Förenklade biståndsbedömningar

Interpellation 2015/16:328 av Lotta Finstorp (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-01-25
Överlämnad
2016-01-25
Anmäld
2016-01-26
Sista svarsdatum
2016-02-09
Svarsdatum
2016-02-11

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Åsa Regnér (S)

 

Nedanstående rader är hämtade från Moderaternas partiprogram:

"När äldre människor får ett ökat omsorgsbehov och behöver insatser från kommunen kommer de i kontakt med biståndshandläggare.

Biståndshandläggarna har som uppgift att bedöma omsorgsbehov och hjälpa till med rådgivning kring valmöjligheter samt utöva myndighetsutövning. Det finns anledning att minska administrationen kring bedömning för framför allt enklare insatser. Över en viss ålder beviljas lättare insatser nästan alltid, samtidigt står dessa för en stor del av handläggningsbördan. Det tar upp kommunala resurser men innebär dessutom en stelbent service till äldre som behöver en snabb och okomplicerad handläggningsprocess."

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:

 

Hur ställer sig statsrådet till de förslag som Moderaterna föreslår?

Vad har statsrådet vidtagit för åtgärder när det gäller biståndsbedömningar för äldre?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:328, Förenklade biståndsbedömningar

Interpellationsdebatt 2015/16:328

Webb-tv: Förenklade biståndsbedömningar

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 152 Statsrådet Åsa Regnér (S)

Fru talman! Lotta Finstorp har ställt två frågor till mig: Hur ställer sig statsrådet till Moderaternas förslag avseende förenklade biståndsbedömningar? Vad har statsrådet vidtagit för åtgärder när det gäller biståndsbedömningar för äldre?

Svaret på båda frågorna är att jag avvaktar ett förslag från den under 2015 tillsatta utredningen om nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen (dir. 2015:72), som har denna viktiga fråga som ett av sina deluppdrag.

Så här står det i regeringens direktiv under punkten 5, Flexibla former för beslut om äldreomsorg:

"Många kommuner vill kunna erbjuda tjänster inom äldreomsorg genom en handläggningsprocedur som upplevs som mindre krånglig eller kontrollerande. Skälen för kommunerna kan vara att minska det administrativa arbetet och att öka självbestämmandet och delaktigheten för de äldre. Flera kommuner tillämpar någon form av så kallad förenklad handläggning eller biståndsbedömning. Myndigheten för vårdanalys kartläggning visar dock att det finns stora skillnader mellan kommunernas sätt att arbeta för att förenkla möjligheterna att få hjälp i hemmet samt i fråga om vilken flexibilitet och möjlighet till brukarinflytande som erbjuds vad gäller tjänsternas innehåll och utformning. Det finns också många kommuner som uppfattar rättsläget som osäkert och har därför hittills avstått från att tillämpa liknande arbetssätt.

Utredaren ska om det bedöms lämpligt lämna förslag som innebär att kommunerna kan besluta om omsorg och annan service till äldre på ett enklare och mer flexibelt sätt än idag. En förutsättning är att rättssäkerheten för den enskilde inte ska försämras."

Utredaren ska redovisa sina förslag senast den 31 mars 2017.

Det förefaller som om Moderaterna och regeringen i denna fråga har en gemensam syn på behovet av förändring.


Anf. 153 Lotta Finstorp (M)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Vi kommer att ha flera interpellationsdebatter i den sena eftermiddagen som handlar om den viktiga äldreomsorgen och den enskildes rätt att få sina behov tillgodosedda. I det här fallet handlar det om att det ska vara utan onödigt krångel.

Jag har skrivit den här frågan eftersom många äldre upplever att det är väldigt kränkande. Det är svårt att förstå byråkratin. Man är ovan vid att vända ut och in på sitt liv, och processen tar väldigt lång tid. Även om man kanske enbart behöver ha hemtjänst måste det vara den här processen. Det tar också mycket resurser från handläggarna och från socialtjänsten, och det kostar pengar. Det är pengar som i stället skulle kunna läggas på att öka kvaliteten inom äldreomsorgen.

Alliansregeringen genomförde stora valfrihetsreformer. De har inneburit större inflytande och makt åt den enskilde att bestämma vem som ska utföra den vård och omsorg som vi gemensamt finansierar men också vad omsorgen ska innehålla. Egenmakten har inneburit att man också kan ställa större krav. Det handlar om vad man själv vill ha och har behov av. Det handlar det om oavsett vem det är som utför vården och omsorgen.

Jag tycker ofta att valfriheten politiskt hanteras som att man ställer offentlig sektors verksamhet mot privata aktörer. Det tycker jag är olyckligt, för egentligen innebär valfriheten för de flesta av oss att man har rätt att själv bestämma. Det är just egenmaktsbegreppet som jag tycker att det är oerhört viktigt att fokusera på.

Varje människa är som bekant unik. Människor har olika behov och vill ha sin tillvaro på olika sätt. Jag ser med oro på hur S-MP-regeringen omigen försöker se våra äldre invånare som enbart gruppvarelser. Det är väl det som är skillnaden också i politiken. Men det handlar också om konsten att balansera den enskildes behov och egenmakt i förhållande till att gruppen äldre och äldreomsorg ska vara som ett kollektiv. Det är en svår balansgång, men det viktigaste är att man alltid utgår från den enskildes behov av vård och omsorg.

Regeringen beslutade 2014 att lägga ned Äldreutredningen. Nu vet jag att ministern i sitt svar talade om en kvalitetsutredning. Förslag ska redovisas senast den 31 mars 2017. Det är väldigt långt till dess. Många som inte bor i en kommun där man har en förenklad biståndsbedömning för enklare former av vård och omsorg får då trassla med byråkratin, och man får lägga mycket resurser från kommunens sida på biståndsbedömningen.

Jag skulle självklart vilja att det här gick betydligt fortare, för det är här och nu som det behövs. Dessutom är människor som nu kommer in i den gyllene åldern och som har behov av hemtjänst, till exempel, människor som i allmänhet är vana vid att det ska gå fort, och de vill själva bestämma över hur det ska se ut.

Jag undrar: Varför fortsatte inte Äldreutredningen? Den hade väl kommit ungefär halvvägs. Vi hade kunnat vinna tid på att förhoppningsvis hitta förenklade metoder när det gäller hur man kan utreda behov för dem som vill ha till exempel hemtjänst.


Anf. 154 Statsrådet Åsa Regnér (S)

Fru talman! Tack för diskussionen, Lotta Finstorp! Jag håller helt med om att det är angeläget med förenklade biståndsbedömningar och mindre byråkrati. Det är därför utredningen tittar på detta. Den kommer också att komma med ett delbetänkande, och framöver får vi se precis vad det innehåller. Det finns dock möjligheter för utredningen att gå fortare fram med vissa frågor.

När det gäller förenklade biståndsbedömningar tycker jag, som jag sa, att det önskvärt att ha så lite krångel och byråkrati som möjligt och så mycket fokus på de äldre som möjligt. Jag håller helt med om detta.

Jag gör nu en äldreresa genom Sverige och försöker att systematiskt besöka orter som är exempel på antingen ett geografiskt läge, storlek, inriktning mot ny teknik och så vidare. Det kan handla om glesbygd, storstad, olika befolkningssammansättning och vad det nu kan vara. Då har jag stött på en del exempel på att man inte vill ha den här förenklingen, för man menar att man missar att se den äldre. Det finns alltså erfarenheter av detta.

Jag är mån om att ha ett smidigt system, och jag är glad att utredningen har möjlighet att titta på det här. Jag vill som sagt bidra till att vi minskar byråkratin och kan lägga resurserna på de äldres behov, och vi har gjort den historiskt största satsningen på bemanning i äldreomsorgen, just för att det ska finnas tid och möjlighet att se de enskilda kvinnorna och männen som individer och kunna stödja dem inom äldreomsorgen utifrån deras behov.

Det här är en reform där pengarna har betalats ut ganska omgående, eftersom vi ser stora behov. Jag var häromdagen på ett kvällsskift på ett äldreboende där man hade använt dessa pengar till mycket bättre schemaläggning och ett mycket bättre stöd till de äldre under dagarna. Personalen kan numera även jobba heltid.

I dag har vi också tagit ett beslut i regeringen om att man ska ha personal dygnet runt som utan dröjsmål kan stödja äldre vid behov. Det är ett mycket efterlängtat beslut av anhöriga, av de äldre själva och av personal. Det är en fråga som har dragits i långbänk och som vi nu har löst, och det kommer att göra att de äldre kan känna sig trygga även på nätterna.

För mig är det viktigt att se äldre som individer och att också alltid ha med sig jämställdhets- och jämlikhetsaspekter i arbetet. Något som jag verkligen vill komma ifrån när det gäller äldres rättigheter vid bedömning av bistånd och på andra sätt är att det ofta är släktingar som är pålästa och påstridiga, eller att man själv är det, som gör att man till slut får sina rättigheter tillgodosedda.

Detta har vi sett bland annat i en granskning i SVT, och så ska det inte vara. Det ska råda både jämlikhet och jämställdhet. Det ska inte vara så att män har lättare än kvinnor att få äldreomsorg, och man ska inte vara beroende av resursstarka släktingar.

Jag tror dock att de insatser som vi redan har vidtagit och den fråga som vi ska diskutera lite senare, stöd till boende för äldre, tillsammans på ett väldigt bra sätt kommer att möjliggöra att man ser de äldre.


Anf. 155 Lotta Finstorp (M)

Fru talman! Min känsla är att vi har en samsyn i den här frågan. Vi ser också de demografiska utmaningarna: Det kommer inte att gå att göra fördjupade utredningar av varje äldre som har behov och som ansöker om till exempel hemtjänst. Jag tror att det framtida samhället gör att man måste hitta enklare vägar.

Det som oroar mig lite är att det ser så olika ut i kommunerna och att det är helt beroende av var man bor någonstans hur man får sina behov tillgodosedda. Det är precis som ministern tar upp. Om man själv är stark och vältalig i både tal och skrift eller har släktingar som är det tenderar det att göra att man får det bistånd man ansökt om bifallet, medan kanske en person som inte har just dessa resurser i stället kan få avslag. Jag vet att SKL hela tiden jobbar med att hitta bra bedömningar och instrument så att det ska kunna bli så likvärdigt som möjligt.

Jag roade mig med att titta på olika kommunala hemsidor med förenklade biståndsansökningar. Detta bygger egentligen på att alla äldre har datavana och så vidare. Men det har de ju inte. Då är frågan om ansökningsblanketter även finns i pappersformat så att man kan hämta på kommunen.

Det är som sagt var många kommuner som har det här på sina hemsidor, och jag tror att det var Solna som jag tog med mig hit. Det var väldigt positivt att se: "När en person anser sig ha behov av dessa insatser fyller han/hon i en blankett som sedan skickas till kommunen. Inom tre arbetsdagar tar staden kontakt med vederbörande . Med förenklad biståndsbedömning får den som är i behov av hjälp större inflytande över sin egen situation. Vi vet att varje person bäst känner sina behov och vet vilken hjälp man anser sig behöva."

Det är ju otroligt positivt. Jag har gjort många utredningar, fast inte just när det handlar om biståndsbedömning för äldre, utan barnavårdsutredningar. Om en person ska in på ett särskilt boende uppfattar jag att det behövs en betydligt djupare analys och en utredning som gärna får ta lite tid så att det verkligen blir exakt skräddarsytt för den personen. Om man behöver en helt annan sorts hjälp i hemmet så borde det vara väldigt enkelt att göra det genom förenklad bedömning.

Det jag inte förstår är varför inte varje kommun har gjort detta. Det är lite i gränstrakten utifrån lagstiftningen, så det är väl därför vissa inte har gjort det, men det blir väldigt märkligt. Det här området är nästan det enda jag kan komma på där man har så olika riktlinjer i kommunerna för hur vissa frågor ska hanteras.

När det gäller oron för rättssäkerheten tycker jag att det som ministern tar upp är viktigt. Det får inte vara så att den som är resursstark i ord och tal eller har resursstarka släktingar kan påverka ansökans utgång. Jag tycker att det är förfärligt, och det är en viktig aspekt som ministern tar upp.

Jag hoppas också att det inte blir så styrt att man inte kan öppna upp på det här sättet när nu Socialstyrelsen har kommit med sina föreskrifter. Har ministern någon kommentar till det?


Anf. 156 Statsrådet Åsa Regnér (S)

Fru talman! Tack till Lotta Finstorp - vi är engagerade i detta. Det är en viktig fråga.

Regeringen tycker att man både behöver öka flexibiliteten när det gäller den här sortens beslut och att man ska minska byråkratin till förmån för omsorgen om de äldre på olika sätt. Det är skälet till att vi har lagt det här uppdraget till utredningen för att de ska kunna komma med ett underlag om detta, och jag ser detta an.

Det är inte bara under den här resan som jag brukar besöka äldreboenden, men när jag nu är ute och reser i Sverige är det utifrån en vilja att systematiskt besöka stationer som representerar både möjligheter och utmaningar som vi har i Sverige i dag. Då blir det allt tydligare att de äldre i dag och de som blir äldre är en väldigt heterogen grupp på många olika sätt. Därför gäller det att både ha biståndsbedömningar och omsorg som verkligen utgår från individen och att man också har metoder för att komma fram till att man faktiskt har säkerställt att det här är vad den äldre vill. Det är väldigt viktigt att förstå dessa frågor, både nu och i framtiden.

Jag ser detta som en helhet. Det handlar om insatser när det gäller personal. Det är ett viktigt område, och det är viktigt att det är attraktivt och intressant att arbeta här, och jag ser att till exempel stödet till bemanning underlättar för schemaläggning och planering och att det blir stabilare för de äldre och inte minst för dem som arbetar i äldreomsorgen.

Under min resa har det funnits en fråga som har bekymrat mig mest, nämligen berättelser om hur arbetstiderna fungerar för dem som ska arbeta i äldreomsorgen. Det är ett gemensamt ansvar att arbeta vidare med frågorna.

Låt mig återkomma till frågan om biståndsbedömningarna. Allt det jag har sagt är skäl till att frågorna finns med i utredningen. Jag för under tiden samtal med olika aktörer, och jag besöker olika orter för att se hur de har löst problemen. Nästa stopp på resan är Överkalix, som representerar en del av Sverige som behöver lösa dessa problem precis som alla andra.


Anf. 157 Lotta Finstorp (M)

Fru talman! Tack, ministern, för en bra debatt!

När jag läste på om förenklad biståndsbedömning såg jag att det finns sajter på internet där det går att få hjälp med vad man ska säga för att få högre procents chans till bifall. Det känns inte helt okej. Bedömningen ska vara enkel att utföra och utgå från mina behov. Det ska inte vara taktik som ska ligga bakom.

Min förhoppning är, precis som ministern sa, att eftersom utredningen inte ska läggas fram förrän 2017, att delar av utredningen kan läggas fram tidigare. Jag skulle verkligen önska att förenklad bedömning är en sådan fråga i utredningen som kan läggas fram tidigare.

Det finns invändningar mot att införa förenklad biståndsbedömning eftersom det kan finnas en risk för överutnyttjande av offentligt finansierade insatser. Det är vad kritikerna nämner. Finns över huvud taget en sådan risk? Hur många vill ha hjälp av utomstående med duschning och påklädning om inte behovet finns? Jag har svårt att se en sådan risk. Däremot ska bedömningen vara likriktad. Alla personer kan med en förenkling få samma bedömning. Det är viktigast.

Erfarenheterna från de kommuner som har tillämpat den förenklade biståndsprocessen är positiva, särskilt från brukarnas sida.


Anf. 158 Statsrådet Åsa Regnér (S)

Fru talman! Tack, Lotta Finstorp, för debatten! Det här är verkligen angelägna frågor.

De människor som jag har träffat som har till uppgift att göra bedömningarna uppfattar jag som mycket ambitiösa och intresserade av att på riktigt serva de äldre klienterna med vad de behöver. De är lyhörda för att beakta jämlikhet och jämställdhet. Det gäller naturligtvis att ha en arbetssituation som gör att man klarar detta.

För övrigt ska man enligt lagen se till de äldres behov. Var och en ska få omsorg utifrån sina egna behov, så enkelt och smidigt som möjligt där resurserna användas på rätt sätt. Vi återkommer i frågan.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.