Regeringens hantering av flyktingkrisen
Interpellation 2015/16:171 av Boriana Åberg (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-11-11
- Överlämnad
- 2015-11-12
- Anmäld
- 2015-11-13
- Svarsdatum
- 2015-11-24
- Besvarad
- 2015-11-24
- Sista svarsdatum
- 2015-11-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Den rådande flyktingkrisen är den dominerande frågan för de allra flesta. Vi står inför den värsta flyktingkrisen sedan andra världskriget, och miljoner människor är på flykt. Sverige har länge haft en generös migrationspolitik, och det är något som vi ska vara stolta över. Men vi kan inte tillsammans med Tyskland ta hela ansvaret för att hjälpa de människor som flyr till Europa; andra länder måste dra sitt strå till stacken. Den 5 november konstaterade justitie- och migrationsminister Morgan Johansson att gränsen för Sveriges del är nådd. Detta framkom i flera intervjuer och har återgivits med lite olika formuleringar i olika medier. Detta kan nog de allra flesta hålla med om – inte minst tjänstemän och politiker i ledningen för kommuner runt omkring i landet som de senaste månaderna fått ägna nästan all sin tid åt att försöka hantera de praktiska konsekvenserna av det helt okontrollerade inflöde vi har för närvarande. Men uppenbarligen även regeringsmedlemmar och tjänstemän vid statliga myndigheter.
Sedan Morgan Johansson konstaterade att gränsen är nådd har tusentals asylsökande sökt sig till Sverige. Ansvariga tjänstemän och politiker säger att det inte går att ordna fler boenden. Situationen är unik och ohållbar.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsministern vilka slutsatser han har dragit av sitt konstaterande.
Sedan gränsen, enligt ministern, var nådd den 5 november har tusentals nya asylsökande anlänt till Sverige samtidigt som regeringen inte har presenterat någon lösning. Vad avser ministern att göra för att lösa den här unika och på sikt ohållbara situationen?
Avser ministern att skärpa gränskontrollerna, och i så fall när?
Avser ministern att åtminstone tillfälligt stoppa mottagandet för att skapa en frist och ge berörda kommuner och myndigheter en möjlighet att ta hand om alla dem som redan kommit hit?
Slutligen, vilka åtgärder kommer ministern med anledning av sitt konstaterande att vidta för att skapa ordning och reda i flyktingmottagandet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:171
Webb-tv: Regeringens hantering av flyktingkrisen
Dokument från debatten
- Tisdag den 24 november 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:32
- Protokoll 2015/16:32 Tisdagen den 24 novemberProtokoll 2015/16:32 Svar på interpellation 2015/16:171 om regeringens hantering av flyktingkrisen
Protokoll från debatten
Anf. 22 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Fru talman! Boriana Åberg har frågat mig vad jag avser att göra för att lösa den enligt henne unika och på sikt ohållbara situationen och om jag avser att skärpa gränskontrollerna. Vidare har Boriana Åberg frågat mig om jag avser att åtminstone tillfälligt stoppa mottagandet och vilka åtgärder jag kommer att vidta för att skapa ordning och reda i flyktingmottagandet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Just nu pågår den svåraste flyktingsituationen i modern tid. Fler människor än någonsin tidigare söker asyl i Sverige, och utmaningarna för det svenska asylsystemet är mycket stora. För att skapa ordning och reda i mottagandet, en bättre etablering och dämpa kostnadsökningarna enades regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna den 23 oktober om nödvändiga insatser.
Regeringen lämnade den 12 november en ändringsbudget till riksdagen. I ändringsbudgeten föreslås att utgifterna i budgeten för 2015 ökas med 11 miljarder kronor. De 11 miljarderna kommer att underlätta arbetet för kommunerna och civilsamhällets organisationer med att hantera det stora antal flyktingar som kommer till Sverige och arbetet med etableringen av nyanlända.
Regeringen beslutade dessutom den 12 november att tillfälligt återinföra gränskontroll vid inre gräns. Detta var nödvändigt eftersom situationen innebar akuta utmaningar för viktiga funktioner i samhället. Den 19 november beslutade regeringen att förlänga gränskontrollen vid inre gräns till den 11 december. Regeringen bedömer att de förhållanden som låg till grund för det tidigare beslutet fortfarande gäller. Gränskontrollen ger bättre överblick och mer information om vilka det faktiskt är som kommer till Sverige, vad deras avsikter är och hur vi på bästa sätt kan tillgodose deras behov.
Myndigheterna får på så sätt bättre förutsättningar att upprätthålla ordning och säkerhet. Kommunerna får bättre planeringsförutsättningar för att hantera flyktingmottagandet. Men inre gränskontroll påverkar inte asylrätten. Alla som söker sig till Sverige har rätt att söka asyl.
Regeringen konstaterar att en kraftsamling görs i många kommuner och myndigheter. Det är nödvändigt att alla inblandade vidtar förberedande åtgärder för en långvarig hantering av situationen och de stora utmaningar vi står inför.
Inget land klarar dock denna utmaning ensamt. Därför driver regeringen på för ett gemensamt ansvarstagande av länderna i EU. Regeringen har beslutat att begära omfördelning av asylsökande till andra medlemsstater.
Regeringen följer kontinuerligt utvecklingen och utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behöva vidtas.
Anf. 23 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.
Sedan jag ställde interpellationen har tillfälliga gränskontroller införts. Det skedde flera veckor efter att Moderaterna hade krävt det.
Att införa gränskontroller var ett steg i rätt riktning, dock långt ifrån tillräckligt. Vi ska heller inte glömma att dessa gränskontroller är utformade som stickprov och inte uppfyller intentionen att få överblick över vilka som reser in i landet.
Det är inte bara min uppfattning att situationen är mer ansträngd än någonsin. Det krävs att regeringen agerar här och nu!
Migrationsverket har larmat om platsbristen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap konstaterar att kapaciteten att ta emot asylsökande tar slut redan i december. Kommuner medger att situationen går ut över all annan verksamhet. Ja, till och med socialdemokratiska kommunalråd upplever att staten har abdikerat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sverige behöver en regering som visar handlingskraftigt ledarskap! Vi moderater har föreslagit en rad åtgärder som måste bli verklighet om Sverige ska ha en chans att klara krisen.
Vi kräver att Dublinförordningen tillämpas strikt. De asylsökande som kommer direkt från ett annat EU-land ska nekas inresa om de inte tidigare har blivit registrerade i EU:s gemensamma asylsystem. De som redan är registrerade ska hänvisas till det EU-land de först anlände till. Då får vi större möjligheter att ta hand om de människor som redan är i landet.
Vi vill ha en snabbare och mer effektiv återvändandeprocess. Hela legitimiteten med asylsystemet bygger på att ett ja är ett ja och ett nej ett nej. Den som har fått ett avvisningsbeslut måste lämna landet. Den som får stanna ska snabbt få ett jobb och en bostad.
Det skulle vara intressant att höra vad justitie- och migrationsministern anser om våra förslag.
Anf. 24 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Fru talman! För en dryg vecka sedan återinförde vi som sagt de inre gränskontrollerna. Det var för att kunna få kontroll över mottagandet men också för att kunna veta vilka det är som åker in Sverige.
Det här var på torsdagen, och på fredagen hände terrordådet i Paris. Hade vi inte infört det då, på torsdagen, hade vi nog fått göra det på lördagen. Detta eftersom vi nu behöver alla filter i Europa, skulle jag vilja säga, för att kunna kontrollera även säkerhetssituationer som denna.
Vi är mycket väl medvetna om den situation som finns, framför allt när det gäller landets kommuner. Men man ska också veta att det ser olika ut.
En del kommuner har och har haft en väldigt svår situation. Malmö är en sådan kommun, som nu tar mycket stort ansvar. Trelleborg var det tidigare, innan vi införde gränskontroller. Nu har det lättat betydligt i Trelleborg till följd av att vi införde id-kontroller av dem som går ombord på färjorna mellan Rostock och Trelleborg. Det gör att många av dem som tidigare kom till Trelleborg via Rostock - inte alla; en del stannar i Tyskland - nu i stället åker via Malmö.
Vissa kommuner tar alltså väldigt stort ansvar. Jag kan bara konstatera att samtidigt som vissa kommuner gör det gör vissa andra kommuner det inte. Det var bakgrunden till att vi i uppgörelsen som vi gjorde med de borgerliga partierna bland annat fick in punkten om att alla kommuner nu faktiskt måste ta ansvar.
Det duger inte att bara säga att man ska öppna sitt hjärta. Man måste i så fall också vara beredd att öppna Täby, Lidingö, Danderyd, Staffanstorp, Lomma, Vellinge och ett stort antal andra kommuner som genom åren faktiskt inte har tagit ansvar.
Jag är glad att det nu finns en stor majoritet i riksdagen för att se till att alla kommuner tar ansvar.
Sverige är det land i Europa, skulle jag vilja säga, som har tagit det allra största ansvaret för den internationella flyktingsituationen. Våra siffror är nästan dubbelt så höga per capita som för nummer två på listan sett till asylsökande i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fler länder måste också ta ansvar. Det var därför vi lyckades driva igenom hela förslaget om en möjlighet att omfördela flyktingar inom Europa. Det är första gången någonsin som EU kan peka på ett land och säga: "Nu måste ni också vara beredda att ta emot flyktingar." Men då måste de länderna också göra det. Hittills går den omfördelningen alltför trögt. Om inte fler länder vill hjälpa till blir åtagandet och ansvaret för de länder som vill hjälpa till mycket tyngre.
Det är den situationen som Sverige har hamnat i. Det är därför vi har haft 7 000, 8 000, 9 000, uppåt 10 000 asylsökande per vecka de senaste veckorna. Vi slår i kapacitetstaket.
Därför sa jag redan förra veckan att vi måste vidta fler åtgärder, inte bara för att öka kapaciteten i de svenska systemen - det ska vi göra - utan också för att få ned antalet asylsökande som kommer till Sverige. Vi är det land som har gjort allra mest, men vi kan inte göra allt. Det finns en gräns för oss också.
Vi för samtal med de borgerliga partierna hela tiden inom ramen för sexpartiöverenskommelsen. Inom kort kommer vi att återuppta ordentliga förhandlingar om nya sådana här åtgärder. Besked om regeringens ståndpunkter inför de förhandlingarna kommer faktiskt redan nu på eftermiddagen, om bara någon timme.
Anf. 25 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Det var ett mycket intressant och oväntat besked att regeringen kommer med sina ståndpunkter inför en blivande ny migrationsöverenskommelse.
Jag tycker att ministern är orättvis när han pekar ut kommuner som Danderyd, Staffanstorp, Lomma, Vellinge och så vidare. Det är kommuner som bidrar med väldigt mycket skattemedel, och det är vissa beräkningar i statistiken som inte visar det riktiga ansvar som dessa kommuner tar. Till exempel Staffanstorp tar emot väldigt många ensamkommande barn, men dessa räknas inte på samma sätt i statistiken.
För att återgå till frågan tycker jag att det är bra, det som ministern säger i sitt svar, att regeringen har anslagit 11 miljarder extra för att underlätta arbetet i kommunerna med att hantera utmaningarna. Det var också något som ingick i överenskommelsen mellan regeringen och Alliansen.
Men det handlar inte bara om pengar. Det handlar om organisationer som inte är dimensionerade för att utsättas för ett sådant extremt tryck som de nu utsätts för.
Det handlar om personalbrist. Var ska man hitta fler lärare och fler socialsekreterare? Vad händer när de nya behoven tränger undan ordinarie verksamhet?
Det handlar om lokaler, både för kommunal verksamhet som till exempel förskolor och skolor och för boende.
I torsdags, den 19 november, meddelade Migrationsverket i Malmö att man inte klarade sitt uppdrag att ge människor tak över huvudet. Människor tvingades att sova utomhus i kylan. Hade inte Johanneskyrkan öppnat och låtit människor sova på kyrkbänkarna skulle vi fortfarande ha haft asylsökande sovande utomhus när det var snö och flera minusgrader.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det handlar om rättssäkerhet och ett korrekt och värdigt bemötande. Kommuner runt om i Sverige har lex Sarah-anmält sig själva för att de placerar barn i familjer som de inte har hunnit utreda. Det är djupt oroande och går stick i stäv med principen om barnens bästa. Det bör oroa även justitie- och migrationsministern, inte minst i hans roll som justitieminister, när han vet hur värnlösa barn kan vara och vilka hemskheter de kan råka ut för om de blir placerade i fel familjehem.
Fru talman! Senast i går krävde vår partiledare Anna Kinberg Batra nya överläggningar för att det som man hittills har kommit överens om inte räcker. Det verkar som om vi är eniga om att en ny migrationsöverenskommelse snabbt måste komma på plats.
Nu är det upp till regeringen att visa ansvar, och jag ska med spänning följa presskonferensen i eftermiddag.
Anf. 26 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Fru talman! På sätt och vis kommer den här interpellationsdebatten ganska lägligt, men det innebär också att det för min del blir lite svårt eftersom jag inte vill gå händelserna i förväg.
Jag delar naturligtvis helt och hållet bilden att situationen för kommunerna och för Migrationsverket är väldigt ansträngd och har varit det under lång tid. För drygt 14 dagar sedan gick jag ut och sa att vi nu har nått kapacitetstaket, att vi nu kommer att ha en situation där vi kanske inte längre kan erbjuda människor boende.
Om man då kommer till Sveriges gräns från Tyskland eller Danmark ställs man inför valet att antingen försöka ordna boende på egen hand eller att åka tillbaka till Danmark eller Tyskland och söka asyl där. Den möjligheten finns. Dessutom är Europa större än bara Sverige och Tyskland. Det finns fler länder som borde ta ett betydligt större ansvar än vad de gör.
Dessvärre finns det en politisk press i vissa länder, framför allt från den politiska högern, som innebär att de absolut inte vill ta emot flyktingar. Om situationen då är sådan att det bara är vissa länder som är villiga att ta emot flyktingar och göra en insats blir också ansvaret mycket större. Till slut blir lasset alltför stort att dra för ett enskilt land. Där är vi nu.
När det gäller gränskontrollerna kan jag konstatera att de på ett sätt har fungerat; vi har fått ordning på mottagandet. Men jag kan också konstatera att ett land som Danmark låter människor åka rakt igenom sitt territorium trots att de egentligen inte har rätt att vistas där. I själva verket ska de söka asyl i Danmark, men den danska regeringen har uttryckligen sagt att man inte vill införa gränskontroller eftersom risken då är större att fler söker asyl i Danmark.
Det synsättet har jag svårt att förstå. Alla länder måste ta ansvar. Danmark har en situation där de i år kommer upp i ungefär 30 000 asylsökande medan Sverige har en situation där vi kommer att ha uppemot 200 000 asylsökande.
Det finns bara ett sätt att lösa detta totalt sett, och det är att ta ett gemensamt ansvar. Alla länder i Europa måste ta ansvar, oavsett politisk färg. Gör de inte det hamnar vi i en situation där de länder som vill ta ansvar får stora bekymmer. Dessutom måste alla kommuner inom riket Sverige ta ansvar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Boriana Åberg vill inte kännas vid att vissa kommuner inte har velat ta emot flyktingar. Men så är det. Det är oerhört snedfördelat vad gäller antalet asylsökande, och vissa kommuner har tidigare över huvud taget inte velat teckna avtal med Migrationsverket. Nu får vi på plats en ordning som gör att vi kan ålägga kommunerna att ta emot asylsökande. Det sker utifrån de förutsättningar kommunerna har, dels utifrån hur många som bor i kommunen, dels utifrån hur de ekonomiska förutsättningarna i övrigt ser ut. Det tycker jag är en stor framgång. En sådan lagstiftning är på väg att komma på plats. Vi har en lagrådsremiss och ska lägga fram en proposition till riksdagen.
Det finns bara ett sätt att på lång sikt lösa detta, och det är att alla delar på ansvaret. När det inte sker hamnar länder som Sverige till slut i en situation där vi måste säga att andra länder får dra ett större lass. Precis i den situationen är vi nu.
Besked om våra ingångsvärden inför en ny förhandling kommer som sagt inom kort. Jag vill gärna att vi håller ihop den uppgörelse som de sex partierna har ingått och att vi fortsätter samtalen i en konstruktiv anda.
Anf. 27 Boriana Åberg (M)
Fru talman! När det gäller att gemensamt ta ansvar inom EU delar vi den åsikten. Det är allas övertygelse att det är bra och rättvist både när det gäller migrationspolitiken och andra politikområden.
Beträffande Danmarks gränskontroller utgår jag från att justitie- och migrationsministern planerar att ha ett allvarligt samtal med sin danska kollega.
Vad gäller fördelningen vet vi att Sverige i dag är nettogivare i EU. Samtidigt har vi tagit ett betydligt större ansvar för migrationen än de flesta andra EU-länder. Våra offentliga finanser har påverkats med kostnader i miljardklassen. Kommer regeringen att följa Moderaternas förslag och på EU-nivå driva att Sveriges avgift under kommande år ska sänkas till följd av det stora ansvar som vi tagit?
Anf. 28 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Fru talman! När man tar en strid, en konflikt, med EU ska man helst göra det på ett område där man tror att det finns förutsättningar att vinna. När det gäller att sänka avgiften kan jag säga att det inte finns något land, inte som jag känner till i alla fall, som har lyckats med det.
Däremot kan vi försöka få resurser från EU-systemet i övrigt. Det finns fonder där man kan söka ekonomisk ersättning för mottagandet. En sådan ansökan har vi lämnat in. En del av uppgörelsen den 23 oktober var att vi skulle söka från dessa fonder, och det har vi gjort. Vi får se vad utfallet blir, men vi kommer naturligtvis att jobba hårt för det. När vi är det land som tar det allra största ansvaret i EU måste vi också kunna få del av de pengar som finns i EU-systemet.
I övrigt behöver vi vidta fler åtgärder. Vi behöver göra det tillsammans, regeringen och de fyra borgerliga partierna. Sådana samtal ser jag fram emot. De kommer att börja genomföras i närtid. För att klara situationen måste vi ha den typen av blocköverskridande samarbete. Den förra uppgörelsen var bra, för den bildar en grund. Nu behöver vi gå vidare utifrån den uppgörelsen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.