Utvärdering av den tillfälliga lagen
Interpellation 2017/18:183 av Christina Höj Larsen (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-11-20
- Överlämnad
- 2017-11-21
- Anmäld
- 2017-11-22
- Svarsdatum
- 2017-12-05
- Sista svarsdatum
- 2017-12-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Jag har genom en skriftlig fråga (2017/18:152 Utvärdering av den tillfälliga lagen) frågat statsrådet Heléne Fritzon hur och med vilka aktörer statsrådet avser att utvärdera behovet av att den tillfälliga lagen ska gälla under ett tredje och sista år. Eftersom statsrådet i sitt svar (dnr Ju2017/08236/POL) inte besvarat själva frågan ställer jag den nu på nytt i en interpellation med hopp om att få klarhet angående den utvärdering av lagen som regeringen aviserat.
Möjligheten att få skydd undan krig och förtryck måste vara konstant och konsekvent och inte endast gälla när behoven är små. Det är under svåra tider som solidariteten verkligen sätts på prov. Detta är också syftet med och andemeningen i de internationella konventioner som reglerar rätten till asyl som tillkom efter andra världskrigets fasor.
Under hösten 2015 sökte sig fler än någonsin tidigare till Sverige undan krig och förtryck. Regeringen och de borgerliga partierna visade att de inte klarade av att stå fast när solidariteten prövades. I juni 2016 antog riksdagen lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. I propositionen bakom lagen står bland annat att behovet av att lagen ska gälla även under det sista året av giltighetstiden ska bedömas den 19 juli 2018. Snart ska denna bedömning göras. Frågan är hur, utifrån vilka kriterier och tillsammans med vilka aktörer bedömningen ska göras.
Den tillfälliga lagen motiverades med att den skulle minska antalet asylsökande i Sverige, ett antal som sedan januari 2016 varit på en väsentligt lägre nivå än 2015. Vänsterpartiet ifrågasätter både målet med lagen – att minska antalet människor som söker sig till Sverige – och att lagen skulle leda till att det målet uppnås. Det är inte den tillfälliga lagen som hindrar människor från att söka skydd i Sverige, det är EU:s avtal med Turkiet och de stängda gränserna mellan EU:s stater. Det är därför människor på flykt fastnar i grekiska och italienska flyktingläger samt i Turkiet, Syrien och Libanon eller tvingas göra den livsfarliga resan över Medelhavet.
Lagen motiverades delvis med att den skulle få människor att söka skydd i övriga EU. Så har uppenbart inte blivit fallet. Lagen har försvårat möjligheterna att etableras och inkluderas i det svenska samhället, genom tillfälliga uppehållstillstånd och familjesplittring. Konsekvenserna av lagen mätt i mänskligt lidande och försämrad inkludering måste vägas in när lagen utvärderas. Det civila samhället har gjort och gör stora och betydande insatser för mottagandet av människor på flykt. En utvärdering av lagen där de inte inkluderas skulle bli mycket bristfällig.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:
Hur, utifrån vilka kriterier och tillsammans med vilka aktörer avser statsrådet att utvärdera behovet av att den tillfälliga lagen ska gälla under det sista året?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:183
Webb-tv: Utvärdering av den tillfälliga lagen
Dokument från debatten
- Tisdag den 5 december 2017Kammarens föredragningslistor 2017/18:43
- Protokoll 2017/18:43 Tisdagen den 5 decemberProtokoll 2017/18:43 Svar på interpellation 2017/18:183 om utvärdering av den tillfälliga lagen
Protokoll från debatten
Anf. 132 Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Fru talman! Christina Höj Larsen har frågat mig hur, utifrån vilka kriterier och tillsammans med vilka aktörer jag avser att utvärdera behovet av att den tillfälliga lagen ska gälla under det sista året av sin giltighetstid.
Den lag som tillfälligt begränsar möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, och som innebär en anpassning av det svenska regelverket till den miniminivå som gäller enligt EU-rätten och internationella konventioner, gäller i högst tre år, det vill säga till och med den 19 juli 2019.
I propositionen om den tillfälliga lagen aviserades det att regeringen ska göra en bedömning av behovet av att lagen ska gälla även under det sista året av giltighetstiden.
En sådan bedömning har regeringen nu gjort, och som meddelades förra veckan är förslaget att den tillfälliga lagen, som riksdagen har ställt sig bakom, bör vara i kraft giltighetstiden ut.
Den tillfälliga lagen har, tillsammans med de andra åtgärder som regeringen har vidtagit sedan hösten 2015 och politiska förändringar i andra länder och inom EU, medfört att antalet asylsökande som sökt sig till just Sverige har minskat.
Sverige är dock fortfarande en av de EU-medlemsstater som har flest asylsökande i Europa per capita, och läget för Migrationsverket och andra berörda myndigheter är bättre men alltjämt ansträngt.
Det stora antalet asylsökande som har kommit de senaste åren innebär också stora utmaningar för landets kommuner och landsting när det gäller tillgång till bostäder och etableringsmöjligheter.
Andra omständigheter som vi har att förhålla oss till i vår bedömning av behovet av den tillfälliga lagen under det sista giltighetsåret är osäkerheten i vår omvärld, inklusive arbetet inom EU.
Christina Höj Larsen framhåller i sin interpellation det civila samhällets roll i mottagandet av asylsökande. Som jag nämnde i mitt svar på Christina Höj Larsens nyligen ställda snarlika fråga har regeringen en löpande och regelbunden dialog med civilsamhället för utbyte av information och erfarenheter. Så sent som för två veckor sedan träffade jag representanter från 15 olika organisationer som är aktiva i asylfrågor.
Regeringen står bakom de mål för migrationspolitiken som riksdagen har fastslagit. Där framgår inte minst att den ska vara långsiktigt hållbar och att vi ska värna asylrätten. Detta är två perspektiv som regeringen arbetar mycket aktivt för i både Sverige och EU.
Den här regeringen har visat i konkret handling att vi står för att försöka hitta breda och långsiktiga lösningar på stora utmaningar. Det gäller inom migrationspolitiken liksom på andra områden.
Anf. 133 Christina Höj Larsen (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Det ingen hemlighet att Vänsterpartiet inte var överens med regeringen om den tillfälliga lagen. Men det står inte fokus för vår diskussion i dag utan frågan om utvärderingen.
Det är sant att jag nyligen ställde en skriftlig fråga om detta, och jag fick ett diffust svar. Förra veckan blev det uppenbart varför jag fick ett diffust svar, för det framkom i regeringens presentation av den så kallade överenskommelsen att man som en del av den också har kommit överens om att denna bedömning är gjord.
Detta gör mig nyfiken. I propositionen står det att det ska göras en bedömning. Men när jag har lyssnat på de olika statsråden, framför allt statsrådet Fridolin, har det talats om en kontrollstation. Jag har också hört ett stort antal företrädare för regeringen kalla detta för en utvärdering, bland annat föregångaren till migrationsminister Fritzon.
Jag tänker att en utvärdering måste utgå från de syften man har med en given sak. Det verkar vettigt. Den tillfälliga lagen motiverades med att 1) den skulle minska antalet asylsökande till Sverige, 2) den skulle ge ett så kallat andrum för att kunna bygga ut mottagandekapaciteten och, inte minst och en central fråga, 3) den skulle få fler medlemsländer att ta sitt ansvar för människor på flykt.
Då undrar jag såklart, nu när regeringen har gjort en bedömning: Hur ser regeringen på just dessa tre frågor, alltså syftet med lagen, punkt för punkt? Jag skulle vilja ta del av denna analys. Var finns den att tillgå och förstå? Den fanns inte i någon vidare utsträckning när lagen infördes, så kan vi åtminstone få se den nu?
Det är särskilt viktigt att få höra från civilsamhället, som dagligen gör det stora arbetet med mottagandet. På vilket sätt har de hörts? På vilket sätt tas deras erfarenheter in i en sådan utvärdering? Jag tycker att det är centralt.
Anf. 134 Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Fru talman! Jag tackar för frågan. Den är viktig för regeringen i dessa dagar när vi har valt att lämna ett besked om hur vi ser på lagen det tredje året.
Bakgrunden är, precis som Christina Höj Larsen säger, att regeringen utlovade en bedömning, som jag har valt att kalla en avstämning. Jag delar Christina Höj Larsens beskrivning av vad en utvärdering innebär, och därför tycker jag att det är viktigt att använda just "bedömning".
Den bedömning som regeringen har gjort är att vi åtta månader innan lämnar ett besked om att vi tycker att lagen ska vara kvar också det tredje året. Vi ser behovet av att vi har en tydlig och förutsebar asylprocess.
Antalet asylsökande till Sverige har minskat jämfört med 2015, som var utgångspunkten när man gick in i den tillfälliga lagen. Det året tog vi emot 163 000 asylsökande, 2016 var siffran 28 000 och för innevarande år blir det i samma storleksordning som förra året.
Det gör att vi fortfarande ligger på ett högt mottagande. Relativt, om man tittar på vår storlek, tar vi emot tio gånger fler än Danmark. Sverige är sjunde största destinationsland i EU, men per capita tar vi emot fler asylsökande än vad Tyskland gör - och då är Tyskland ändå ett land som tar ansvar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Läget i Europa är också ett viktigt skäl till att vi behöver ge besked om det tredje året. Jag ska i veckan delta i sammanträde med ministerrådet, och den svenska ståndpunkten är känd. Det är också känt att det går trögt i förhandlingarna om den solidariska ansvarsfördelningen mellan EU:s medlemsstater.
De senaste valen i Europa underlättar inte detta förhandlingsarbete, då det har varit starka uttryck för högerintressen i dessa val. Det gör att det är synnerligen besvärligt att få igenom en solidaritetsmekanism.
Om vi inte förlänger den tillfälliga lagen skulle det innebära att vi får en helt annan situation i Sverige. Vi måste kunna hantera det ansvar som vi har tagit, och vi har tagit det största ansvaret i hela EU.
Det är därför regeringen tar ansvar genom att göra bedömningen av den tillfälliga lagen nu och meddela riksdagen denna.
Anf. 135 Christina Höj Larsen (V)
Fru talman! Jag tackar återigen statsrådet för svaret.
Jag måste säga att jag blir lite bekymrad. Jag har just nämnt de tre syften med lagen som fanns uttalade. Jag har fått ett svar från ministern som handlar om ännu ett syfte, nämligen att vi har behov av en tydlig asylprocess. Sedan pratar hon vidare om läget i Europa. Det jag önskade var en analys av de tre konkreta syftena med lagen. Jag hade hoppats att få svar på detta. Men eftersom jag inte får det tänkte jag att jag kan hjälpa till med det.
Punkt ett: Är det så att det här gör att färre människor kommer till Sverige? Nej, det är inte den tillfälliga lagen som gör att färre människor söker sig till just Sverige. Det är de stängda vägarna in i Europa och genom Europa som gör det. Det beror framför allt på EU:s avtal med Turkiet. Det beror på stödet till den libyska kustbevakningens övergrepp. Det beror på att människor på flykt är fast i Grekland, i italienska flyktingläger, i förtryckets Turkiet och i övergreppens och slavhandelns Libyen. Det beror på att människor drunknar i Medelhavet under resan. Det är det som är orsakerna till att människor inte tar sig till Europa.
När det gäller frågan om att utöka mottagandekapaciteten, punkt två, kan man säga att vi har haft en mottagandekapacitet som har följt antalet asylsökande. Det är inte så att man har förberett för ett större mottagande i framtiden, så det är inte heller riktigt sant.
Punkt tre är den riktigt viktiga frågan, tycker jag. Lagen motiverades med att den skulle få människor att söka skydd i övriga EU. Ja, det är fortfarande så att Sverige är ett av de länder som tar emot många människor. Men alla andra har ju minskat sitt mottagande. Det har varit en total nedgång.
Jag tycker att FN:s generalsekreterare António Guterres har sagt det här så otroligt tydligt: Världen blir inte bättre av att fler gör fel. Fler behöver göra rätt. Det är någonting som är ganska logiskt. Konsekvensen av det svenska agerandet, både när det gäller den tillfälliga lagen och när det gäller id-kontrollerna, är att det har gått som en dominoeffekt genom Europa, så att alla tar mindre ansvar. Men syftet med lagen var ju just att se till att andra tog ansvar.
Det är då jag undrar. Man ska göra en analys och titta på dessa tre delar. Vad gäller punkt tre blir svaret nej - det har inte blivit så att andra EU-länder tagit större ansvar. Då är alltså inte det syftet uppfyllt i alla fall. Vi kan titta på punkt ett - är det så att färre människor har sökt sig till Sverige på grund av den tillfälliga lagen? Nej, det är faktiskt inte därför, utan det beror på att det har skett helt andra saker med avtalet med Turkiet och så vidare, som vi kan diskutera vid ett annat tillfälle. Punkt två: Är det så att vi har förberett ett större mottagande, så att vi kan ta ett större ansvar i framtiden? Nej, så är det inte. Då undrar jag såklart: Vad är det för konkret analys - inte ett nytt behov och ett nytt syfte - som regeringen har i bakfickan?
Anf. 136 Statsrådet Heléne Fritzon (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Regeringen har gjort bedömningen att den tillfälliga lagen ska vara kvar det tredje året. Vänsterpartiet med Christina Höj Larsen gör en annan bedömning. Jag har full respekt för det, samtidigt som jag naturligtvis funderar över hur det skulle ha sett ut i Sverige om Vänsterpartiet hade fått bestämma om hur vi skulle hantera den där hösten 2015. Vi hade inte haft någon tillfällig lag. Vi hade inte haft några gränskontroller. Vi hade inte haft några system som reflekterade över att Sverige också måste klara det åtagande som vi gör. Regeringen har tagit ansvar för att vi har tagit emot flest asylsökande per capita i hela EU.
Jag var kommunstyrelsens ordförande i en skånsk kommun 2015 och 2016 och kunde se och följa precis det som hände. Den där veckan i november när det kom 10 000 personer upp på den skånska kusten ställde vi oss frågan hur vi skulle klara detta. Utan den tillfälliga lagen och utan gränskontroller hade vi haft en situation som Sverige inte hade kunnat ta ansvar för, vill jag påstå. Nu tar Sverige ansvar. Det är ansträngt nog. Det är fortfarande en jättetuff situation ute i kommunerna, vilket vi hörde nyss i en interpellationsdebatt. Det är ett oerhört uppdrag att klara bostäder, utbildning, etablering och själva processen kring mottagandet. Men Sverige står upp och gör det. Sverige tar ett fantastiskt ansvar.
Vi har gjort denna bedömning. Vi har också lyssnat och tagit del av de erfarenheter som finns. Jag har redovisat att vi har en kontinuerlig dialog med Sveriges Kommuner och Landsting, för att ta ett exempel. Jag träffade också Asylforum för några veckor sedan. Vi har såklart en löpande dialog på olika sätt, även i det demokratiska forum som riksdagen är, med olika uttryck och olika förslag på hur man ska hantera det gemensamma uppdraget.
En samlad bedömning från regeringens sida - och vi lade ju fram tre förslag - är att vi dels tar ansvar för dem som kom hösten 2015 och har väntat väldigt länge, dels ger ett besked om den tillfälliga lagen. Vi ger också ett annat viktigt besked, nämligen att vi vill ta ansvar för att det skapas ett samhälle med segregation om vi fortsätter att arbeta med dagens EBO-reglering, som leder till trångboddhet och gör att vi inte kan ta ansvar för hela det viktiga uppdraget.
Svaret vad gäller den tillfälliga lagen har att göra med en bedömning av helheten. Med all respekt, Christina Höj Larsen - jag tror att de allra flesta som ser hur det ser ut i vår verklighet delar den bedömningen.
Anf. 137 Christina Höj Larsen (V)
Fru talman! Jag tackar migrationsministern för debatten.
Jag kan konstatera att det finns en del saker som migrationsministern gärna vill debattera med mig. Jag tror också att vi kommer att få tillfälle att göra det. Det gäller både frågan om ensamkommande och frågan om EBO. Jag vill såklart också gärna redogöra för hur Vänsterpartiet ser på den europeiska flyktingpolitiken. Men just nu tycker jag att vi fokuserar på det vi ska diskutera i denna interpellationsdebatt, nämligen min fråga till regeringen om utvärderingen. Det andra tar vi en annan dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag får inte riktigt kläm på någon utvärdering som i verklig mening kan kopplas till de tre uttalade syftena. Det tycker jag är problematiskt. Jag tycker att det är särskilt problematiskt eftersom man när man genomförde den tillfälliga lagen ställde i utsikt - framför allt gentemot civilsamhället - att det skulle finnas möjlighet till återkoppling. Inom civilsamhället var man oerhört orolig för integrationsaspekterna. Jag vet att just dessa åsamkar stor smärta och stora svårigheter ute i verkligheten när det handlar om familjesplittring och de saker som regeringen tvingas lappa och laga i genom gymnasielagen för ensamkommande och nu ännu ett steg. Det fanns en oro för just de konsekvenserna. Det fanns också en tro på att regeringen ville höra deras erfarenheter efter två år, en tro på att det var det som var löftet.
När lagen infördes hade vi inte någon bra analys. Det som gör mig orolig och bekymrad är att vi inte har någon fyllig och god analys nu heller, trots att ni har bestämt er. Jag tycker inte att detta är riktigt respektfullt mot civilsamhället.
Liksom migrationsministern var även jag i Sverige under hösten 2015. Jag var också ute och var med när allt detta hände. Vi har olika bilder. Riksrevisionen har också sin bild: Sverige står kvar.
Anf. 138 Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Fru talman! Jag tackar Christina Höj Larsen för en väldigt viktig fråga. När jag får frågan varför regeringen gör bedömningen att vi ska fullfölja åtagandet med den tillfälliga lagen genom att den också ska gälla det tredje året sätter jag in den i ett helhetsperspektiv. Det är från min sida ett väldigt viktigt svar från regeringens sida att vi bedömer en helhet.
Vi bedömer inte bara explicit om just den tillfälliga lagen ska göra nytta det tredje året, utan vi ser frågan i ett sammanhang där vi fortfarande tar ansvar för det åtagande vi hade 2015 och 2016, där vi inte är framme med det gemensamma asylsystemet i EU och där det fortfarande finns väldigt många flyktingar och asylsökande inom EU. Fortfarande har 600 000 människor inom Europa behov av att kunna söka asyl i de respektive länderna.
Vi har också ett Europaproblem med Libyen och med det som Christina Höj Larsen pekar på. Men uppgiften att hantera ett gemensamt asylansvar i hela Europa är avgörande för att Sverige ska upprätthålla sin asylrätt och sin grundläggande hållning. Regeringen gör bedömningen att det är viktigt att ge besked om den tillfälliga lagen.
Sedan hoppas jag också att vi får återkomma till debatten på många andra viktiga migrationspolitiska områden. Hjärtligt tack för i dag!
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.