RUT-avdragets effektivitet och fördelningseffekter
Interpellation 2019/20:307 av Ulla Andersson (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-02-03
- Överlämnad
- 2020-02-04
- Anmäld
- 2020-02-05
- Sista svarsdatum
- 2020-02-18
- Svarsdatum
- 2020-03-06
- Besvarad
- 2020-03-06
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Regeringen har tidigare argumenterat för att skattereduktionen för hushållsnära tjänster (RUT) skapar sysselsättning och att personer med kort utbildning kommer in på arbetsmarknaden. Men enligt en studie från Tillväxtanalys är RUT-avdraget dels en mycket dyr arbetsmarknadsåtgärd, dels missar RUT-avdraget sin tänkta målgrupp.
En stor andel av de individer som har sysselsättning i de subventionerade företagen hade året före anställningen inkomst från ett annat förvärvsarbete. Störst andel med tidigare förvärvsinkomst återfinns bland personer med sysselsättning i ett ROT-företag.
Vänsterpartiet har inget emot hushållsnära tjänster. Det vi vänder oss emot är att dessa tjänster ska subventioneras genom skattesystemet. Skatteverkets egen statistik visar tydligt att gruppen höginkomsttagare är överrepresenterad bland dem som hittills använt sig av RUT-subventionerna medan den del av befolkningen som har lägst inkomster knappt återfinns i den statistiken.
Det innebär i praktiken att låg- och medelinkomsttagare betalar höginkomsttagarnas städhjälp via skattsedeln. Skattesubventionen är tydligt riktad till den välbeställda målgruppen, som i allt större utsträckning utnyttjar tjänsterna. Det ökar ojämlikheten. Detta är inte bara orimligt och orättfärdigt, det är också ett slöseri med skattebetalarnas pengar. I stället för att skattesubventionera den del av befolkningen som har det bäst ställt skulle pengarna kunna användas i välfärden, genom att anställa mer personal och stärka bland annat hemtjänsten.
Samtidigt utreder regeringen såväl en utökning som en utvidgning av systemet. Senast regeringen höjde taket för RUT bedömde regeringen själv i sin konsekvensanalys att den ekonomiska ojämlikheten kommer att öka, samtidigt som sysselsättningseffekten av reformen bedömdes vara mycket begränsad.
Med bakgrund av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
- Bedömer finansministern att RUT är en effektiv arbetsmarknadsåtgärd, och på vilka grunder motiverar ministern annars att avdraget bör finnas kvar?
- Hur motiverar finansministern en utvidgning av RUT-avdraget och en höjning av taket när regeringen själv bedömer att den ekonomiska ojämlikheten kan komma att öka ytterligare?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:307
Webb-tv: RUT-avdragets effektivitet och fördelningseffekter
Dokument från debatten
- Fredag den 6 mars 2020Kammarens föredragningslistor 2019/20:83
Protokoll från debatten
Anf. 70 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Ulla Andersson har frågat mig om jag bedömer att RUT-avdraget är en effektiv arbetsmarknadsåtgärd, och på vilka grunder jag motiverar att avdraget bör finnas kvar. Ulla Andersson har också frågat mig hur jag motiverar en utvidgning av RUT-avdraget och en höjning av taket när regeringen bedömer att den ekonomiska ojämlikheten kan komma att öka ytterligare.
Tony Haddou har frågat mig om det är min avsikt att utvidga RUT-avdraget och höja taket i stället för att satsa motsvarande skattemedel på välfärden, och hur jag i så fall motiverar åtgärderna.
Delar av regeringens politik bygger på januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. Ulla Anderssons fråga är ställd mot bakgrund av den del av januariavtalet som anger att RUT-avdraget ska utvidgas med fler tjänster och taket höjas.
Utredningen överlämnade den 31 januari ett delbetänkande i vilket utredningen föreslår att RUT-avdraget ska utvidgas med tvätt, möblerings, transport- och trygghetstjänster. Utredningen föreslår också ett höjt tak till 75 000 kronor. Betänkandet har skickats ut på remiss. Utredningens förslag och remissinstansernas svar kommer därefter att beredas inom Regeringskansliet.
Jag välkomnar all djupare analys av olika reformer och vilka effekter de har. I den fortsatta beredningen kommer jag därför att noga följa vilken effekt utvidgningen av RUT-avdraget bedömts ha för sysselsättningen och den ekonomiska jämlikheten.
Anf. 71 Ulla Andersson (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Regeringen har argumenterat för att skattereduktionen för hushållsnära tjänster, RUT, skapar sysselsättning och att personer med kort utbildning kommer in på arbetsmarknaden. Men enligt en studie från Tillväxtanalys är RUT-avdraget dels en mycket dyr arbetsmarknadsåtgärd, dels missar det den tilltänkta målgruppen. Även Riksrevisionen har kommit till liknande slutsatser liksom Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. En stor andel av de individer som har sysselsättning genom subventionerade företag hade året före anställning i ett annat förvärvsarbete.
Staten har alltså subventionerat anställningar för personer som ändå skulle ha fått arbete. Det måste ändå sägas vara ineffektivt och kostsamt. Dessutom visar det sig att drygt 75 procent av de personer som arbetar i RUT-företagen har gymnasieutbildning eller gymnasie- och högskoleutbildning. De är alltså rätt välutbildade.
Skatteverkets egen statistik visar tydligt att gruppen höginkomsttagare är överrepresenterad bland dem som hittills har använt sig av RUT-subventionerna, medan den delen med lägst inkomster knappt återfinns i statistiken. Även Riksrevisionen visar på samma sak. Framför allt höginkomsttagare - den femtedel av befolkningen som har högst inkomster - använder över hälften av avdragsbeloppet. Det är människor som är friska nog att själva städa som får en skattesubvention av staten för att de inte orkar eller vill.
Det här är skattesubventioner som alla får vara med och betala, det vill säga även fattigpensionären, den ensamstående mamman och alla andra som på olika sätt har låg inkomst.
Skattesubventionen är tydligt riktad till den välbeställda målgruppen, som trycker på för att få fler RUT-tjänster. Den ökar ojämlikheten, vilket regeringen själv konstaterar. Detta är dessutom ett slöseri med skattebetalarnas pengar, inte minst med tanke på hur det ser ut i välfärden där det dras ned på städning på skolor, sjukhus och vårdcentraler. Man drar även in hemtjänst och drar till och med ned på maten i förskolorna.
Regeringen har sagt sig vilja se en utvidgning av systemet, trots att den själv säger att ojämlikheten bedöms öka och att sysselsättningseffekten av reformen har varit mycket begränsad. Därför har jag frågat finansministern om hon anser att RUT är en effektiv arbetsmarknadsåtgärd och på vilka andra grunder hon annars motiverar att man ska utvidga avdraget eller att det bör finnas kvar. Jag har också frågat om hon anser att en utvidgning av RUT-avdraget påverkar ojämlikheten. Om det gör det i negativ riktning undrar jag varför det ska utökas ytterligare.
Som svar från finansministern har jag fått följande: "Jomen, vi har kommit överens om det här med Centern, Liberalerna och Miljöpartiet. I övrigt tänker jag fortsätta följa frågan."
Alla de rapporter som har kommit visar exakt samma sak. Ambitionerna med RUT var bland annat att det skulle minska svartjobben, men de finns kvar. Det skulle även vara ett sätt för människor som hade svårt att komma in på arbetsmarknaden att få ett arbete. Även detta argument har fallit. Ytterligare ett skäl var att människor som själva inte vill städa skulle använda sin tid till att lönearbeta. Inte heller detta håller. Alla argument för RUT-reformen har alltså fallit.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Man hade argumentet att människor med utländsk bakgrund skulle komma i arbete. Men de icke skattesubventionerade branscherna, såsom städning på sjukhus, skolor och vårdcentraler, har lyckats bättre. Det gäller även hemtjänsten.
Alla argument för RUT-reformen har fallit. Det är kris i välfärden. Ändå ska vi bara fortsätta följa frågan. Varför?
Anf. 72 Tony Haddou (V)
Fru talman! Som Ulla Andersson avslutade med att säga är det kris i den svenska välfärden. Runt om i landet pågår nedskärningar. Vi har fått ta del av detta under en längre tid, senast i går i Varbergs kommun. När kommunen ska spara pengar får barnen på fritis äta max en mjuk macka per måltid. Så lyder det nya direktivet. En timme därifrån, i min egen hemkommun Göteborg, sker det nedskärningar i skolan som leder till ännu större skolklasser, och det är lärarna som får ta konsekvenserna. I samma region planeras för att minska antalet anställda på sjukhusen, trots att vårdköerna redan är långa och personalen springer och inte hinner återhämta sig. Vissa kommuner går över från varm mat till kylda matlådor i hemtjänsten. Så här ser det ut runt om i kommunerna i Sverige.
I det läget väljer regeringen att säga sig vilja utöka RUT-bidraget. I det läget väljer regeringen flera utökade bidrag till medel- och överklassen. All statistik visar tydligt att gruppen höginkomsttagare är överrepresenterad bland dem som hittills använt sig av RUT-avdraget, medan den del av befolkningen som har lägst inkomster knappt återfinns i statistiken.
Nyligen presenterades också ett delbetänkande av RUT-utredningen, där man förutom höjt tak vill utvidga tjänsterna till att även omfatta transport av tvätt, montering av nya möbler, körning av grejer till loppis, ommöblering och vattnande av välbeställdas blommor när de är på semester. Man undrar om det är något de rika klarar av utan att få bidrag för det. Ska vi alltså ta ett gemensamt samhällsansvar för att de välbeställda ska ha någon hemma för att vattna blommorna?
Men oavsett hur finansministern väljer att utvidga tjänsterna och gå vidare med den här utredningen kommer pengarna från samma pott, nämligen våra gemensamma skatter. Det som däremot är helt väsentligt är den skeva profilfördelningen och vilken målgrupp pengarna går till. De går helt enkelt just till de rikaste, framför allt i de rika områdena runt Stockholm och de andra rika områdena runt om i landet. Det är just den här målgruppen som är i behov av den extra guldkanten, eller hur?
Man ställer sig då frågan: Varför satsas det mer på bidrag till de rika än på jämlikhet? Varför ska skattemedel gå till ganska märkliga tjänster för de rika i stället för att gå till landets mest utsatta eller för den delen till vår gemensamma välfärd? Varför ska skattemedel gå till att subventionera höginkomsttagares livsstil i stället för att jämna ut klyftorna i samhället?
Fru talman! Vem vill vi som samhälle främst vara till för och hjälpa - den som saknar det mest grundläggande och befinner sig på det lägsta trappsteget eller den rika villaägaren högst uppe i trappan som vill möblera om hemma? Svaret på den frågan bör vara självklart. Men tyvärr är det inte så i Socialdemokraternas Sverige. I Socialdemokraternas Sverige måste uppenbarligen varje lågavlönad ge av sina skattepengar, så att de högavlönade kan plocka ut höga RUT-bidrag för att få städat i hemmet eller få sina pooler rengjorda. Det är naturligtvis inte rimligt att vi genom våra skatter gynnar de högavlönade med gigantiska bidrag, medan kommunerna har svårt att klara sina åtaganden inom välfärden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Summan som staten betalade ut i RUT-bidrag förra året var 5,6 miljarder. Det närmar sig nästan 6 miljarder kronor. Jag tycker att finansministern ska fundera lite kring hur mycket kommunerna fick i bidrag och hur mycket extra bidrag det var i den satsningen. Där finns en rejäl skevhet. Det är uppenbart att ett utökat RUT-avdrag ingår i den rejäla högersväng som regeringen gör i den ekonomiska politiken.
Vi fick inte riktigt svar på varför man ska ha fler bidrag till överklassen i stället för att satsa på välfärden. Det är min fråga.
Anf. 73 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Det finns naturligtvis mycket att fundera på efter de utvärderingar som har kommit vad gäller RUT-avdraget. Det har rått ganska stark konsensus bland de ekonomer i Sverige som analyserat RUT-avdraget om att det var en skattesänkning som i praktiken var självfinansierande. Den analysen har helt omkullkastats av de rapporter som har kommit. Där tycker jag att det finns mycket att fundera på.
Inte minst tyder detta på att de sysselsättningsberäkningar som ekonomer gör av enskilda skatteförändringar verkligen måste tas med en stor nypa salt. Man har uppenbarligen varit alldeles för optimistisk och rent vilseledande i de här frågorna. Därför är jag också väldigt glad över att vi i samarbete med Vänsterpartiet såg till att sysselsättningseffekter av enskilda förslag inte längre redovisas i budgetpropositionen. Det var någonting som alliansregeringen gjorde. De här siffrorna visar att det var grovt missvisande information man lämnade till riksdagen. Jag tycker att det är väldigt bra att vi kunde ta bort detta tillsammans. Man måste naturligtvis vara oerhört försiktig med sysselsättningsberäkningarna framöver.
Utredningen vad gäller utvidgat RUT-avdrag har precis kommit och är nu ute på remiss. Vi kommer naturligtvis att titta på remissvaren. Självklart kommer de här utvärderingarna att vara en del av den diskussionen.
Samtidigt är det så att vi har en politisk överenskommelse. Som Ulla Andersson väl känner till är jag en person som står bakom de överenskommelser som jag har slutit.
Anf. 74 Ulla Andersson (V)
Fru talman! Ja, det var bra att vi tog bort de beräkningarna, för de var helt missvisande, vilket vi också egentligen visste när den borgerliga regeringen införde RUT. Alla argument de hade har som sagt fallit. Verkligheten brukar komma i kapp. Så ser det ut.
Låt oss då titta på verkligheten och de utvärderingar som har gjorts! Tillväxtanalys kom fram till att varje RUT-jobb har kostat mellan 1 ½ miljon och 2,3 miljoner. Det motsvarar rätt många jobb i välfärden för undersköterskor, förskollärare eller sjuksköterskor. Vidare har man konstaterat att 75 procent har gymnasieutbildning eller högre utbildningsnivå. Samtidigt har vi arbetskraftsbrist just inom många yrkesgrupper som kräver gymnasieutbildning eller högre. Av dem som har fått jobb i RUT-branschen har enligt Riksrevisionens granskning 8 procent en heltidslön. Cirka hälften har en årsinkomst som är lägre än en månadslön för en städare. Vi använder alltså högutbildade människors kompetens till skattesubventionerad städning i privata hem till en mycket hög kostnad. Rapporter från Tillväxtanalys, RUT och SNS visar tydligt hur det ser ut. Visst - Almega har en helt annan rapport, men de är också företrädare för denna skattedopade bransch.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om vi då tittar på vad som händer i Söderköping kan vi tyvärr konstatera att man där drar in på städningen för gamla. De ska inte längre få sin toalett städad varje vecka, utan bara var tredje vecka. Man drar också in på tiden som ska läggas på social omsorg. Den blir halverad. Det ska vara fyra timmar i månaden till social samvaro, samtidigt som vi vet att just ensamhet innebär en stor risk för människor, framför allt äldre människor. Den innebär risk för psykisk ohälsa och depressioner. Dessutom ska man dra in på tillsynen av de äldre. Man ska inte längre besöka dem i hemmet, utan man ska ringa till dem.
De 5 miljarder som läggs på RUT skulle kunna användas till att se till att hemtjänsten fick de resurser som behövs. På så sätt skulle pengarna komma till mycket större gemensam nytta. Tycker man inte att resurserna behövs i hemtjänsten skulle man kunna använda dem till att städa våra skolor, där barn med allergier och astma påverkas av dålig städning, eller våra sjukhus, där vi får infektioner och vårdskador till följd av att de inte städas som de ska. Det skulle vara mycket effektivare och ge större gemensam nytta.
Samtidigt som vi har RUT som i sig ökar ojämlikheten, vilket också finansministern har sagt, påverkar också neddragningarna i välfärden jämlikheten i fel riktning. Ojämlikheten ökar på grund av dem, och på grund av RUT ökar den dubbelt.
Jag hörde inte ett enda argument från finansministern om att ojämlikheten inte ökar eller varför RUT skulle vara en effektiv arbetsmarknadsåtgärd. Jag uppskattar att finansministern står bakom det hon gör och att hon är ärlig.
Det är just för att hon är ärlig hon inte kan ha några argument för varför RUT skulle vara en effektiv arbetsmarknadsåtgärd eller att den inte skulle öka ojämlikheten. Alla argument har fallit. Det är bara borgerlig ideologi.
Anf. 75 Tony Haddou (V)
Fru talman! Frågan är: Varför skickar man ut utredningen på remiss? Här får ni i januarigänget helt enkelt hejda er. Januariavtalet handlar väldigt lite om vad som är bra för Sverige. Det finns inga som helst skäl för att höja taket för RUT och utvidga tjänsterna till att omfatta fler. Vissa tjänster i förslaget är ganska parodiska men samtidigt provocerande.
Det finns tvärtom uppenbarligt väldigt många skäl att backa tillbaka dåliga och kostsamma särlösningar. Jag tycker att Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget, som Ulla Andersson nämnde, visar konsekvenserna väldigt tydligt. RUT-reformen är väldigt dyr och ineffektiv och når inte riktigt upp till något slags syfte eller träffsäkerhet.
Det är dels en mycket dyr arbetsmarknadsåtgärd, dels missar RUT-avdraget sin tänkta målgrupp. Vi har genom tiderna hört RUT-försvararna upprepa att RUT skulle vara självfinansierande. Det är den inte. RUT skulle strypa svartjobben. Det gjorde den inte helt. RUT skulle avlasta slitna småbarnsföräldrar. Det gör den inte. Av RUT-köparna har 69 procent inte ens barn hemma.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
RUT-avdraget har alldeles för låg effektivitet och mycket höga kostnader när det kommer till att skapa jobb. Reformen äter upp våra gemensamma skattepengar. I den sektorn får skattebetalarna betala nästan 2 miljoner kronor för varje tjänst. Det motsvarar tre fyra jobb i välfärden.
RUT är alltså dyrt och ineffektivt. Vill man skapa jobb med skattepengar finns det betydligt billigare och mer effektiva vägar. Det kan till exempel ske genom att anställa fler inom välfärden i allmänhet eller inom hemtjänsten i synnerhet. Det ger betydligt fler anställningar och just det som efterfrågas runt om i landet av kommunerna.
Jag tror att de flesta föredrar att betala skatt för fler arbetskamrater i välfärden, till hemtjänsten eller vården, framför att se sina inbetalade skattepengar bekosta blomvattning eller poolrengöring i de välbeställdas hem. I stället för att Danderydsborna får göra skatteavdrag för att få blommorna vattnade när de är på semester skulle vi kunna ge landets sjuksköterskor, lärare och undersköterskor fler arbetskamrater. Vi skulle kunna stärka både hemtjänsten och socialtjänsten i landets kommuner som behöver de pengarna mycket mer.
Det handlar ytterst om ett politiskt val. Ska skattemedel genom riktade bidrag gå till ommöblering i privatpersoners hem, eller ska skattepengar gå till något annat, exempelvis till att anställa fler inom välfärden? För oss i Vänsterpartiet är det självklart. Vi kommer att kämpa för jämlikhet och strida för att välfärden ska få mer resurser. Vi kommer också att strida mot den medvetna orättvisa resursfördelningen - varje krona som styrs om till RUT hade kunnat satsas på ett helt annat ställe i ekonomin. Det är ytterst ett politiskt val.
Som arbetsmarknadsåtgärd har Arbetsmiljöverket gång på gång larmat om den dåliga arbetsmiljön inom RUT-branscherna. Av de över 500 städföretag som granskats har 4 av 5 exempelvis stora brister i arbetsmiljön. Det handlar om arbeten som präglas av splittrade arbetsdagar, antingen korta eller deltider generellt, stress, osäkra anställningar, obetald restid och så vidare. Det är en bransch där arbetsgivarna alltid prioriterar kundernas behov mer än arbetsmiljön. Något obefintligt prioriterat är facklig anslutningsgrad eller kollektivavtal inom branschen. Inte särskilt många företag inom den branschen har det.
Anf. 76 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Ulla Andersson frågar om det är en effektiv arbetsmarknadsåtgärd. Nej, det går väl inte att hävda med de analyser som har kommit nu. Det är möjligen en effektiv arbetsmarknadsåtgärd i andra europeiska länder eftersom många av dem som arbetar här och som har lägre utbildning arbetskraftsinvandrar från andra europeiska länder. De som redan befann sig i Sverige hade jobb här innan eller har en sådan utbildning att de borde kunna ha jobb.
De argument som har förts fram om RUT-avdraget som fortfarande är relevanta är att det kan öka arbetskraftsutbudet bland dem som köper RUT-tjänster och också att det kan minska svartarbete. Man kan i och för sig ha invändningen att skatten på RUT-tjänster är så nedsatt att det knappt är någon beskattning kvar på dem. Om man ska minska svartarbete och skattefusk genom att ta bort skatt har vi inte så mycket välfärdsstat kvar.
Däremot är kanske svartarbete ovanligt vanlig i den här typen av branscher när det är tjänster som utförs mellan personer och det är privatpersoner som köper. Där var det i och för sig ovanligt vanligt med svartarbete tidigare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Tony Haddou hävdar att januariavtalet inte handlar om det som är bra för Sverige. Det är en uppfattning som jag verkligen inte delar. Det tror jag egentligen inte att Tony Haddou gör heller. Det finns till exempel i januariavtalet investeringsstöd för hyresfastigheter, något som jag vet ligger Vänsterpartiet mycket varmt om hjärtat.
Det finns minst 20 miljarder till välfärden, som visserligen behöver vara mycket mer. Men det är väldigt mycket bättre än om vi hade haft en M-KD-SD-regering. Det är fortsatt utbyggnad av kunskapslyft så att fler människor ska komma i arbete. Jag är säker på att Tony Haddou tycker att det är bra. Det är mycket omfattande klimatinvesteringar och en stor grön skatteväxling som jag är övertygad om att Vänsterpartiet också står bakom.
Jag kan också konstatera att Vänsterpartiet för ett år sedan självt kom fram till att man tyckte att den här regeringsbildningen var bättre än att ha Ulf Kristersson som statsminister och därför accepterade den.
Anf. 77 Ulla Andersson (V)
Fru talman! Vi kan konstatera att den här regeringen nyligen har sänkt skatten för de allra mest välbeställda. Det är rika män i Danderyd, på Östermalm och så vidare. Man tog bort värnskatten. Man sänkte alltså skatten för alla som tjänade över 58 000 kronor i månaden. Det kostade 6 miljarder. Samtidigt tillsköt man 3 ½ miljard till välfärden.
Vi kan också konstatera att ungefär hälften av de tillskott som behövs för att förhindra nedskärningar i hemtjänsten, i förskolan, på fritis, i skolan och i sjukvården tillförs. Det väntar stora omfattande besparingar och nedskärningar. Det är sådana som redan har inletts men som kommer att bli värre.
Jag konstaterar att finansministern säger att det där med svartjobb kanske inte är ett så bra argument. Vi vet också att den borgerliga regeringen överdrev problemet mångfaldigt när den införde RUT. Som finansministern också säger går det inte att skattesubventionera alla branscher där det finns svartjobb. Det vore en helt ineffektiv och väldigt dålig åtgärd inte minst utifrån välfärdsstatens perspektiv.
Finansministern tar också upp att eventuellt kan en del börja jobba lite mer om de får hjälp med städningen hemma. RUT-rapporten visar att det kanske inte heller stämmer riktigt. Frågan är: Är det vad staten ska ägna sig åt, att subventionera friska, välmående människors privata städning hemma? Jag kan inte tycka det. Det gäller allra minst när vi ser hur det ser ut i Söderköping med besparingarna i hemtjänsten, i Lund eller i Nordmaling. Det är omfattande. Det bara rullar, rullar och rullar fram.
Jag kan konstatera att regeringen väljer att sänka skatter för välbeställda och väljer att utvidga RUT-avdraget för samma målgrupp. Det man prioriterar politiskt är välbeställda människors välmående. Man lämnar gamla och förskolebarn därhän.
Anf. 78 Tony Haddou (V)
Fru talman! Januariavtalet ingår ju i den rejäla högersväng som regeringen gör genom att bland annat sänka skatten för de allra rikaste i Sverige. Finansministern och Socialdemokraterna har ju velat gå den vägen i snart ett decennium. Det är alltså inget nytt att Socialdemokraterna gör en rejäl högersväng i politiken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men RUT kanske ändå levererar den tänkta effekten, nämligen att flytta stora summor pengar från staten till landets höginkomsttagare. Det är en omfördelning till de rika hushållen på bekostnad av resten av Sverige. De nöjde sig inte med slopad fastighetsskatt, slopad arvs- och gåvoskatt och stora utdelningar med lägre skattesatser - de rika vill alltid ha lite mer. De ska visst ha den extra guldkanten i tillvaron. Det lyckades den borgerliga regeringen ordna, och det lyckas tyvärr också en socialdemokratisk finansminister att växla upp här.
Men jag inser att finansministern också vill rättfärdiga sina politiska val inför sina väljare, så hon tar upp ett och annat förslag som Vänsterpartiet tycker om eller har varit med och förhandlat om.
Detta är absolut ett medvetet politiskt val som vi menar borde omprövas omgående. Jag anser inte att utredningen ens behöver gå ut på remiss. Här behöver januarigänget hejda sig.
Varför ska vi betala ännu mer för att de rikaste 10 procenten ska ha det rent hemma? Det är ju inte svårt att konstatera att välfärden går på knäna och att vi har människor i Sverige som lever på marginalen.
Jag tycker faktiskt att finansministern ska besöka fritis i den kommun jag nämnde och förklara för barnen varför de får max en mjuk macka per måltid. Hon kan också besöka de kommuner som går över från varm mat i hemtjänsten till kylda matlådor eller förklara för medarbetarna inom vården varför de ska springa en extra rond och aldrig hinna återhämta sig. Hon måste förklara för dem hur hon prioriterar. Det är absolut ett politiskt val som finansministern gör, och det är inget nytt, utan det har pågått i ett decennium. Det är den högerförflyttning som Socialdemokraterna har velat göra.
Anf. 79 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! När man tittar på fördelningsprofilen i de budgetar som jag lade på riksdagens bord under förra mandatperioden kan man se att det är en väldigt tydlig fördelningspolitik och en väldigt tydlig socialdemokratisk profil i dem. Det är mest ekonomiska resurser till dem som har de minsta marginalerna, medan de som har de högsta inkomsterna får vara med och bidra lite mer. Det är klassisk socialdemokratisk politik.
Värnskatten tar både Tony Haddou och Ulla Andersson upp. Det är helt korrekt att vi gick fram med en budget med ett förslag om avskaffad värnskatt. Det är heller ingen hemlighet att detta verkligen inte är ett förslag som vi socialdemokrater hade gått fram med på egen hand.
Men för ett år sedan stod vi inför ett val. Antingen hade värnskatten avskaffats med Ulf Kristersson som statsminister i en historiskt svag och historiskt högerorienterad regering som i varje beslut hade behövt Sverigedemokraternas aktiva stöd, eller så hade man haft Stefan Löfven som statsminister i samarbete med tre andra partier. Det är en regering som har avskaffat värnskatten men också har fått igenom en lång rad vänsterinriktade och socialdemokratiska reformer: pengar till välfärden, mer utbildning, grön omställning, investeringsstöd till hyresbostäder och höjd pension för alla de pensionärer som har riktigt låg pension.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vår bedömning för ett år sedan var att detta var ett bättre val, och vet ni vad: Det var det beslut som Vänsterpartiet också fattade i sin riksdagsgrupp. Det låter dock inte riktigt så nu.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.