Kvinnors arbetskraftsdeltagande
Interpellation 2015/16:387 av Niklas Wykman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-02-08
- Överlämnad
- 2016-02-09
- Anmäld
- 2016-02-10
- Svarsdatum
- 2016-02-23
- Besvarad
- 2016-02-23
- Sista svarsdatum
- 2016-03-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Flera bedömare (bland annat IMF) menar att merparten av den svenska arbetslösheten är strukturell. Det är dåliga nyheter eftersom det innebär att inte ens en stark uppgång i ekonomin skulle leda till väsentligt fler jobb. Omvänt innebär det också att den lediga resurs arbetslösa utgör inte kan användas i ekonomin på ett hållbart sätt.
Strukturella problem kan bara lösas med reformer. Såväl den sittande regeringen som alliansregeringen bedömer att till exempel jobbskatteavdrag är en effektiv reform för att minska jämviktsarbetslösheten.
Flyktingkriserna i Syrien, Afghanistan och ett flertal afrikanska länder har gjort att den arbetsföra befolkningen i Sverige har vuxit. Det är alltså angeläget att vidta fler åtgärder som likt jobbskatteavdraget sänker jämviktsarbetslösheten. En fortsatt hög strukturell arbetslöshet kommer att leda till ett växande utanförskap och offentligfinansiella problem. Den förpliktande insikten är alltså att vi inte kan luta oss mot en konjunkturuppgång – regeringen behöver genomföra reformer för att jobben ska växa fram. Till exempel är sysselsättningen bland utomeuropeiskt födda kvinnor inte ens 50 procent, trots att Sverige tillhör de länder som har störst arbetskraftsdeltagande bland kvinnor generellt.
Reformer framöver behöver riktas mot att höja ambitionerna i utbildningen, dämpa fattigdomsfällor för kvinnor och göra fler enkla jobb möjliga. Kombinationen är viktig för att upprätthålla produktivitet och säkra välfärdens finansiering.
I en nyligen publicerad rapport från IFAU (2016:2) om gifta kvinnors deltagande på arbetsmarknaden analyseras påverkan på den extensiva marginalen av förändringar i skatte- och bidragssystemen. IFAU:s slutsats är att jobbeffekten är som störst bland kvinnor med låg utbildning.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson vilka reformer av skatte- och bidragssystemen den sittande regeringen vill genomföra för att öka sysselsättningen och minska bidragsberoendet bland kvinnor i Sverige.
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:387
Webb-tv: Kvinnors arbetskraftsdeltagande
Dokument från debatten
- Tisdag den 23 februari 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:68
- Protokoll 2015/16:68 Tisdagen den 23 februariProtokoll 2015/16:68 Svar på interpellation 2015/16:387 om kvinnors arbetskraftsdeltagande
Protokoll från debatten
Anf. 119 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Niklas Wykman har frågat mig vilka reformer av skatte- och bidragssystemen regeringen vill genomföra för att öka sysselsättningen och minska bidragsberoendet bland kvinnor.
Sedan regeringen tillträdde har den totala sysselsättningen ökat med 1,5 procent och arbetslösheten minskat med 0,8 procentenheter. Kvinnors sysselsättning har ökat med 1,7 procent och arbetslösheten bland kvinnor minskat med 0,6 procentenheter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Trots denna gynnsamma utveckling är arbetslösheten fortfarande hög, samtidigt som det finns många företag som vill anställa. Många arbetslösa saknar den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Regeringen genomför därför en rad åtgärder inom arbetsmarknads- och utbildningsområdet för att fler ska komma i arbete. Fler arbetslösa får nu möjlighet att skaffa sig den utbildning som krävs för att ta de arbeten som växer fram. För att påskynda nyanländas etablering skapas snabbspår så att fler snabbt ska få en fast förankring på arbetsmarknaden och få ett arbete som motsvarar deras kompetens. Regeringen genomför dessutom nödvändiga satsningar på infrastruktur och den största bostadspolitiska satsningen på 20 år. Det skapar jobb och gör att människor kan flytta och pendla dit där jobben finns.
Särskilt viktigt för kvinnors sysselsättning är att regeringen också genomför reformer för att utöka bemanningen i äldreomsorgen och för att förbättra tillgängligheten till barnomsorg på obekväm arbetstid. Satsningar för att öka kvaliteten och tillgängligheten i välfärden ökar möjligheterna för framför allt kvinnor att yrkesarbeta mer. Kvinnor tar ofta ett större ansvar för att vårda anhöriga, barn och äldre, och många kvinnor går ned i arbetstid för att göra detta. Men ingen ska behöva gå ned i arbetstid därför att välfärden inte håller måttet.
En jämnare fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet är avgörande för att uppnå ett jämställt arbetsliv. Den ojämställda fördelningen av föräldraledighet bidrar till den ojämna arbetsfördelningen i hemmet och får direkta effekter på kvinnors inkomster och möjligheter i arbetslivet. Regeringen har därför infört en tredje reserverad månad till vardera föräldern i föräldrapenningen. Ytterligare steg mot ett jämställt föräldraskap behöver tas. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska se över hela föräldraförsäkringen i syfte att nå det målet.
Dessutom har regeringen avskaffat möjligheten för kommuner att bevilja vårdnadsbidrag. Vårdnadsbidraget försvårade etableringen på arbetsmarknaden, framför allt för kvinnor.
Anf. 120 Niklas Wykman (M)
Fru talman! Jag delar finansministerns bedömning att det avskaffade vårdnadsbidraget och förändringarna i föräldraförsäkringen på marginalen kommer att jämna ut villkoren mellan män och kvinnor. Men genomslaget av detta kommer troligtvis att bli relativt litet. Finansministern hotar ju att gå vidare med mer omfattande förändringar av föräldraförsäkringen. Det är säkert en besk medicin för många därute som vill fatta den här typen av beslut själva. Det är en fajt som vi får överlåta till finansministern att ta med svenska folket, hur det ska se ut framöver.
Det som är glädjande är att finansministern återkommande hyllar Alliansens ekonomiska politik. Först ledde Alliansens politik till att sysselsättningen ökade och därefter till att vi på ett sätt som står ut internationellt hanterade den ekonomiska krisen och därmed klarade av att fortsätta med reformer som sedan lade grunden för den starka rekyl som ekonomin har befunnit sig i.
Till och med ett år efter det att vi hade lämnat Regeringskansliet fick vår ekonomiska politik fortsätta att verka. Precis som Magdalena Andersson beskriver det var 2015 - ett år med alliansbudget - ett starkt år för svensk ekonomi, ett starkt år för svensk arbetsmarknad, ett starkt år för svensk sysselsättning. Vi är väldigt glada att finansministern uppmärksammar detta på ett tydligt sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Finansministern och den sittande regeringen kommer i stället att utvärderas för de år då deras politik gällde - 2016, 2017 och kanske även 2018.
Då ser vi att till exempel EU-kommissionen i sin vinterprognos spår att svensk ekonomi nu ska gå mot ökade underskott i de offentliga finanserna. Trots att outputgapen sluts, det vill säga att ekonomin når sin potential, bedömer EU-kommissionen att Magdalena Andersson och regeringen kör Sverige med stora och omfattande underskott.
I goda tider när outputgapen är slutna ska regeringen återställa de offentliga finanserna. Tvärtom ser vi nu att regeringen vidgar underskotten enligt EU-kommissionen och urgröper den offentliga ekonomin.
Till detta kommer en stor oro kring den makroekonomiska stabiliteten, kring finansiell stabilitet, kring utvecklingen på husmarknaden och kring skuldsättningens utveckling, där man i regeringen verkar vara mer intresserad av att bråka med varandra i medierna än att vidta åtgärder så att svenska hushåll kan känna sig trygga.
Allt detta är av mycket stor vikt när man diskuterar jämställdhet på arbetsmarknaden. Den svenska erfarenheten är tydlig, nämligen att om man inte klarar de offentliga finanserna klarar man inte jämställdheten på arbetsmarknaden. Det såg vi under 90-talskrisen, då den socialdemokratiska regeringen under lång tid hade tappat kontrollen över de offentliga finanserna. Svensk ekonomi var i mycket dåligt skick, vi hade inga skyddsvallar och vi var i en situation som vi eventuellt är på väg tillbaka till just nu. När krisen kom förlorade en halv miljon människor jobben. Kvinnors sysselsättning pressades kraftigt tillbaka, och det tog 15-20 år för kvinnors sysselsättningsgrad att återhämta sig efter krisen.
Herr talman! Därför är det väsentligt att man klarar de offentliga finanserna om man vill klara kvinnors sysselsättning och arbetskraftsdeltagande.
Vi har nu en regering som har tappat greppet, eller som åtminstone håller på att tappa greppet, om de offentliga finanserna. Utanförskapet växer, och underskotten i de offentliga finanserna växer trots att ekonomin går bra. Det är mycket oroande.
Herr talman! Det gör det också svårt att adressera de två huvudutmaningar som finns för jämställdhet på svensk arbetsmarknad. Den ena gäller utrikes födda kvinnor och kvinnor med låg utbildning, där sysselsättningsgraden är mycket låg. Den andra gäller att högpresterande kvinnor inte når samma framgångar i Sverige som i andra länder. Detta har finansministern inte adresserat i sitt svar.
Anf. 121 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag vill påminna Niklas Wykman om att regeringen från den dag vi klev in i Regeringskansliet lade om styrningen av Arbetsförmedlingen och driver en socialdemokratisk och miljöpartistisk arbetsmarknadspolitik. Jag vill också påminna Niklas Wykman om att vi lade fram en ändringsbudget våren 2015 som genomfördes under 2015 och som innebar stora och viktiga förändringar, inte minst på arbetsmarknadspolitikens område.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Därutöver är det så att i den budget som regeringen lade fram lade vi fram en politik som innebar att vi bröt den tidigare borgerliga regeringens upprepade satsningar på stora och ofinansierade skattesänkningar som varje år försämrade de offentliga finanserna. Sanningen är att när Niklas Wykman lämnade Finansdepartementet hade vi lämnat en långsiktigt hållbar bana för de offentliga finanserna och befann oss ungefär 80 miljarder från det överskottsmål som Moderaterna i sin retorik säger sig vilja hålla sig till. Men varje gång som de har suttit i regeringsställning har de inte i praktiken lyckats hålla ordning på de offentliga finanserna.
Jag delar Niklas Wykmans uppfattning att det är viktigt att se till både att kvinnor som står långt från arbetsmarknaden får möjlighet att delta på arbetsmarknaden och att kvinnor som står starka på arbetsmarknaden ska få möjlighet att göra karriär och utvecklas i arbetet. På båda dessa områden har regeringen vidtagit viktiga åtgärder.
När det gäller kvinnor som står långt från arbetsmarknaden och som ofta har låg utbildning, vilket Niklas Wykman påpekar, genomför vi ett nytt stort kunskapslyft som många av dessa kvinnor kommer att ha möjlighet att ta del av för att kunna komplettera sin utbildning så att de kan få ett jobb. Därutöver gör vi särskilda satsningar på extratjänster i välfärden som skulle kunna vara en möjlighet för kvinnor att komma in på arbetsmarknaden, utöver de anställningsstöd som fanns även på den tiden som Niklas Wykman jobbade i Regeringskansliet.
För kvinnor i karriären är naturligtvis fördelningen av föräldraförsäkringen viktig. Den ojämställda fördelningen av föräldraförsäkringen påverkar alla kvinnor, oavsett hur föräldraförsäkringen tas ut. Därför tycker jag att det är oerhört bra att regeringen har gått fram med ytterligare en pappamånad. Det kommer naturligtvis att ha betydelse för alla kvinnor på arbetsmarknaden som är i den åldern att de kan komma att skaffa barn.
Dessutom är det faktum att vi tog bort vårdnadsbidraget en stor framgång för kvinnor på arbetsmarknaden.
Anf. 122 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Jag tror att finansministern får svårt att sälja till svenska folket att det var den nuvarande rödgröna regeringens politik som gällde under 2015. Om regeringen och Magdalena Andersson kände att de fick igenom sin politik 2015 hade de troligtvis inte hotat med nyval och kastat in Sverige i ett nästan kaosliknande förlopp. Regeringen upplevde nog, handen på hjärtat, att man inte hade kontroll över politiken. Det kan svenska folket vara glada för som fick en stark ekonomisk tillväxt och dessutom en god utveckling på arbetsmarknaden tack vare Alliansens budget.
Det som finansministern säger om de offentliga finanserna efter alliansåren stämmer helt enkelt inte. Finanspolitiska rådet som har som uppgift att granska regeringens ekonomiska politik är också mycket tydligt med detta. Aldrig tidigare, innan denna regering tillträdde och Magdalena Andersson tog chansen att genomföra stora och ofinansierade bidragshöjningar, hade Finanspolitiska rådet sagt att regeringen bröt mot de budgetregler som finns.
Men den här debatten handlar, herr talman, om jämställdheten på arbetsmarknaden. Finansministern är mycket nöjd i sina svar med hur det ser ut i Sverige. Hon är nöjd med utvecklingen i Sverige. Det är väl väl så. Men frågan är om finansministern ser de stora, djupa och strukturella problem som finns i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ungefär hälften av de utrikes födda kvinnorna i Sverige arbetar över huvud taget inte. Mindre än hälften av dem som är födda utanför Europa har sysselsättning i Sverige. Om man kollar på kvinnor med låg utbildning är det inte ens en tredjedel som är sysselsatta. Sverige har alltså ett mycket stort sysselsättningsproblem och en mycket stor jobbutmaning när det gäller kvinnor som är födda i andra länder och när det gäller kvinnor med låg utbildning.
Här försöker finansministern trösta med att vårdnadsbidraget plockas bort och att föräldraförsäkringen ska kvoteras. Det är en mycket klen tröst för den hälft av kvinnorna som helt saknar sysselsättning.
Här pekar tvärtom Lars Calmfors och den löneutredning som nyligen kom på att de åtgärder som alliansregeringen vidtog med nystartsjobb, med RUT-avdrag - som finansministern halverar - och med jobbskatteavdrag är viktiga att bibehålla, fortsätta med och utveckla för att fler i denna grupp ska komma in på arbetsmarknaden och få en chans till egen försörjning.
Men de dåliga resultaten bland kvinnor med svag position på arbetsmarknaden är inte den enda utmaning som regeringen blundar för. Om man kollar på kvinnor i ledande positioner ser man att Sverige ligger långt efter EU-genomsnittet, alltså långt efter länder som vi ofta anser oss vara mycket bättre än på jämställdhet. Men för kvinnor i ledande positioner går det inte lika bra i Sverige som i genomsnittet av EU-länder, och det går väsentligt sämre än i många av de länder som vi vill tävla med.
Finansministern är något på spåret när hon talar om vikten av att fördela hushållsarbete jämnt, klara av livspusslet och få ihop detta med familjen. Desto mer förvånande är det att det är mot dessa kvinnor som finansministern med precision riktar skattehöjningar, avtrappade jobbskatteavdrag, försämrade RUT-avdrag och att hon helt enkelt vänder pusselbitarna så att säga uppochned så att man inte ser hur pusslet ska läggas ihop. Det är inte en politik för ökad jämställdhet.
Jag håller med om att utmaningen är svår, komplex och komplicerad. Det handlar om dem med svagast position, och det handlar om personer som vi många gånger tycker har en stark position. Men i båda fallen misslyckas Sverige, och i båda fallen ordinerar finansministern fel medicin - högre trösklar in på arbetsmarknaden, högre skatter, högre marginalskatter och svårare att få livspusslet att gå ihop. Det är helt enkelt inte en politik som har förankring i vare sig en pragmatisk syn på samhället eller den vetenskap eller erfarenhet som vi har i Sverige. Vi behöver tänka om för att lyckas med jämställdheten i Sverige.
Anf. 123 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag delar Niklas Wykmans bild att läget på arbetsmarknaden är oerhört utmanande efter åtta år med alliansregeringens misslyckade jobbpolitik, att arbetslösheten inte minst bland kvinnor som är födda i andra länder är väldigt bekymmersam och att det är någonting vi måste arbeta oerhört aktivt med från regeringens sida.
Det som är bra är att det är någonting vi har gjort sedan den första dagen vi klev in på Regeringskansliet. Vi behöver arbeta med en mer aktiv både arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik när det gäller de här kvinnornas möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. För dessa kvinnor är naturligtvis det avskaffade vårdnadsbidraget ett steg framåt för möjligheten att komma in på arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag delar också Niklas Wykmans uppfattning att det är ett problem att det är för få kvinnor på de absolut högsta positionerna, inte minst inom näringslivet. För att kvinnor ska kunna göra karriär där tror jag att en tredje pappamånad är viktig, och det gäller även ett därutöver mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Någonting som diskuteras är också kvotering av bolagsstyrelser.
Om jag förstår saker och ting rätt är Moderaterna dock emot både ytterligare vikta pappamånader - den tredje pappamånaden - och kvotering av bolagsstyrelserna. Här finns alltså två konkreta förslag som, vad jag förstår, Niklas Wykman inte ställer sig bakom men som naturligtvis skulle betyda och betyder mycket för kvinnors möjlighet att göra karriär.
Anf. 124 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Jag tycker att det är beklämmande att vi har en regering som kallar sig feministisk och som inte har koll på problembilden.
Om vi tar bolagsstyrelser som exempel ser vi att Sverige lyckas bättre än EU-genomsnittet där. Om vi däremot kollar på kvinnor i operativ position i ledning av bolag ser vi att vi lyckas sämre där. Då är finansministerns svar att vi ska kvotera bolagsstyrelser. När det inte är där Sverige presterar sämre - vi presterar alltså sämre när det gäller kvinnor i ledande funktioner i bolagen - hjälper det inte att svara med kvotering av bolagsstyrelser.
När vi talar om kvinnor som inte når toppositioner i samma utsträckning som i andra länder svarar finansministern att vi ska avskaffa vårdnadsbidraget och tror att det är lösningen på problemet - samtidigt som man väljer att halvera RUT-avdraget, som gör det möjligt för de här kvinnorna att i större utsträckning delta på arbetsmarknaden.
Herr talman! Förutom en finansminister som inte har problembilden klar för sig rör min oro vad som brett kommer att hända med kvinnors sysselsättning, arbetskraftsdeltagande och möjligheter att lyckas på arbetsmarknaden framöver. Det gäller särskilt under den stora oro de offentliga finanserna i Sverige nu är i för första gången på mycket länge. Finanspolitiska rådet säger att regeringen bryter mot det regelverk som finns, och EU-kommissionen spår ökade underskott trots att ekonomin går allt bättre. Detta är mycket oroande eftersom vi vet att starka offentliga finanser och motståndskraft i offentliga finanser är grunden för att vi ska få mer jämställdhet på arbetsmarknaden i Sverige och klara kvinnors både arbetskraftsdeltagande och sysselsättning.
Ändå är det just här regeringen sviker, skapar osäkerhet och lämnar efter sig en mycket lång rad frågor att besvara. Hur ska man stärka offentliga finanser? Hur ska man kunna vara trygg med välfärdens finansiering? Hur ska vi kunna stå emot ifall krisen kommer tillbaka, när bostadsministern och finansministern bråkar i medierna om den finansiella stabiliteten? Sverige måste kunna bättre än så.
Anf. 125 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Ja, trygg med offentliga finanser kan man vara när det finns socialdemokrater i regeringen. Det visar historien, och det visar verkligheten här och nu. Sanningen är att den här regeringen har halverat de underskott Niklas Wykman lämnade efter sig när han lämnade Finansdepartementet. Det var ett resultat av åtta års skattesänkarpolitik, där framför allt de två senaste åren gjorde att Sveriges offentliga finanser hamnade på en bana som inte är förenlig med överskottsmålet. Det har för övrigt också påpekats av Finanspolitiska rådet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Anledningen till att vi vill diskutera kvotering till bolagsstyrelser är att det är någonting som är möjligt att göra. Att kvotera till ledande positioner i övrigt i bolag bedömer jag skulle vara svårt att göra. Jag är däremot övertygad om att kvotering till bolagsstyrelserna också kommer att påverka vilka möjligheter kvinnor sedan har att få ledande positioner i de olika bolagen, tillsammans med andra åtgärder för att stötta kvinnor. Jag är övertygad om att bland annat en tredje pappamånad är ett sådant viktigt instrument. Däremot tror jag inte att vårdnadsbidraget har någon betydelse för dessa kvinnor, vilket jag tycker att jag var tydlig med i mina tidigare inlägg.
Jag uppskattar Niklas Wykmans engagemang för kvinnors möjligheter att göra karriär och komma till ledande positioner i det svenska näringslivet. Det är en ambition jag helt delar, även om vi har olika uppfattningar om vilka metoder som är bäst. Jag uppskattar också att Niklas Wykman tycker att det är viktigt att kvinnor som står långt från arbetsmarknaden får möjlighet att komma in. Även där har vi liknande ambitioner men lite olika metoder.
Den politik som nu förs fram från borgerligt håll, det vill säga att man ska kraftigt sänka lönerna för människor som står långt från arbetsmarknaden, tror jag inte är en bra väg framåt. Det skulle riskera att öka klyftorna, och det skulle förstöra den svenska modellen.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.