Tillämpning av reglerna för bostadsbidrag försvårar för kommunerna
Interpellation 2015/16:677 av Gunilla Nordgren (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-05-24
- Överlämnad
- 2016-05-25
- Anmäld
- 2016-05-26
- Svarsdatum
- 2016-06-14
- Besvarad
- 2016-06-14
- Sista svarsdatum
- 2016-06-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Under hösten 2015 sökte väldigt många människor asyl i Sverige, och för närvarande bor många i Migrationsverkets boenden i väntan på att få sin asylansökan prövad. De som får bifall på sin ansökan kommer därefter att anvisas ut till kommunerna.
Många ensamkommande barn och unga bor i familjehem, HVB-hem med mera. När de fått uppehållstillstånd och fyller 19 år har den kommun som de bor i en skyldighet att anordna bostad.
Det byggs nu många paviljonger med mera för att ordna boende. Men att bygga så många små lägenheter avsedda för ensamhushåll blir väldigt dyrt, och dessutom finns det en risk att efterfrågan på just så små lägenheter minskar igen på lite längre sikt.
Det finns i dag inte tillräckligt många små lägenheter i det nuvarande bostadsbeståndet i förhållande till det aktuella behovet.
Ett sätt att ordna bostad skulle kunna vara att till exempel två ensamstående personer delar på en lägenhet, till exempel en trerumslägenhet där man delar vardagsrum med mera.
Men tillämpningen av reglerna för bostadsbidrag för unga under 29 år medger inte detta, enligt uppgift från Försäkringskassan. Detta innebär att om kommunerna – ofta via sina kommunala fastighetsbolag – ska klara sitt bostadsförsörjningsansvar måste man erbjuda korridorboenden och/eller bygga ett stort antal enrummare. Om inte bostadsbidrag kan utgå blir personen hänvisad till försörjningsbidrag.
Detta medför följande:
1. Att personer som delar lägenhet tvingas begära försörjningsbidrag i stället för att få bostadsbidrag.
2. Bostadsbidrag är ett bidrag som utgår från staten (via Försäkringskassan), och försörjningsbidrag är något som bekostas via de kommunala budgeten, vliket gör att det blir en förskjutning av kostnadsbärare.
3. Kommunernas bostadsförsörjningsansvar försvåras om man är hänvisad till att erbjuda så stor andel små lägenheter. Man blir i högre grad hänvisad till paviljonger/korridorboenden med mera.
Mina frågor till socialförsäkringsministern är följande:
Är ministern beredd att verka för att tillämpningen av reglerna för bostadsbidrag snarast ses över och anpassas till de situationer som råder i många kommuner i dag?
Hur ser ministern på det faktum att om bostadsbidrag på grund av dagens tillämpning av reglerna inte kan utgå i dessa fall och att det då i stället behöver utbetalas försörjningsstöd så innebär detta en förskjutning av kostnader från staten till kommunerna?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:677
Webb-tv: Tillämpning av reglerna för bostadsbidrag försvårar för kommunerna
Dokument från debatten
- Tisdag den 14 juni 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:119
- Protokoll 2015/16:119 Tisdagen den 14 juniProtokoll 2015/16:119 Svar på interpellation 2015/16:677 om tillämpning av reglerna för bostadsbidrag försvårar för kommunerna
Protokoll från debatten
Anf. 85 Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Fru talman! Gunilla Nordgren har frågat mig om jag är beredd att verka för att tillämpningen av reglerna för bostadsbidrag snarast ses över och anpassas till de situationer som råder i många kommuner i dag. Vidare ställer Gunilla Nordgren frågan hur jag ser på det faktum att om bostadsbidrag på grund av dagens tillämpning av reglerna inte kan utgå i dessa fall och det då i stället behöver utbetalas försörjningsstöd innebär detta en förskjutning av kostnader från staten till kommunerna.
Gunilla Nordgrens fråga handlar framför allt om situationen för unga nyanlända som, efter det att de fått uppehållstillstånd och en kommunplacering och lämnat sin placering på exempelvis HVB eller familjehem, behöver en egen bostad, och då särskilt i vilken utsträckning de har möjlighet att söka bostadsbidrag.
Bostadsbidrag kan i dag lämnas för barnfamiljer och för unga i åldern 18-29 år, och för denna grupp är det bostadsbidraget för unga som är aktuellt. Gunilla Nordgren menar att regelverket i dag hindrar två ensamstående att dela på en lägenhet och samtidigt ha rätt till bostadsbidrag.
Två eller flera hushåll kan redan i dag dela på en bostad. Bidrag till bostadskostnaden kan då lämnas till vart och ett av hushållen. Bostadsbidraget är behovsprövat, och det finns regler om bland annat storlek både på bostad och bostadskostnad, liksom inkomst och folkbokföring, som kan medföra att det i praktiken inte kan betalas ut något bostadsbidrag.
Bostadsbidraget är en av de förmåner som är riktade till hushåll med relativt sett låga inkomster i förhållande till försörjningsansvar. För de som ändå inte kan klara sig ekonomiskt finns det möjlighet att vända sig till kommunen och ansöka om försörjningsstöd. Det är sedan upp till socialtjänsten att göra en individuell bedömning.
Bostadsbidraget är en familjeekonomisk behovsprövad förmån som är träffsäker vad det gäller att nå hushåll som har relativ låga inkomster i förhållande till försörjningsbörda. Det betyder inte att det inte finns vissa delar av regelverket som kan bli bättre anpassade till dagens situation vad gäller både boendesituation och hushållskonstellation. Regeringen tog också i vårbudgetpropositionen upp behovet av att anpassa bostadsbidraget och underhållsstödet till dagens situation och avser att återkomma i frågan.
Anf. 86 Gunilla Nordgren (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill börja med att tacka för svaret. Jag är bara delvis nöjd med det och vill gärna ha några förtydliganden.
Bakgrunden till min interpellation är att det ute i kommunerna pågår ett stort arbete med att ordna bostäder till dels många unga som saknar bostad, dels många nyanlända som får uppehållstillstånd. Många av de nyanlända utgör så kallade ensamhushåll, och många av dem är ensamkommande barn. När dessa personer blir vuxna i lagens mening återstår det akuta problemet att ordna en bostad. Det är vi nog alla medvetna om.
Det är heller inte ett långsiktigt byggande att bara bygga enrumslägenheter. Det är både dyrt och inte långsiktigt riktigt. Det blir ett alternativ att bara bygga paviljonger och enrumslägenheter. Det förbättrar inte heller integrationen.
Ett sätt att ordna bostäder till flera personer är att till exempel kunna hyra ut en trerummare, tre rum och kök, där de bor i varsitt rum och delar på vardagsrum och kök. Utomlands bor många studenter så och även unga i städer där hyrorna är ännu värre än i Stockholm. De delar en lägenhet, och det är inga problem.
Anledning till min fråga är tagen ur verkligheten. Försäkringskassan har nämligen sagt nej till den typen av ansökan om bostadsbidrag. Det sägs också i svaret att två eller flera hushåll kan dela på en bostad. Det kan vara två familjer som hyr ett halvt hus var, och så vidare. Det är jag fullt medveten om. Men jag talar här om ensamhushåll.
I svaret säger ministern också hur bostadsbidraget fungerar, att det är inkomstberoende och så vidare. Det kan jag också. Det var inte heller min fråga. Jag vill för tydlighetens skull ställa några frågor.
Anser ministern att det som det sägs i svaret om att två eller flera hushåll redan kan dela på en kostnad även gäller ensamhushåll? Jag kommer då att gå hem och meddela det, och de kommer att bli jätteglada därhemma. Då är det Försäkringskassans tillämpning som är problemet.
Det sägs också i svaret att för dem som inte klarar sig ekonomiskt finns möjlighet att söka försörjningsstöd. En av mina frågor gällde att man betalar ut bostadsbidrag som ett försörjningsstöd. Det är att flytta kostnaden från staten till kommunerna eftersom bostadsbidragen betalas av staten och försörjningsstöden av kommunerna. Ministern säger att detta inte ska utgöra några problem. Men jag har tagit exemplen ur verkligheten. Jag ser fram emot att få ett svar på detta.
Det är också bra att regeringen vill återkomma i frågan om att anpassa bostadsbidraget - underhållsstödet har inte med detta att göra - till dagens situation och att den avser att återkomma i frågan. Vad betyder det? När, var och hur tänker man göra det?
Anf. 87 Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Fru talman! Tack, Gunilla Nordgren, för frågan! Den är aktuell.
Jag tror i grund och botten att vi inte är särskilt oense. Som regelverket ser ut i dag har du rätt såtillvida att om man är inneboende hos någon kan man inte få bostadsbidrag. I sådana fall måste det vara en delad lägenhet såtillvida att det räknas som två hushåll, det vill säga att båda hushållen står på kontraktet. Då kan man enligt det regelverk som finns i dag söka bostadsbidrag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det som jag refererade till när det handlar om försörjningsstöd är att bostadsbidraget aldrig har fungerat på det sättet att det täcker 100 procent av bostadskostnaden. Jag hör på Gunilla Nordgren när hon gör sitt inlägg att hon har bra koll på det. Det är på många olika sätt kanske ett av de mer komplicerade bidrag vi har, vilket till exempel det stora kravet på återbetalningar visar oss.
Det är dessutom återbetalningar som avkrävs familjer som från början har en väldigt låg ekonomisk standard och som kan bli väldigt kännbara. Om vi till exempel tittar på de barnfamiljer som uppbär bostadsbidrag är det ungefär 32 procent av dem som under ett år måste söka försörjningsstöd för att klara sig. Det är generellt sett väldigt ekonomiskt utsatta individer.
Det som jag refererar till när jag pekar på att regeringen har för avsikt att återkomma är en del av de sakerna. Det är det som Gunilla Nordgren adresserar med att det händer saker i omvärlden, och det har hänt saker i Sverige. Men det har också hänt saker i Sverige när det gäller vår syn på hur en familj ser ut och hur familjekonstellationer ser ut.
Detta är en angelägen fråga för regeringen att ytterligare analysera. Det handlar också om att överväga att vidta lämpliga åtgärder för att kunna möta den utveckling som vi nu har sett. Men vi är inte riktigt där i dag. Regeringen kommer att jobba med detta. Det är aviserat i vårpropositionen, och vi kommer återkomma. Jag stannar där så länge.
Anf. 88 Gunilla Nordgren (M)
Fru talman! Tack för svaret. Vi är överens om att det är ett problem, och kommunerna står i detta problem här och nu. De kommunala fastighetsbolagen försöker nybygga. Jag sitter själv som viceordförande i ett fastighetsbolag. Vi kan inte bara bygga paviljonger och enrummare. Det blir förfärligt, och det förbättrar inte heller integrationen.
Frågan är om man inte med något förtydligande kan säga att man kan ha två kontrakt på en lägenhet. För dom här kan ju inte stå på samma. Det är eventuellt så att man inte behöver vänta på att göra om hela bostadsbidraget. Men kan redan i dag via förordning, regleringsbrev eller något annat förtydliga för Försäkringskassan och underlätta för kommunerna.
Det är precis som ministern säger. Vi är bägge två medvetna om var problemet ligger. Kommunerna försöker att göra allt de kan. Det får bli att människor får bo i dessa trerummare och dela. Det gör de redan i dag. Det finns ingen annan möjlighet, annars blir det gymnastiksalen. Men då får kommunerna betala försörjningsstöd även för den delen.
Det hade de inte behövt göra om de boende hade kunnat stå på var sitt kontrakt. Det kanske är två killar som bägge två ska plugga. De lär inte ha de inkomsterna, så de borde kunna vara berättigade till ett bostadsbidrag. Sedan får det kanske bli försörjningsstöd som fyller ut det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är en bättre integration om de kan bo två i ett normalt bostadsområde och inte bo i dessa baracker, paviljonger och enrummare. Dessutom är det dyrt. Om kanske tio år finns inte behov av enrummare. Då kanske de har bildat familj och allt möjligt. Vi har haft en speciell situation. Då står det kommunala bostadsbolaget med ett antal lägenheter som inte är anpassade efter efterfrågan, eftersom detta kanske är en puckel.
Förutom det som sägs om familjekonstellationer kan ungdomar bo ihop. Det kan också hjälpa studenter om två kan dela. De kan skriva var sitt kontrakt och få var sitt bostadsbidrag. Det är också problem med att de inte får ha mer än 60 kvadratmeter. Om trerummaren är på 80 kvadratmeter kan man säga att det är 40 plus 40.
Det finns flyktingsamordnare som gråter när de går hem från jobbet därför att de på grund av ett stelbent system inte kan ordna bostäder. Jag undrar om ministern kan göra något akut åt detta - fort!
Anf. 89 Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Fru talman! Tack, Gunilla Nordgren! Jag tror som sagt att vi i grund och botten inte är särskilt oense. Jag uppskattar att du delar med dig av den verklighet som ni nu möter ute i kommunerna när ni jobbar med bostadsfrågorna och att du beskriver hur akut ni upplever att situationen är.
Det du pekar på i avslutningen av ditt inlägg är att detta är extremt komplext. Bostadsbidraget kom på 1930-talet. Genom åren har man haft olika målsättningar för vad bostadsbidraget ska stimulera. Under någon tidsperiod handlade det bara om att ge människor tillgång till bostad. Sedan gällde det att minska trångboddheten och att man skulle kunna konkurrera om de lite bättre lägenheterna fast man inte hade så hög inkomst själv. Det är också detta jag menar med att vi måste titta på frågan utifrån den verklighet som vi i dag har att hantera som regering och som samhälle.
Jag tar med mig önskemålet om möjligheter att göra någonting mer skyndsamt som skulle underlätta situationen. Som Gunilla Nordgren förstår finns det ännu mer att titta på i ett större perspektiv. Jag tackar för kloka inlägg.
Anf. 90 Gunilla Nordgren (M)
Fru talman! Det är bra att vi är överens, och det är bra om ministern ser om man fort kan göra någon delgrej eftersom detta är problem som finns i dag.
När ni nu tittar över och anpassar systemet till dagens situation bör ni även tänka på att det inte bara handlar om olika familjekonstellationer, utan att det också kan vara två helt enskilda personer som säger att de kan dela på en lägenhet. Då får man se till att det fungerar.
Jag satt i socialförsäkringsutskottet under förra mandatperioden och arbetade med familjepolitiken, så jag är väl införstådd med hur bostadsbidragen fungerar. Men som det är nu lever de inte med verkligheten. Ju fortare man kan göra något åt det och ge den signalen till kommunerna så att flyktingsamordnarna vet vad de ska göra och bostadsbolagen vet vad de ska bygga, desto bättre.
Jag tackar för en bra debatt och ett positivt svar.
Anf. 91 Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Detsamma från socialförsäkringsministern! Jag ser fram emot att återkomma i frågan och tackar för en bra debatt.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.