Hatbrott mot svenskar
Interpellation 2019/20:351 av Mikael Strandman (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-02-20
- Överlämnad
- 2020-02-20
- Anmäld
- 2020-02-21
- Svarsdatum
- 2020-03-06
- Besvarad
- 2020-03-06
- Sista svarsdatum
- 2020-03-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
När rånoffret inte kunde ta ut pengar på sitt kort blev de unga rånarna missnöjda och straffade honom genom att överösa honom med sparkar. En film från händelsen började cirkulera i mitten av december, och nu har domen mot de 16-åriga gärningsmännen kommit. Misshandeln avslutas med att de säger vidriga jävla svenne och tvingar honom att öppna munnen så de kan urinera i den. Detta är bara en av otaliga filmer som cirkulerar på nätet där ungdomsgäng gruppmisshandlar andra ungdomar i vad som inte kan beskrivas som annat än hatbrott.
Problemet har nu vuxit sig så stort att det påverkar en hel generation av svenska tonåringar, unga män och kvinnor som hela tiden måste beakta det faktum att de kan bli misshandlade och rånade på grund av att de till sitt ursprung är svenskar.
Varje år görs ett antal anmälningar där offren misstänks ha valts ut eftersom de är svenskar. Hatbrott är inte en egen brottskategori utan en straffskärpning som beror på att gärningspersonen velat kränka offret baserat på vem offret är. Det handlar om personens religion, hudfärg, sexuella läggning, ursprung eller etnicitet. Om åklagaren lyckas bevisa att någon misshandlar någon annan på grund av att hen är mörkhyad så blir straffet hårdare. Men detta borde även gälla om det anses bevisat att offret utsatts eftersom hen är svensk. Men hittills finns det inga fällande domar när offren valts ut för att de är svenskar, och inte ens åklagarna känner till hur fallen ska drivas.
I förarbeten och lagkommentarer till 29 kap. 2 § brottsbalken kan man bland annat läsa att bestämmelsen oftast torde aktualiseras vid brott som riktas mot minoritetsgrupper eller någon som tillhör en sådan. Som framhålls i förarbetena kan den emellertid tillämpas även om någon eller några angripits av exempelvis det skälet att de är svenskar.
Med andra ord görs det en åtskillnad här på ursprunget. Hatbrott mot en person med svenskt ursprung anses inte lika allvarligt eftersom personen med svenskt ursprung tillhör en majoritet totalt sett i landet.
Samma diskriminerande situation råder tyvärr för lagen om hets mot folkgrupp, 16 kap. 8 § brottsbalken. Syftet med införandet av lagen 1948 var att skydda minoriteter från de fasor som skett några år tidigare i Europa. Då, i slutet på 1940-talet, var Sverige ett homogent land med ytterst få människor med annat ursprung, och överallt i samhället var svenskar i majoritet. Lagen var på detta vis logisk.
Men så ser det inte ut i Sverige i dag, Sverige har blivit ett mångkulturellt land där segregationen har gett upphov till stora etniska och religiösa särområden på många ställen. Som tillhörande ett visst religiöst eller etniskt ursprung kan i stort sett vem som helst i dag utsättas för rasism, diskriminering och hatbrott, oavsett ens egen grupps storlek totalt sett i landet, beroende på var man väljer att bo.
De få gånger lagen prövats i domstol har tidigare justitiekanslern Göran Lambertz uppfattning varit vägledande, nämligen att svenskar inte omfattas av lagen:
Syftet vid tillkomsten av straffstadgandet om hets mot folkgrupp var att tillförsäkra minoritetsgrupper av skilda sammansättningar och bekännare av olika trosuppfattningar ett rättsskydd. Det fallet att någon uttrycker kritik mot svenskar torde inte ha varit avsett att träffas av straffstadgandet.
Med tanke på de stora demografiska förändringar som skett i Sverige de senaste 60 åren borde lagarna uppdateras för att gälla lika för alla, oavsett etnisk eller religiös bakgrund. Det vill säga att följa FN:s deklaration om mänskliga rättigheter helt och hållet, utan undantag.
Det ska vara lika illa att hetsa eller begå ett brott mot någon på grund av dennes ursprung oavsett vilken etnicitet eller religion denne tillhör. Detta är det enda moraliskt riktiga, det gör lika ont och är lika kränkande för en med svenskt ursprung att bli misshandlad eller hetsad mot som det gör för en med annat ursprung.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Kommer regeringen att se över lagarna, med dess förarbeten och annat som därtill krävs, för att uppdatera dessa så att etniska svenskar inte särbehandlas negativt när de blir utsatta för hatbrott och diskriminering?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:351
Webb-tv: Hatbrott mot svenskar
Dokument från debatten
- Fredag den 6 mars 2020Kammarens föredragningslistor 2019/20:83
- Protokoll 2019/20:83 Fredagen den 6 marsProtokoll 2019/20:83 Svar på interpellation 2019/20:351 om hatbrott mot svenskar
Protokoll från debatten
Anf. 40 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Mikael Strandman har frågat mig om regeringen kommer att se över lagarna, med förarbeten och annat som därtill krävs, för att uppdatera dessa så att etniska svenskar inte särbehandlas negativt när de blir utsatta för hatbrott och diskriminering.
I interpellationen diskuteras brottet hets mot folkgrupp och den straffskärpningsregel som innebär att det ska beaktas som försvårande om ett motiv för ett brott har varit att kränka en person eller en grupp på grund av till exempel nationellt eller etniskt ursprung. Det hävdas att dessa bestämmelser skulle särbehandla brott mot svenskar. Så är inte fallet.
Vad gäller straffskärpningsregeln följer det varken av regeln som sådan eller av dess förarbeten att ett hatbrott mot en person med svenskt ursprung ska anses som mindre allvarligt än ett hatbrott mot en person ur en minoritetsgrupp.
I förarbetena anges att de motiv som bestämmelsen bör träffa oftast torde föreligga i fall då brottslighet riktar sig mot minoritetsgrupper. Men det anges också att bestämmelsen naturligtvis även bör vara tillämplig vid andra brott som begås med sådana diskriminerande motiv. Som exempel nämns uttryckligen situationer då någon med utländskt ursprung angriper någon annan just för att den är svensk.
Att brott mot minoritetsgrupper rent faktiskt är vanligare har alltså ingen betydelse för hur straffskärpningsregeln ska användas. Ingenting i förarbetena antyder att brott mot svenskar borde ses som mindre allvarliga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad gäller hets mot folkgrupp är det riktigt att Justitiekanslern tidigare har yttrat att fall då någon uttrycker kritik mot svenskar inte torde ha varit avsedda att träffas av straffbestämmelsen. I ett remissyttrande från 2016 har Justitiekanslern dock anfört att det, om frågan åter skulle bli aktuell, finns skäl att noga överväga innebörden av det ställningstagandet.
Både regeringen och riksdagen har uttalat att hets mot svenskar är straffbart. Riksdagen tog 2013 ställning till motioner om en översyn av hetsbrottet i syfte att säkerställa att även svenskar omfattas av det. Justitieutskottet anförde att det torde stå klart att brottsbalkens bestämmelse om hets mot folkgrupp omfattade de situationer som motionerna handlade om, nämligen hets mot svenskar. Riksdagen ställde sig bakom utskottets betänkande och avslog motionerna.
Regeringen har haft samma tolkning som utgångspunkt i lagstiftningsarbete både före och efter riksdagens ställningstagande.
Jag kan alltså inte se att de nu aktuella bestämmelserna skulle särbehandla svenskar. De behöver därmed inte ses över.
Anf. 41 Mikael Strandman (SD)
Fru talman! Tack, statsrådet, för det förväntade svaret!
Jag har här i min hand 20 fällande domar mot personer som har skrivit skit på nätet, oftast om muslimer, och blivit dömda för hets mot folkgrupp för detta. Det är texter som typ: "Det är inte svennar som gruppvåldtar utan de är muslimer."
Det tog mig några minuter att googla fram dessa, och de fällande domarna kan räknas i flera hundratal. Men ingenstans, hur mycket jag än letade, fann jag en enda dom där någon fällts för hatbrott mot svenskar som etnisk grupp. Aldrig någonsin i svensk rättshistoria har någon person blivit fälld för hatbrott mot svenskar.
Jag blev tipsad om ett fall i Norrköpings tingsrätt från 2015 där en person blivit åtalad för att ha skrivit det mest rasistiska och hetsande om etniska svenskar som förmodligen går att nedteckna. Det han skrev och blev åtalad för var bland annat: "Svenskar har barbariet inprogrammerat i sina gener. Varje svensk är en potentiell sexualförbrytare. Svenskar är ohyra, vidrig ohyra. Det vore inte mer än rätt om alla svenskar utrotades."
Mannen frikändes. I domen i Norrköpings tingsrätt har rätten bedömt att svenskar omfattas av bestämmelsen om hets mot folkgrupp i brottsbalken. Dock krävs mer för att uttalanden om majoritetsbefolkningen ska vara straffbara än vad som krävs när det gäller uttalanden om minoritetsgrupper.
Kontentan av tingsrättens resonemang är alltså att bestämmelsen om hets mot folkgrupp teoretiskt sett kan tillämpas på uttalanden om svenskar, men att det krävs mycket mer för att uttalanden om majoritetsgrupper som svenskar ska vara otillåtna. Orden om att svenskar genetiskt sett är sexualförbrytare och borde utrotas räcker alltså inte, så statsrådets försäkran om att hatbrott även kan utdömas för brott mot svenskar stämmer bara till en liten del, i teorin. I verkligheten är trösklarna för vad som får sägas och göras mot svenskar här mycket högre, tydligen så höga att ännu till dags datum har inget hatbrott mot svenskar lett till fällande dom.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det har aldrig varit så farligt i modern tid att vara svensk ungdom som nu. Hittills i år har det varit mer regel än undantag att det dagligen rapporterats om diverse brott mot unga, det ena vidrigare än det andra. Misshandel, överfallsvåldtäkter och grova personrån hör i dag till vardagen för svenska ungdomar runt om i landet.
Det nya svarta för ungdomar som växer upp i Sverige är att känna en ständigt närvarande oro, en oro som inte begränsas till risken att bara bli bestulen på sin mobil. Unga vet att de riskerar att bli grovt misshandlade och förnedrade även om de gör allt för att gå rånarna till mötes.
Trots att denna utveckling gått att skönja under en längre tid har olika regeringar hitintills inte vidtagit adekvata åtgärder.
Det faktum att flertalet av de berörda brotten dessutom tycks vara sprungna ur ett djupt förakt för svenskar som grupp gör knappast problemet mindre. Denna form av svenskfientlighet som tar sig utryck i grova brott riktade mot unga svenskar lär bli ett tilltagande problem om regeringen inte omgående agerar.
Vi ser nu en flykt av svenskar från utsatta områden. De som har råd väljer att flytta någonstans där de slipper känna en ständig oro för sina barn. Alla som är tonårsföräldrar vet exakt vad jag talar om.
I ett land där polariseringen redan är större än någonsin bådar detta inte gott för framtiden.
Så jag ber er, för landets skull och för rättvisans skull: Uppdatera dessa föråldrade lagar! Sverige ser inte ut som det gjorde i slutet av 40-talet, en tid då svenskar var i majoritet överallt i landet. Sverige är i dag ett mångkulturellt land med stora områden där svenskar är i minoritet. Det är er skyldighet att skydda dem och alla andra, oavsett etniskt ursprung.
Anf. 42 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Detta är återigen ett klassiskt SD-grepp. Man griper ett påstående ur luften och hoppas att ingen ska syna bluffen. Som jag var inne på tidigare går det där i en kommunal nämnd någonstans men inte i riksdagen.
Här påstås att lagstiftningen inte omfattar hets mot svenskar på grund av etniska skäl. Här påstås också att straffskärpningsregeln inte kan tillämpas i dessa fall. Båda dessa påståenden är falska. Det står tydligt och klart att straffskärpningsregeln också kan tillämpas när brottsoffret är svenskt och när någon angrips med de motiven.
Att Mikael Strandman inte hittar några domar på det är inte ett argument för att detta inte gäller. Det gäller i lagen, och när en åklagare kan åtala för det ska åklagaren också göra det.
En tingsrätt har ingen praxisverkan, utan det är först högre instanser som bestämmer hur detta ska tolkas. Men både förarbeten och lagstiftning är mycket tydliga i detta med att det kan tillämpas också i dessa fall.
Detsamma gäller hetslagstiftningen. Här hänvisar Mikael Strandman till ett nästan 20 år gammalt JK-utlåtande. Han glömmer dock bort att säga att JK har signalerat en omprövning av denna hållning. Framför allt glömmer han bort att nämna att riksdagen har uttalat sig med kraft i denna fråga. Detta gjorde man 2013, och det vet jag bestämt eftersom jag var ordförande i justitieutskottet vid den tidpunkten. Det betänkandet är solklart: Hetslagstiftningen kan användas också för de fall där det handlar om hets mot svenskar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Denna syn har regeringen också haft i alla de lagstiftningsförslag som vi har lämnat till riksdagen och som har berört denna typ av frågor.
Då infinner sig givetvis frågan: Varför vill SD till varje pris försöka föra ut bilden av att denna lagstiftning inte täcker dessa fall trots att SD egentligen vet att det förhåller sig så? Jag tror att det beror på att SD helt enkelt inte bryr sig om att hålla sig till sanningen. Sverigedemokraternas enda intresse i detta är att de själva ska kunna fortsätta att hetsa mot invandrare i olika situationer. Därför vill ni sprida en bild av att det är tillåtet att hetsa mot svenskar. Men det är det alltså inte. Det är djupt felaktigt.
I grunden är det inte dessa brott Sverigedemokraterna är emot utan invandrarna, och därför driver de diskussionen på detta sätt.
Låt mig vara tydlig. För mig spelar det ingen roll om man är svart eller vit. Om man begår brott ska man buras in, och om man begår brott med hets- och hatmotiv ska man buras in ännu längre. Det gäller oavsett vem brotten är riktade mot och vem som utför dem.
Anf. 43 Mikael Strandman (SD)
Fru talman! Men är det då inte konstigt, statsrådet, att det aldrig någonsin har förekommit en enda fällande dom där offret har varit etniskt svenskt? Ingen har någonsin dömts för ett sådant hatbrott. Om det är som statsrådet säger borde det väl finnas någon fällande dom.
Vi har en situation i dag där massor av pensionärer blir dömda för en massa skit som de skriver på nätet. Det är svenska pensionärer som oftast hetsar mot muslimer. Men vi har aldrig det omvända. Jag har inte hittat ett enda rättsfall. Trots att det i medierna rapporteras om förfärliga förnedringsrån som till och med filmas och där rånarna slår offret sönder och samman, tvingar offret att kyssa rånarnas fötter, kallar offret "vidriga svennejävel" och urinerar offret i munnen händer inget. Det måste jag säga är konstigt.
Statsrådet säger att det visst går att tillämpa denna lag när offret är svenskt. I teorin, ja, men det förekommer inte i praktiken.
Jag är inte jurist, men jag antar att det är skrivningarna i förarbetena som gör att det är så. I ett förarbete till hatbrottslagstiftningen står det: "Behovet av att inskränka yttrandefriheten beträffande uttalanden som riktar sig mot majoritetsgrupper torde inte göra sig gällande i lika stor utsträckning som i förhållande till minoritetsgrupper."
Jag tycker att detta är fel. Dagens Sverige ser inte ut som det gjorde i slutet av 40-talet när dessa lagar instiftades. Då var svenskar i majoritet överallt i landet och i samhället. Denna lagstiftning kom till för att skydda minoriteter efter andra världskrigets fasor. Men Sverige ser som sagt inte ut så längre, och även om svenskar totalt sett i landet är i majoritet har vi stora områden där svenskar absolut inte är i majoritet utan i minoritet.
Jag tycker att oavsett vilken etnisk bakgrund en person har ska det vara fullständigt oacceptabelt att gå på denna person i detta avseende. Det ska gälla lika för alla. Lagen blir också mycket mer accepterad av alla om det faktiskt är lika för alla. Håller statsrådet inte med om det?
Anf. 44 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det är ju lika för alla. Det är ju precis det jag säger. Men det verkar Mikael Strandman inte bry sig om - även om det finns förarbeten, utlåtanden och riksdagsbetänkanden som gång på gång säger att det är samma regler som gäller, att straffskärpningsregeln också innefattar om någon till exempel begår hatbrott mot svenskar och att hetslagstiftningen också kan tillämpas i dessa situationer. Så är det enligt både lagstiftning och förarbeten.
Mikael Strandman säger att det inte finns några fällande domar. Det kan ju faktiskt bero på att det motsatta är betydligt vanligare, det vill säga att minoriteterna i Sverige utsätts för betydligt fler rasistiska tillmälen och hatbrott.
Det som Sverigedemokraterna livnär sig på och som definierar Sverigedemokraterna är att hela tiden försöka driva fram ökade konflikter mellan svenskar och invandrare och utmåla invandrare som särskilt kriminella, särskilt farliga och människor som egentligen inte borde vara här. Det är essensen av Sverigedemokraternas politik.
För oss spelar det som sagt ingen roll ur en straffrättslig synvinkel. Om man är svensk och hetsar mot invandrare ska man dömas för det brottet. Om man är invandrare och hetsar mot svenskar ska man också dömas för det brottet. Lagstiftningen ska vara neutral i detta avseende, och jag hävdar att lagstiftningen är det.
Jag vänder mig med kraft emot Sverigedemokraternas ständiga försök att slå in kilar och öka polariseringen mellan svenskar och invandrare. Det är därför nästan dråpligt att höra Mikael Strandman oroa sig över en polariserad debatt när Sverigedemokraterna är det parti som står allra mest för att hetsa och undergräva förtroendet mellan olika folkgrupper.
Jag vet inte varifrån Mikael Strandman har fått det där om att det skulle vara just svenska pensionärer som hetsar mest mot muslimer. Det är inte min bild. Kanske har Mikael Strandman något belägg för detta eller så är det, som så mycket annat, gripet ur luften.
Anf. 45 Mikael Strandman (SD)
Fru talman! Även om det skulle vara så att det sker fler hetsbrott mot personer med icke-svensk bakgrund borde det väl ändå finnas någon fällande dom där en person har hetsat mot någon som har svensk bakgrund? Det borde finnas någon sådan dom bland alla dessa hundratals fällande domar, men det finns inte en enda. Detta beror på att lagstiftningen i teorin säger att det ska vara lika för alla men att det inte blir så i verkligheten.
Jag har absolut inte sagt att invandrare generellt begår sådana brott, utan det är en liten minoritet som ägnar sig åt det, precis som det är en liten minoritet svenskar som ägnar sig åt att hetsa mot andra. Men jag tycker att det ska vara lika för alla, och detta ska framgå praktiskt i våra tingsrätter och hovrätter. Det ska inte vara så att det bara finns fällande domar när någon med svensk bakgrund hetsar mot någon med utländsk bakgrund och att det inte finns någon fällande dom när det är tvärtom.
Återigen: Jag tycker att ni ska titta på förarbetena, Morgan Johansson, och ändra dessa så att det blir rättvist och lika dömt för alla, oavsett viket håll det riktar sig åt. Då tror jag att lagstiftningen kommer att bli mer accepterad, om alla känner att den gäller lika för alla och att ingen någonsin ska bli hetsad mot eller diskriminerad på grund av sin etniska eller religiösa bakgrund.
Anf. 46 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Som sagt: Det är lika för alla. Det framgår av både förarbeten och riksdagsbetänkanden att det är så, och det är denna grund som domstolarna har att döma efter.
Sedan, i likhet med alla andra brott, måste en handling bevisas för att det ska hålla i en rättegång. Det finns ett stort antal anmälningar om hets eller hatbrott mot invandrare som inte heller har lett till fällande domar av det skälet att man inte har kunnat bevisa att det var fråga om det eller att syftet var det. Detta är också ett mycket stort bekymmer i en del fall.
Vi har förstärkt polisens insatser när det gäller hatbrott. Vi har nya hatbrottsgrupper i storstäderna nu, och vi har också en organisation som täcker hela landet. Dessa hatbrottsenheter kommer naturligtvis att jobba med båda delar om det skulle komma så långt. Detta gäller både om man hittar fall där personer hetsar eller angriper svenskar och om man hittar fall där personer hetsar eller angriper någon av minoriteterna.
Rättsligt sett är det som sagt likabehandling, och detta är viktigt att ha klart för sig. Därmed faller grunden för Mikael Strandmans interpellation. Om man går tillbaka och tittar på hur det egentligen ser ut både i förarbeten och i utskottsbetänkanden kommer man att se att det är på det sättet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.