiska arbetsmiljöarbetet. De regionala skyddsombuden har också en viktig roll i att uppmärksamma arbetsmiljörisker på arbetsställen som saknar ett organiserat lokalt skyddsarbete.
Regeringens proposition rörande en utvidgning av tillträdesrätten för regionala skyddsombud, som riksdagen avslog, hade som syfte att komma till rätta med de problem som uppstått på en förändrad arbetsmarknad genom att stärka arbetsmiljöarbetet på arbetsställen som saknar ett organiserat lokalt skyddsarbete och därigenom förebygga ohälsa och olyckor i arbetet.
Riksdagen tillkännagav vad arbetsmarknadsutskottet anförde om att regeringen ska tillsätta en utredning för att utvärdera effekten av de regionala skyddsombudens verksamhet. Ärendet bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen avser alltså att återkomma i denna fråga.
Arbetsmiljöinspektörer utses av Arbetsmiljöverket, och verksamheten hör till kärnverksamheten. Inspektörerna når genom stickprovskontroller årligen mellan 3 och 5 procent av alla arbetsställen i landet. Därtill arbetar Arbetsmiljöverket med insatser inom information och kommunikation, och genom dessa nås betydligt fler arbetsställen. Tyvärr kommer vi aldrig att kunna vare sig reglera eller inspektera bort alla risker och brister i arbetsmiljön.
Arbetsmiljöverkets arbete med att analysera bakomliggande orsaker och att informera om både regelverk och resultatet av inspektioner, i syfte att öka både motivation och kunskap om hur samverkansarbetet ska bedrivas, är av stor betydelse för det svenska arbetsmiljöarbetet.
Mellan 2015 och 2018 ökade regeringen Arbetsmiljöverkets anslag med cirka 110 miljoner kronor för att myndigheten skulle kunna anställa fler inspektörer och öka närvaron på arbetsplatserna. Under de senaste åren har fler inspektörer anställts, och 2019 gjorde Arbetsmiljöverket nästan 10 000 fler inspektioner jämfört med 2016.
I augusti 2020 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att göra en analys av Arbetsmiljöverket, bland annat i syfte att få ett fördjupat underlag om hur satsningarna har fallit ut. Regeringen har också sett över Arbetsmiljöverkets instruktion och infört vissa ändringar som trädde i kraft den 1 januari 2018.
En av ändringarna var att myndighetens tillsyn över arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen ska planeras främst med utgångspunkt i analyser av arbetsmiljörisker och risk för att aktörer medvetet bryter mot regelverket.
Under 2021 förstärks Arbetsmiljöverkets anslag med ytterligare 30 miljoner kronor i syfte att utöka inspektionerna mot företag som misstänks för att medvetet bryta mot arbetsmiljöregler eller lagar i syfte att få konkurrensfördelar.
Anf. 76 Ciczie Weidby (V)
Fru talman! Jag tackar Eva Nordmark för svaret.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är jättebra att regeringen precis som vi anser att det ska finnas skyddsombud på alla arbetsplatser inom ramen för den svenska modellen. Det är också bra att regeringen tycker att det är angeläget att skyddsombuden får rätt förutsättningar och den utbildning som krävs för att de ska kunna utföra sitt uppdrag.
Men Eva Nordmark svarar inte riktigt på frågan om vilka åtgärder ministern vill vidta för att vända den negativa utvecklingen med allt färre skyddsombud.
Företrädare från LO-förbunden lyfter fram trakasserier från arbetsgivare och fler otrygga anställningar som möjliga orsaker till utvecklingen. Andra förklaringar till att antalet skyddsombud minskar kan vara att antalet företag med få anställda ökar och att företagens verksamheter blir alltmer slimmade. En tredje orsak är att skyddsombuden upplever att de inte får tillräckligt stöd från Arbetsmiljöverket.
Skyddsombudens roll och uppgift är tänkt att gynna även företaget och arbetsköparen, men om arbetsköparen inte vet vad skyddsombud är eller vad de gör och saknar kunskap om arbetsmiljörätt finns ju inga förutsättningar för ett gott arbetsmiljöarbete.
Fru talman! I debatten läggs ofta fokus på arbetsplatsolyckor och dödsolyckor, och det är jätteviktigt. Men de långsiktiga effekterna av en dålig arbetsmiljö uppmärksammas inte lika ofta trots att dålig arbetsmiljö ofta leder till sämre hälsa och i förlängningen kortare liv.
Inom LO-kollektivet får kvinnor allt kortare livslängd. En undersköterska faller ju inte död ned från en byggställning, som en byggarbetare kan göra, men år av tunga lyft och dåliga arbetsvillkor ger sämre hälsa och kortare liv.
För att vända denna utveckling krävs politiska åtgärder. Det räcker inte med att förlita sig på att arbetsmarknadens parter ska lösa det.
Skyddsombudens ställning måste stärkas. Skyddsombudsutbildningens längd måste regleras i arbetsmiljölagen och uppgå till minst fem dagar. De måste också få lagstadgad rätt till vidareutbildning.
Anställningstryggheten måste stärkas så att skyddsombuden vågar stå upp för en god arbetsmiljö utan att behöva vara rädda att förlora jobbet.
Givetvis måste också anslagen till Arbetsmiljöverket höjas kraftigt så att myndigheten kan ge det stöd som skyddsombuden efterfrågar.
Att tillsätta en utredning för att utvärdera effekten av de regionala skyddsombudens verksamhet är knappast detsamma som att värna nuvarande system. Det riskerar snarare att öppna dörren för att avskaffa systemet och ersätta de regionala skyddsombuden med så kallade oberoende arbetsmiljörådgivare, som högern och Svenskt Näringsliv vill.
Fru talman! Under den här mandatperioden har den S-ledda regeringen vikit ned sig i ganska många viktiga frågor som Socialdemokraterna traditionellt tagit strid för, till exempel arbetsrätten och hyressättningssystemet.
Kommer regeringen att vika ned sig även när det gäller det nuvarande systemet med regionala skyddsombud? Eller kommer ni att vidta åtgärder för att värna och utveckla systemet?
Anf. 77 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Har regeringen vikt ned sig? Svaret är nej. Vi kommer aldrig att vika ned oss när det gäller skyddsombudens och de regionala skyddsombudens viktiga roll för att säkerställa en trygg, god och säker arbetsmiljö.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi visste nog inför omröstningen i riksdagen att det inte var helt säkert att vi skulle få igenom den utökade tillträdesrätten för de regionala skyddsombuden, men för mig och regeringen var det så viktigt att ändå ta fajten, även om vi inte lyckades hela vägen in i mål. Vi kommer givetvis på alla sätt i vårt fortsatta arbete att göra allt vi kan för att stärka skyddsombudens och de regionala skyddsombudens roll och värna den och inte minst se till att vi skapar en tryggare och bättre arbetsmarknad.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet är själva grunden för en god arbetsmiljö. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete handlar om samverkan och att se till att det blir en naturlig del i det dagliga arbetet på alla arbetsplatser i hela Sverige.
Det är lokalt på arbetsplatsen, i dialog mellan arbetsgivare och skyddsombud, man vet bäst hur arbetet bör organiseras på ett sätt som både förstärker de positiva faktorerna i jobbet och eliminerar riskerna.
Arbetsmarknadens parter har här en samlad kompetens och branschkunskap för att på bästa sätt kunna företräda dem som ska tillämpa lagstiftningen.
Om det saknas förutsättningar för samverkan om arbetsmiljön lokalt på arbetsplatsen är det riktigt illa, så vi behöver verkligen se till att det finns möjlighet att ha en väl fungerande skyddsorganisation på alla arbetsplatser.
Vi vet att risken för både ohälsa och olyckor är större på arbetsplatser där det saknas skyddsombud. Detta drabbar inte bara den enskilde, utan det får också negativa konsekvenser för företagens produktivitet och konkurrenskraft. Det är alltså också mycket viktigt utifrån arbetsgivarnas perspektiv, precis som riksdagsledamoten var inne på i sitt anförande.
Det finns en samsyn mellan parterna, arbetsgivarna och fackföreningarna, och staten om att vi behöver jobba för att förstärka de faktorer som underlättar samverkan lokalt om arbetsmiljön för att få det att fungera på allra bästa sätt.
Parterna behöver ta ett stort ansvar när det gäller att rekrytera och behålla skyddsombud. I enlighet med den svenska modellen är det parterna som ska säkerställa att det finns skyddsombud och att både skyddsombud och arbetsgivare har den utbildning, kunskap och kompetens som behövs för att kunna just säkerställa arbetet längst ut på varje arbetsplats.
Staten och myndigheterna måste ta ansvar för att arbetsmiljöregelverket är utformat på ett sådant sätt att det funkar i relation till den svenska partsmodellen.
I den arbetsmiljöstrategi som jag presenterade för ungefär en månad sedan står just trepartsarbetet i fokus. Vi behöver säkerställa att statens och myndigheternas insatser lirar med det som är parternas viktigaste uppdrag här, både arbetsgivarnas ansvar och fackens och skyddsombudens viktiga roll.
Jag beklagar att majoriteten i Sveriges riksdag fällde förslaget om utökad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden. Jag tror att vi behöver fortsätta att arbeta för att säkerställa att detta kan ske i framtiden.
Anf. 78 Ciczie Weidby (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, Eva Nordmark! Det finns absolut en samsyn mellan oss i flera olika frågor som rör just arbetsmiljöarbete.
Jag noterade att ministern i sitt svar redogjorde för de anslagshöjningar till Arbetsmiljöverket som genomfördes under förra mandatperioden, när regeringen hade ett budgetsamarbete med Vänsterpartiet. Utan oss hade alltså den satsningen blivit betydligt mindre.
Sett till antalet sysselsatta satsar vi i Sverige betydligt mindre på arbetsmiljön än våra nordiska grannländer gör. FN:s arbetsmarknadsorgan ILO anser att det bör finnas en inspektör per 10 000 arbetstagare. Sverige bör alltså med sina 5,1 miljoner sysselsatta ha omkring 510 arbetsmiljöinspektörer. I fjol hade vi 258. Det kan jämföras med till exempel Danmark där man har omkring 3 miljoner sysselsatta men ändå har fler inspektörer än Sverige. I Danmark genomförs dessutom många fler inspektioner än i Sverige.
Trots att regeringen vill se större ambitioner från Arbetsmiljöverket ser jag inte att man tillför mer anslag för det. Regeringens mål om att ha 300 inspektörer på plats i slutet av 2020 misslyckades. Och i år planeras enbart för nyrekryteringar för att ersätta pensionsavgångar och andra avslutade tjänster.
Arbetet gjorde en granskning. Den visar sammantaget på allvarliga problem och brister inom det svenska arbetsmiljöarbetet. Som vi har sagt tidigare hotar det i förlängningen arbetstagares liv och hälsa. Det krävs kraftfulla åtgärder från regeringen för att ta tag i det.
Det finns risk för att jag låter lite tjatig, men Eva Nordmark svarar inte på frågan: Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att öka antalet arbetsmiljöinspektörer i linje med ILO:s riktlinjer?
Det är jättebra att regeringen förstärker Arbetsmiljöverkets anslag. Men är ministern beredd att verka för att skjuta till mer resurser? Om hon inte är beredd att skjuta till mer resurser, när tänker sig ministern att Sverige ska uppnå ILO:s riktlinjer om en inspektör per 10 000 arbetstagare - 2030, 2040 eller 2050?
Anf. 79 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Regeringen har förstärkt resurserna till Arbetsmiljöverket. Vi gjorde det under förra mandatperioden, och vi förstärker nu med ytterligare 30 miljoner för att säkra att vi kan komma åt arbetslivskriminaliteten, som har vuxit sig allt större på svensk arbetsmarknad. Förra året satsade vi också 2 miljoner extra på regionala skyddsombuds utbildningsmöjligheter.
Mitt svar på interpellantens fråga är: Ja, jag ser också behovet av att fortsätta förstärka inspektionsverksamheten. Den är helt central, och den bidrar till regelefterlevnaden på svensk arbetsmarknad.
Nu, mitt i en pandemi, ser vi hur viktiga Arbetsmiljöverkets inspektioner är. För bara några veckor sedan gav regeringen myndigheten ett uppdrag att inspektera särskilt riskutsatta branscher. Det är ett arbete som nu har kommit igång. Det kommer att vara ungefär 2 000 inspektioner som såklart är otroligt viktiga, inte minst för dem som nu är på en arbetsplats där man riskerar att smittas av covid-19.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill samtidigt säga att de nästan 30 000 arbetsplatsinspektioner som Arbetsmiljöverket gör varje år inte kan ersätta det arbete som skyddsombuden gör. Vi har en superkraft på svensk arbetsmarknad när det gäller säkerhet och trygghet på våra arbetsplatser. Det är våra skyddsombud. De är superkraften i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Våra nästan 100 000 skyddsombud - de behöver bli fler - finns runt om i landet och utför varje dag ett livsviktigt arbete. De ska ha de bästa förutsättningarna. De gör ett arbete som inte ens 10 000 arbetsmiljöinspektörer kan ersätta. Det är viktigt att klargöra det. Jag är orolig över att en del politiska krafter börjar ifrågasätta skyddsombudens roll och betydelse.
Vi behöver se till att vi har en myndighet som har resurser och att vi har arbetsplatsinspektörer och resurser till inspektionsverksamhet, men vi behöver också säkerställa skyddsombudens viktiga roll och att vi har regionala skyddsombud som kan aktivera skyddsverksamheten ute på arbetsplatserna.
Som tidigare facklig ledare har jag sett hur det fungerar i andra länder. Det går aldrig att ersätta skyddsombudsverksamheten, det lokala arbetet och det systematiska arbetet, med någon myndighet. Det är viktigt. Det är också en del av den svenska modellen. Jag tror att det skulle vara en utveckling som ingen av oss, vare sig politiskt eller parterna, skulle vilja se.
Jag vill försäkra Ciczie Weidby om att jag som socialdemokratisk arbetsmarknadsminister outtröttligt kommer att fortsätta kämpa både för att vi ska ha en myndighet med goda förutsättningar att utföra sitt viktiga jobb och för att vi ska fortsätta ha en skyddsombudsverksamhet på alla platser runt om i Sverige. Det är av avgörande betydelse för människor som arbetar i vårt land men också för Sverige och vårt välstånd.
Anf. 80 Ciczie Weidby (V)
Fru talman! Tack, Eva Nordmark, för debatten! Jag tror att det finns all anledning att återkomma till denna.
Jag upplever tyvärr inte att alla ministerns svar är särskilt utförliga. Jag anar också en viss passivitet och lite brist på visioner. Om vi ska vända den dåliga utvecklingen med färre skyddsombud och värna det här systemet krävs det åtgärder. Skyddsombudens ställning måste stärkas, anställningstryggheten måste stärkas, RSO-systemet måste utvecklas - inte avvecklas - och Arbetsmiljöverket behöver mer resurser.
Regeringens nya arbetsmiljöstrategi ger en helt annan bild av regeringens ambitioner på arbetsmiljöområdet. Det är en ambitiös strategi med högt ställda mål. Om regeringen menar allvar med sin strategi måste man visa det i handling. Det krävs politiska åtgärder nu. Alla människor har rätt att arbeta i en trygg och säker arbetsmiljö. Men i dag har många en arbetsmiljö som präglas av stress, låg bemanning, tunga lyft och monotona arbetsuppgifter.
Visa att ni menar allvar med er arbetsmiljöstrategi! Låt inte era nyliberala samarbetspartier diktera villkoren för den här politiken! Stå upp för arbetstagarna, och satsa på arbetsmiljön!
Anf. 81 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Tack, Ciczie Weidby!
Jag är övertygad om att vi håller med varandra i sak i stora delar när vi diskuterar arbetsmiljöfrågorna. Som jag har beskrivit är möjligheten för våra skyddsombud att varje dag utföra sitt livsviktiga arbete ute på arbetsplatserna central också i regeringens nya arbetsmiljöstrategi.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ser mycket fram emot att förverkliga den strategin. Det är en ambitionshöjning för arbetsmiljöpolitiken. Jag är stolt över strategin. Nu krävs det hårt arbete för att regeringen tillsammans med våra myndigheter och tillsammans med parterna ska förverkliga detta.
Vi lär säkert återkomma till debatten om arbetsmiljöfrågorna framöver.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.