Handlingsplaner mot våldsbejakande extremism
Interpellation 2017/18:119 av Beatrice Ask (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-11-08
- Överlämnad
- 2017-11-09
- Anmäld
- 2017-11-10
- Sista svarsdatum
- 2017-11-23
- Svarsdatum
- 2017-12-01
- Besvarad
- 2017-12-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
I slutet av oktober presenterade SKL tillsammans med Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet en rapport om kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism.
Rapporten är ingen munter läsning. Av 127 granskade handlingsplaner är det endast 23 av dessa som har baserats på någon form av lokal lägesbild av den aktuella situationen i kommunen. Något som kan leda till att de åtgärder och insatser som beskrivs i en kommuns handlingsplan inte är baserade på de problem som de facto finns i kommunen.
Dessutom kan flera av de kommunala handlingsplanerna stå i strid med yttrandefriheten och förbudet mot åsiktsregistrering. Enligt Christer Mattsson, biträdande föreståndare för Segerstedtinstitutet, är det hela 15 procent av de granskade handlingsplanerna som innehåller skrivningar som kan stå i strid med grundlagen. Han beskriver i en intervju i Sveriges Radio det som en kommunal underrättelseverksamhet.
I rapporten skriver SKL följande: Att ge exempelvis skolan ett uppdrag att kartlägga sina elevers åsikter med syfte att försöka predicera vem som blir terrorist innan den eleven ens tänkt tanken själv, på godtyckliga och ovetenskapliga grunder, riskerar att rasera det grundläggande förtroende som behöver råda mellan lärare–elev, försvåra möjligheten till demokratiserande samtal samt kränka den unges grundlagsskyddade rättigheter.
Att kommuners handlingsplaner håller hög kvalitet och är förenliga med gällande lagstiftning är centralt. Åsiktsregistrering får inte förekomma i Sverige och ännu mindre ska våra kommuner på något sätt uppmuntra till detta. Gränsdragningsproblem finns dock och rapporten antyder att kommunerna behöver vägledning och stöd i sitt arbete.
Med bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
- Avser ministern att vidta några åtgärder utifrån den kritik som SKL riktar mot de kommunala handlingsprogrammen mot våldsbejakande extremism där åsiktsregistrering kan ha förekommit?
- Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att åsiktsregistrering i framtiden inte sker i samband med kommuners arbete mot våldsbejakande extremism?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:119
Webb-tv: Handlingsplaner mot våldsbejakande extremism
Dokument från debatten
- Fredag den 1 december 2017Kammarens föredragningslistor 2017/18:41
- Protokoll 2017/18:41 Fredagen den 1 decemberProtokoll 2017/18:41 Svar på interpellation 2017/18:119 om handlingsplaner mot våldsbejakande extremism
Protokoll från debatten
Anf. 34 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Beatrice Ask har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder utifrån den kritik som SKL riktar mot de kommunala handlingsprogrammen mot våldsbejakande extremism, där åsiktsregistrering sägs ha förekommit. Hon har också frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att åsiktsregistrering i framtiden inte sker i samband med kommuners arbete mot våldsbejakande extremism.
Det är centralt att kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism håller hög kvalitet. Det är viktigt att understryka att registrering hos myndigheterna inte får göras enbart på grund av en medborgares politiska åskådning. Regeringen har identifierat behovet av fortsatt vägledning för kommunerna och vidtar flera åtgärder för att förstärka det nationella stödet.
En viktig åtgärd som regeringen vidtar är att inrätta ett nationellt centrum mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet, Brå, den 1 januari 2018. Centrumet kommer bland annat att ha i uppdrag att verka för en högre grad av samordning och effektivitet i det förebyggande arbetet och att ge behovsanpassat stöd till kommuner. Brå har sedan tidigare erfarenhet av att stödja kommuner och andra aktörer med att kartlägga behov och arbeta utifrån lokala problembilder i det brottsförebyggande arbetet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är viktigt med breda brottsförebyggande insatser som involverar hela lokalsamhället. Regeringens brottsförebyggande program, Tillsammans mot brott, riktar sig till en bred målgrupp, och även när det gäller våldsbejakande extremism är det viktigt att flera aktörer bidrar i det förebyggande arbetet.
Skolan har en mycket viktig roll, till exempel genom att stärka elever i kritisk reflektion, källkritik och att stå emot våldsbejakande budskap och konspirationsteorier. Regeringen planerar därför att stärka arbetet inom skolan genom att ge Statens skolverk i uppdrag att inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen genomföra kompetensutvecklingsinsatser för lärare i syfte att öka kunskapen om hur de kan hantera extremism och rasism och om vilket ansvar skolan har för elever som är i riskzonen för, eller som redan är involverade i, våldsbejakande extremism.
Att någon radikaliseras eller är involverad i våldsbejakande extremism kan vara tecken på att barn far illa eller riskerar att fara illa. Myndigheter är skyldiga att lämna orosanmälan till socialtjänsten i fall där sådana risker finns. Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen också tagit fram ett stöd för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna i dessa frågor.
Det är alltså tydligt att det finns verksamheter inom kommunerna som har en central roll i arbetet med att motverka radikalisering och därmed förebygga terrorism. En förutsättning för att det förebyggande arbetet ska bli framgångsrikt är att dessa verksamheter samverkar med andra relevanta aktörer. En välfungerande samverkan förutsätter att det finns ett regelverk som gör det möjligt att utbyta information. Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att se över de regler om sekretess och informationsutbyte som gäller för bland andra Polismyndigheten och socialtjänsten i arbetet mot terrorism. Syftet är att säkerställa att det finns förutsättningar för ett effektivt och rättssäkert informationsutbyte.
Med dessa åtgärder förstärker regeringen det nationella stödet till kommunerna i deras förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Regeringen kommer även fortsatt noggrant att följa frågan och är beredd att vidta ytterligare åtgärder om det bedöms nödvändigt.
Anf. 35 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Låt mig först tacka för svaret på interpellationen. Arbetet mot våldsbejakande extremism måste drivas på väldigt många områden och på olika nivåer. Bakgrunden till interpellationen är den rapport som kom från SKL i oktober. Det är Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet som på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting har granskat arbetet med kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism.
Det är ingen munter läsning. Rapporten visar att även om det har skett en ökning saknar fortfarande många kommuner en plan, vilket är illa. Den visar också att de planer som finns har uppenbara brister. Av 127 granskade handlingsplaner är det bara 23 som baseras på någon form av lokal lägesbild av den aktuella situationen i kommunen. Det är ju en väldigt stor skillnad mellan Jokkmokk och Malmö, om man tänker så.
Jag kan undra över vilken nytta man har av en planering för arbetet om den inte grundar sig på den lokala situationen. När jag läste rapporten var mitt intryck att man på många håll hade klippt och klistrat från nationella dokument utan att göra ett grundarbete lokalt och utan att verklighetsförankra arbetet, vilket jag tror är nödvändigt. Därför är jag positiv till ett nationellt centrum mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggandet rådet, som inrättas den 1 januari och som statsrådet nämner. Där är vi helt överens. Brå har tidigare erfarenhet av att stödja kommuner och andra aktörer när det gäller att kartlägga behov och att arbeta utifrån lokala problembilder i det brottsförebyggande arbetet. Det kan alltså bli bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Rapporten pekar också på brister när det gäller frågan om att insatser måste bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Här finns det en del problem. Exempelvis är det brister när det gäller kunskaper om hur radikalisering går till och vad som fungerar när man ska försöka tillrättaföra någon. Men jag har ändå uppfattningen att det nationella centrumet, med Brås erfarenhet av forskning, kan hjälpa till när det gäller att höja kvaliteten. Det är bra.
Den andra fråga som jag har lyft berör påpekanden i rapporten som tyder på att man på en del håll närmar sig det som är politisk åsiktsregistrering. Det är inte tillåtet, enligt svensk lag. Segerstedtinstitutet säger att 15 procent av de handlingsplaner man har granskat innehåller skrivningar som kan stå i strid med grundlagen. Då ringer alla varningsklockor.
Jag noterar att statsrådet och jag är överens om att registrering hos myndigheterna inte får göras bara på grund av någons politiska åskådning, men det räcker inte med ett allmänt uttalande. Det är vanligt att man i handlingsplanerna uppmanar lärare, fritidsledare, socialt verksamma och andra att ta kontakt med den lokala samordnaren om de misstänker att någon har radikaliserats, det vill säga står för vissa åsikter. Då ska det bedömas. Sedan ska informationen lämnas vidare till polisiära myndigheter.
Jag vet naturligtvis att sekretessreglerna för informationsutbyte mellan socialtjänsten och polisen utreds. Det är bra. Det kom vi överens om när vi gjorde en överenskommelse om terrorismbekämpning. Men jag ifrågasätter om det räcker för den typ av arbete som exempelvis bedrivs i en skola utifrån dessa handlingsplaner. Risken är uppenbar att handlingsplanerna driver på och uppmanar skolor att kartlägga elevers åsikter, och det leder helt fel.
Herr talman! Det lokala arbetet mot våldsbejakande extremism är viktigt för att skydda Sverige och vårt samhälle mot destruktiva krafter. Men arbetet måste bedrivas utifrån grundlagar och utifrån skyddet av den enskildes fri- och rättigheter. Min fråga till justitieministern är om han delar min uppfattning att det krävs en ordentlig rättslig granskning av de kommunala handlingsplanerna för att säkerställa att ingen bryter mot grundläggande rättigheter.
Anf. 36 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Det är en väl en bra uppgift för det nya centrumet att ge en bättre rättslig vägledning för hur man ska orientera sig i en del av dessa frågor, för det är förstås inte alldeles enkelt att göra det.
I grunden handlar detta om att vi under en följd av år har sett ett växande problem med radikalisering. Det handlar om islamistiska miljöer, men det handlar också i ökad utsträckning om högerextrema miljöer, där vi faktiskt ser ett stort bekymmer. Vi har haft fall där barn har omhändertagits. Det gäller barn som växer upp i en väldigt stark högerextrem och våldsbejakande miljö.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns inga enkla lösningar, men det första man måste göra är att höja den allmänna medvetenheten om vad som håller på att hända och vad vi riskerar om vi inte agerar. Då är en del kommunala verksamheter, skolan och socialtjänsten, helt avgörande. Från statens sida måste vi försöka se till att göra mer för att stärka de lokala verksamheterna, de som finns på gatuplanet, så att säga. Det är skolan och socialtjänsten som ska göra jobbet på den lokala skolan och i den lokala stadsdelen. Man måste kunna konfrontera elever och föräldrar när man ser en negativ utveckling. Man måste veta vilka metoder man ska använda sig av. I väldigt allvarliga fall måste man ha möjligheter att slå larm. Då talar vi om grupper eller familjer där man så småningom ser väldigt allvarliga hot och risker. Då finns det omhändertagandemöjligheter. Dessutom ska man kanske också koppla in polisen när det är den typen av allvarliga situationer.
Men vi måste hitta rätt metoder som är i enlighet med grundlagen. Det är väldigt viktigt. Det är en fråga som jag tycker att centrumet omedelbart ska titta på. Det handlar om mer rättslig vägledning kring detta. Men det är samtidigt viktigt att säga att den kritik mot åsiktsregistrering som nu framförs inte kan användas som argument för att dra sig undan och inte våga ta i dessa frågor. Den effekten vill vi inte ha. Med en bättre rättslig vägledning tror jag att man kan hitta en väg som är bra.
Vi upprättar, som sagt, centrumet mot våldsbejakande extremism vid Brå den 1 januari. Det är till för att bland annat ge stöd till kommunerna, så att de kan bli bättre på att hantera detta. Jag välkomnar att Beatrice Ask tycker att det har hamnat på rätt ställe och att det är rätt åtgärd att vidta.
Sedan instämmer jag i kritiken. Dessa handlingsplaner måste grundas på en lokal problembild. Man kan inte klippa och klistra från andra ställen och göra det lätt för sig, utan man måste titta på: Vad är det som gäller just för oss? I vissa områden kan det handla om att islamism är ett bekymmer. I andra områden kan det handla om högerextremism. Det kan vara helt olika i kommuner. Man måste helt enkelt våga göra de analyserna. På ett annat ställe kanske det handlar om vänsterextremism, även om den faktorn har sjunkit i betydelse de senaste åren.
Jag delar också uppfattningen att allt sådant här arbete måste vila på grundläggande principer om vetenskap och beprövad erfarenhet. Med det nya centrumet tror jag att vi får en bättre stadga i detta arbete.
Anf. 37 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Vi är överens om den allmänna inriktningen. Jag tycker att detta centrum är bra. Jag tycker att det är bra att man utbildar personal, så långt det finns kunskap, i fråga om radikalisering, extrema åsikter och hur de kan arbeta med det. Det är också alldeles nödvändigt att vi utvecklar metodik som gör att det är lättare att leda människor rätt när de är på väg åt fel håll.
Det finns i rapporten intressanta saker som pekar på att det inte bara handlar om barn. I lokala handlingsplaner verkar det som att man tror att alla problem ska lösas av skolan. Det är inte riktigt sant. Det finns ju människor som hamnar fel fast de är vuxna. Detta är komplicerat.
Det som jag bekymrar mig över och som jag förstår att justitieministern också bekymrar sig över är att vi kommer i närheten av det som är grundlagen och det som är grundläggande rättigheter. Det finns en risk att man lokalt driver på personal i skolan, i socialtjänsten, på fritidsgårdar och i olika sammanhang att agera så att de lätt hamnar fel. Låt oss säga att det blir anmält och att någon skulle bli fälld för att ha fört vidare eller skrivit upp uppgifter eller gjort fel på annat sätt. Då kommer vi att få en backlash i den ambition vi har att få kommunerna att jobba mer effektivt och intensivt med detta. Det är därför som jag har lyft frågan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att det behövs en ordentlig granskning, så att vi kan ge direktiv och riktlinjer till lokala verksamheter om var gränserna går och hur man gör. Det behövs för att vi inte ska få en ny REVA-debatt, som bara blir destruktiv. Det är viktigt att reda ut detta.
Sedan finns det en annan problematik. Ministern påpekade vikten av att arbeta i skolorna. Det görs mycket på det området. Det är bra. Och man skriver mycket om det i lokala handlingsplaner. Men när det gäller de samordnare som man har anställt är det bara 1 av över 120 som har något i skolan att göra. De flesta är säkerhetsansvariga. Den ena handen verkar alltså inte veta vad den andra gör. Vill man ha mer fokus på arbete och insatser i skolan borde det kanske vara en annan balans. Det får kommunerna ta tag i, men jag tycker att det är bekymmersamt. I eftermiddag ska jag debattera med Gustav Fridolin om skolans verksamhet när det gäller detta.
Det jag vill fokusera på i mina frågor till justitieministern är den svåra gränsdragningen när det handlar om att se unga människor och andra som är på väg att skaffa sig väldigt extrema åsikter och kanske är beredda att ta till våld. Hur kan vi se och agera på det på ett sådant sätt att vi inte kommer i strid med grundläggande regler? Det vore ju förödande för ambitionen men också i sak. Svensk lag gäller.
Här har justitieministern ett oerhört stort ansvar som jag utgår från att han tar, och jag vill fråga: Kommer det i instruktionerna eller i samtal inför att man öppnar det här centret att finnas en diskussion om regelverket så att lärare, socialtjänstens anställda och andra känner att de står på fast grund i sina ambitioner och i sitt arbete?
Anf. 38 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Det enkla svaret på den frågan är ja. Det kommer vi att göra, för här är det viktigt att man inte hamnar fel.
Samtidigt förstår vi alla att detta är en grannlaga avvägning. Det finns en del ungdomar som kan radikaliseras och bli farliga väldigt snabbt. I fallet Anton Lundin Pettersson i Trollhättan tog det inte särskilt lång tid för honom att gå från att vara en relativt tystlåten individ som inte gjorde så mycket väsen av sig till att radikaliseras mycket starkt på nätet och i slutändan bli en mördare.
Nu tog jag exempel från den högerextrema sidan, men vi har motsvarande exempel på den islamistiska sidan också. Det handlar alltså om att försöka upptäcka de här individerna i tid och veta när och i vilket skede man i så fall ska slå larm till polisen, för det kan man behöva göra i en viss situation.
Det är precis den grannlaga avvägningen som jag tycker att man inom ramen för centret ska titta på så att man kan ge en rättslig vägledning till kommunerna som jobbar med detta varje dag i skolan, i fritidsverksamheten eller i socialtjänsten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller den övriga kritiken har vi sagt att alla handlingsplaner måste grundas på en lokal lägesbild. Det är helt avgörande. Man ska inte göra det lätt för sig. Vi måste se till att det blir så och att arbetet vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Jag tror som sagt, herr talman, att det nya centret kommer att kunna utgöra en väsentlig och viktig del i det fortsatta viktiga förebyggande arbetet.
Anf. 39 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Statsrådet har helt rätt: Radikalisering kan gå oerhört fort. Det är dessutom så att de tecken man i efterhand kan se på att en radikalisering pågått över en längre tid inte alltid är så lätta att dra slutsatser av.
Jag läser just nu Åsne Seierstads bok om två systrar. Den handlar om ett exempel från Norge med två tonårsflickor som radikaliseras och reser till Syrien för att delta i terroristverksamhet.
Det man ser är att flickorna blir mer och mer föreningsaktiva. De deltar i olika aktiviteter, vilket vi ju brukar tycka är ganska bra. Det tycker föräldrarna och även skolan. Någon av flickorna blir mer religiös, och det är ju inte direkt olagligt att vara religiös. Man byter klädstil och vill klä sig mer stramt. Så småningom går man över till mer religiös klädsel. Det är ju också tillåtet, och självklart är det inte så enkelt för skolan att ha synpunkter på elevernas klädsel.
En av tjejerna är väldigt duktig i skolan från början. Hon är väldigt kritisk, diskuterar mycket med lärarna inte minst i religionskunskap och har bestämda uppfattningar. Läraren säger att det är ju fantastiskt vilken intresserad, engagerad, kunnig och påläst elev! Så småningom skolkar hon ganska mycket, och det gör ju ungdomar ibland.
Alla de här sakerna kan var för sig verka ganska ofarliga. Det handlar om helheten, och exemplet visar på svårigheterna. Ska man börja ifrågasätta att de börjar bli föreningsaktiva och religiösa också? Är det risk för terrorism här? När man driver på detta kan det lätt hamna fel, och det är det som är min poäng: Det här är så svårt, och det säger ju också statsrådet.
Därför tycker jag att man måste analysera regelverket och fundera. Det är ändå så att man som vuxen måste ingripa i några av dessa skeenden och ställa frågor: Hur har du kommit på att du ska ägna dig åt det här? Vad gör ni på de där kvällsaktiviteterna? Vad handlar det om? Vem umgås du med?
Anf. 40 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Jag vill egentligen bara tacka för debatten och säga att när det nya centret drar igång får vi en permanent organisation med den kompetens som man tycker att man behöver för att kunna utveckla de handlingsplaner och metoder som behövs.
Vi skjuter också till mer pengar, 35 miljoner kronor, som vi resurssätter centret för, och jag tror att det kommer att bli ett viktigt instrument för oss för att kunna förebygga den här typen av verksamhet.
Återigen: Handlingsplanerna ska stramas upp, och de måste grundas på en lokal lägesbild, vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi måste också titta på frågan i förhållande till grundlagarna. I vilket skede kan man agera? Vilken typ av information kan man lämna till exempel till polisen? Det är viktigt ur vårt grundlagsperspektiv.
Det är bara att ta tag i det så fort som möjligt!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.