Företagens sjuklöneansvar
Interpellation 2014/15:689 av Fredrik Schulte (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-05-27
- Överlämnad
- 2015-06-08
- Anmäld
- 2015-06-09
- Sista svarsdatum
- 2015-06-22
- Svarsdatum
- 2015-08-27
- Besvarad
- 2015-08-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
I valrörelsen utlovade Socialdemokraterna att ta bort företagens ekonomiska ansvar för den andra sjuklöneveckan när anställda drabbas av sjukdom. Nu signalerar regeringen att det i stället kan vara aktuellt med en tredje sjuklönevecka. Löften om sänkta kostnader för företagens sjuklöneansvar verkar alltså i praktiken bli höjda kostnader.
Det är viktigt att företagen har ekonomiska drivkrafter att skapa en god arbetsmiljö för sina anställda. Samtidigt är det viktigt att incitamenten inte blir sådana att företag avhåller sig från att anställa på grund av rädsla för oskäliga kostnader då en anställd blir sjuk. Särskilt problematiskt blir detta om regelverken för sjukskrivningar luckras upp. Det kommer speciellt att drabba dem som redan har en historik av att vara sjukskrivna.
Exakt var denna gränsdragning går är givetvis värt att föra en konstruktiv diskussion om. Mot bakgrund av att regeringen samtidigt föreslår omfattande skattehöjningar på jobb och företagande och inte avser att genomföra en enda lättnad för privata näringsidkande är det svårt att se detta utspel som något annat än ytterligare en kostnadspålaga för att finansiera regeringens bidragshöjningar och ineffektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Mot denna bakgrund vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
- Avser finansministern att förlänga företagens sjuklöneansvar med ytterligare en vecka?
- Hur bedömer finansministern att höjda kostnader för anställdas sjukskrivningar kommer att påverka företagens benägenhet att nyanställa?
- Hur bedömer finansministern att höjda kostnader för anställdas sjukskrivningar särskilt kommer att påverka företagens benägenhet att nyanställa människor som på grund av sjukdom stått långt ifrån arbetsmarknaden?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:689
Webb-tv: Företagens sjuklöneansvar
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:121 Torsdagen den 27 augustiProtokoll 2014/15:121 Svar på interpellation 2014/15:689 om företagens sjuklöneansvar
Protokoll från debatten
Anf. 66 Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Herr talman! Fredrik Schulte har frågat finansminister Magdalena Andersson om finansministern avser att förlänga företagens sjuklöneansvar med ytterligare en vecka, hur finansministern bedömer att höjda kostnader för anställdas sjukskrivningar kommer att påverka företagens benägenhet att nyanställa och hur finansministern bedömer att höjda kostnader för anställdas sjukskrivningar särskilt kommer att påverka företagens benägenhet att nyanställa människor som på grund av sjukdom stått långt ifrån arbetsmarknaden.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
I likhet med vad jag har framfört i en interpellationsdebatt i juni vill jag inledningsvis påpeka att det från regeringens sida inte finns några planer på att införa en tredje sjuklönevecka. Nu, liksom då, är jag dock av uppfattningen att det är angeläget att vid stigande sjukfrånvaro se över alla möjliga åtgärder som kan bidra till att få människor tillbaka i arbete och kan förhindra att nya sjukfall uppstår. Jag menar att det är viktigt att kunna diskutera olika aktörers ansvar i sjukskrivningsprocessen. Där är arbetsgivarna en mycket viktig part.
Alla berörda aktörer måste bidra om vi ska lyckas bryta utvecklingen. Arbetsgivarna har en central roll i att både förebygga anställdas sjukfrånvaro och svara för att åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Det finns tydliga belägg för att arbetsplatsen måste vara involverad för att en medarbetare som varit sjukskriven för psykisk ohälsa ska komma tillbaka på ett bra sätt, oavsett orsak till sjukskrivning. Det tycker jag är viktigt att hålla i åtanke.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Med detta sagt vill jag samtidigt lyfta fram att det från årsskiftet finns en ny ersättning till arbetsgivare för höga sjuklönekostnader. Syftet med kompensationen är att minska den börda sjuklönekostnaderna kan utgöra, inte minst för de riktigt små företagen. Genom reformen beräknas ersättning bli aktuellt för dessa företag redan efter att arbetsgivaren har utbetalat sjuklön för två dagar per anställd och år.
Företagens börda har således minskat, dock i en annan form än genom borttagning av den andra sjuklöneveckan.
Anf. 67 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Välkommen tillbaka från sommaruppehållet!
Jag skulle vilja beröra det här med vallöften. Vallöften är, skulle jag säga, en central del av demokratin. När det vankas valrörelse går politiker och partier ut och möter väljarna med olika typer av löften om vad man vill göra under de kommande åren i det fall man vinner regeringsmakten. Då har väljarna en chans att ta ställning till vad de olika partierna lovar och säger att de ska göra och avgöra vad det är man tycker är bäst. Sedan, i den bästa av alla världar, genomför också regeringen den politik man gått till val på.
Under sina åtta år slog den tidigare alliansregeringen närmast rekord i att genomföra sina vallöften. Nästan 95 procent av de saker man lovade väljarna under de två valrörelserna 2006 och 2010 har man också genomfört. Man kan inte alltid genomföra allting. Ibland kan det vara så att de ekonomiska förutsättningarna förändras. Man kanske inte har ekonomiskt utrymme att göra det som man har lovat. Det kan inte ställas orimliga krav på att precis allting som har sagts också ska genomföras.
Det vi ser nu är nog det precis motsatta. Under den korta tid då de rödgröna suttit vid makten har man nästan slagit rekord i att bryta mot vallöften. Först lovade man att man inte skulle ändra ROT-avdraget. Nu har man ändrat ROT-avdraget. Man har lovat att inte höja skatten för vanliga inkomsttagare. Nu har man höjt skatten för vanliga inkomsttagare. De rödgröna har sagt väldigt tydligt att man absolut inte ska tumma på överskottsmålet. En av de första saker som finansministern gör är att deklarera att hon ska avveckla överskottsmålet. Man lovade att inte höja bensinskatten. Nu höjer man bensinskatten. Man sa att man inte skulle stoppa Förbifarten. Det första man gör är att stoppa Förbifarten. Först när vi i övriga riksdagen tvingar igenom en förändring accepterar man detta. Vad vi nu har är en regering som systematiskt bryter mot sina löften, som man inför ett demokratiskt val lovade väljarna att genomföra.
Men nu, herr talman, har man tagit det här med löftesbrott till en ny nivå. Under valrörelsen sa de rödgröna att man ville ta bort den andra sjuklöneveckan, då en arbetsgivare måste betala lön till en sjuk anställd i stället för att Försäkringskassan betalar sjuklönen. Nu, efter mindre än ett år vid makten, börjar man diskutera att inte bara strunta i att genomföra det här vallöftet, utan också göra det direkt motsatta, nämligen utöka företagens sjuklöneansvar.
Herr talman! Det är ett demokratiskt problem att Socialdemokraterna står i val och lovar dyrt och heligt att man ska göra en sak och sedan systematiskt struntar i att göra det och till och med gör det direkt motsatta, eller nu diskuterar det direkt motsatta.
Alla som lyssnar på socialförsäkringsministern hör hur hon glider på formuleringar och undviker att göra ett tydligt ställningstagande. Det är för att man inte tänker hålla vad man lovar. Man är så mån om att kunna klara av att bygga ut bidragssystemen och öka skatten för att det inte ska löna sig att arbeta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är någonting som kommer att slå mot svensk ekonomi. Det är också ett slag mot svensk demokrati att man så flagrant struntar i vad man lovade inför valet.
Anf. 68 Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Herr talman! Jag tror nog att Fredrik Schulte precis slog rekordet i oseriösa inlägg vid en interpellationsdebatt som jag har varit med om under alla de interpellationsdebatter som jag varit med om när jag har stått i den här talarstolen. Det var check på den, Fredrik Schulte.
Först och främst måste jag få vara oerhört tydlig med att vi står i en interpellationsdebatt och att Fredrik Schulte håller ett valtal. Det tycker jag är väldigt intressant. Jag har svarat på den fråga som Fredrik Schulte har ställt i sin interpellation i mitt svar som jag precis redogjorde för.
Det är inte så att regeringen vid något enda tillfälle har framfört att vi har för avsikt att införa en tredje sjuklönevecka. Det stod jag senast i juni i den här kammaren och redogjorde för. Den oro som företagen möjligtvis nu kan känna över detta skapas av Fredrik Schulte med kollegor och bland annat också Annie Lööf som har framfört precis samma sak. Det är ingenting som har framförts av mig som socialförsäkringsminister vid något enda tillfälle. Regeringen har inte för avsikt att införa en tredje sjuklönevecka. Det har jag sagt gång efter annan.
Däremot tycker jag att det är oerhört olyckligt att man gör kammaren till en lekplats för politiskt käbbel i en tid där vi står här och på medborgarnas uppdrag har ansvar för de viktiga utmaningar som de har lagt i vårt knä. I det här fallet handlar det om att när jag kom in i höstas fick jag ta emot en nota från den borgerliga regeringen på en ökning av sjukpenninganslaget med 12 miljarder kronor. Det är en 50-procentig ökning som har pågått sedan 2010. Det försöker regeringen med stor seriositet nu ta sig an. Jag blir lite beklämd när man väljer att i stället vända detta till politiskt käbbel om en fråga som jag dessutom redan har svarat på.
När det handlar om vallöften, Fredrik Schulte, genomfördes den förändring av företagens sjuklöneansvar som vi utlovade under valrörelsen redan vid årsskiftet, vilket Fredrik Schulte mycket väl vet. Den modell som infördes var en modell som innebär att vi lättar på höga kostnader för främst små och medelstora företag för sjukskrivningarna.
I och med att vi löpande för en diskussion med arbetsmarknadens parter om hur deras behov och verklighet ser ut stod det under hösten väldigt klart för åtminstone mig att Svenskt Näringsliv med flera föredrog den modell som regeringen genomförde från årsskiftet just därför att den skapade lättnader för företagen redan under den första veckan, som inte minst för små företag är den största belastningen.
Att glida på sanningen på det sätt som Fredrik Schulte precis gjorde tycker jag är ovärdigt. Jag tycker dessutom att det sätter en nivå på debatten som är väldigt olycklig. Med den utmaning vi står inför med de ökande sjuktalen skulle jag snarare önska att det fanns en vilja till dialog om vad vi ska göra åt detta med tanke på att det oavsett vilken färg regeringen har inte är önskvärt för någon. Det är dåligt för den enskilde. Det är dåligt för den svenska staten. Det är dåligt inte minst för de företag som hamnar i en situation där de nu får stå med ökade kostnader för sjukskrivningar.
Anf. 69 Fredrik Schulte (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Det är tydligt att jag trampade på en öm tå. Det måste vara väldigt jobbigt för Socialdemokraternas företrädare att ha lovat dyrt och heligt en rad olika saker i valrörelsen. Sedan har man låtsats som att man inte behöver samarbeta med Vänsterpartiet och Miljöpartiet och har därmed tvingats till en massa eftergifter.
Det gäller till exempel RUT och ROT, bensinskatten och överskottsmålet. Det är klart att det är jobbigt. Det är klart att Annika Strandhäll blir upprörd och irriterad när man påpekar den typen av löftesbrott som är ett slag i ansiktet på väljarna när ni lovar en sak i valet och sedan gör det direkt motsatta.
En sak som jag tycker är intressant är formuleringen som Annika Strandhäll använder: Vi har inga planer på det. Det är precis den formulering som Magdalena Andersson använde för ett halvår sedan när hon sa: Jag har inga planer på att höja bensinskatten. Nu, herr talman, bara några månader senare står vi där, och man höjer bensinskatten.
När Annika Strandhäll säger att hon inte har några planer på att utöka företagens sjuklöneansvar betyder det antagligen att hon inte har några planer på att göra det under kommande månader. Vi lär få se ett sådant förslag. Det är ett förslag som går direkt på tvärs mot vad man lovade under valrörelsen.
Ett annat exempel på hur man glider på sanningen från Socialdemokraterna är att man i valrörelsen lovade att ta bort andra sjuklöneveckan. Nu säger man från Socialdemokraternas sida, precis som vi hörde: Vi har infört en lite annan modell för det. Företagen får komma och ansöka om pengar.
De flesta företagare är inte insatta i exakt vad det är för olika typer av stödsystem som finns och olika typer av bidrag de kan söka från Försäkringskassan. Det gör att stödet antagligen inte alls kommer att användas eller att användas i en väldigt liten omfattning. De flesta företagare är inställda på att sköta sin verksamhet och inte på att sätta sig in i alla olika typer av bidragssystem som politiken konstruerar.
Herr talman! Med det sagt är det viktigt att sätta frågan i ett historiskt sammanhang. Nu försöker Annika Strandhäll att sätta bilden av att vi hade kraftigt ökande sjukskrivningar sedan 2010. Man kanske ska påminna om hur det såg ut. År 2006, när Alliansen tog över, hade vi en halv miljon människor som var förtidspensionärer. Man hade under nästan tio års tid med Göran Persson som statsminister aktivt förtidspensionerat bort människor och aktivt sett till att få människor in i sjukskrivning.
Varför gjorde man detta? Jo, man gjorde det så att Göran Persson och de socialdemokratiska politikerna kunde stå och säga i tv: Titta, vi har minskat arbetslösheten. Man tog alla arbetslösa och gjorde dem sjuka. Det var en utveckling som vi vände på radikalt. Först blev det en ganska tydlig effekt. Men sedan var det ganska många människor som började komma tillbaka in i sjukförsäkringen. Det är den ökningen som vi nu ser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jämför vi 2015 med 2006 är det fortfarande radikalt lägre kostnader för sjukskrivningen. Det är därför som Annika Strandhäll försöker hitta på beskrivningen av att kostnaderna har ökat sedan 2010. Säg som det är! Jämför med 2006! Jämför med hur det såg ut när vi tog över efter er när ni hade gjort en halv miljon svenska människor förtidspensionerade.
Det handlar egentligen om att Socialdemokraterna sviker löften och att Socialdemokraterna för en politik som kommer att göra att fler människor fastnar i utanförskap och bidragsberoende.
Anf. 70 Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Herr talman! Jag konstaterar att Fredrik Schulte fortsätter i samma oseriösa debattstil. Det kanske är signifikant för dig, vad vet jag.
Jag kan apropå ordning och reda dock konstatera att när regeringen tillträdde förra hösten var det inte bara så att man hade lyckats låta sjukförsäkringskostnaderna dra iväg med 12 miljarder. Det är vad vi talar om när du säger att jag står och hittar på. Det är en ökning med 12 miljarder från 2010 till hösten 2014. Vi talar alltså om 50 procent. Det är vad vi talar om. Dessutom kom vi in och fick ta över i ett läge där vi fick ett underskott på 75 miljarder i knät som en liten present från de borgerliga när de lämnade.
Det är den verklighet som vi hade att hantera. Det är också den verklighet vi har haft att hantera under både förra hösten och den senaste våren. Till detta ska också läggas att man inte bara lyckades låta sjukkostnaderna dra iväg med 12 miljarder under dessa år, utan dessutom samtidigt utförsäkra 100 000 individer. Det är inte heller sant att ökningen handlar enbart om de återvändare som har snurrat runt i systemet - en del nu för tredje gången - på grund av utförsäkringspolitiken. Det ökar, och har ökat, också i och med nya sjukfall och längre sjukfall.
Det gäller att också ha lite koll på fakta när man står och debatterar, Fredrik Schulte. Man kan inte bara dra lite politiskt käbbel. Ursäkta att jag säger det, men jag blir ganska upprörd.
När det handlar om den förändring för företagen som vi genomförde från årsskiftet gällande höga sjuklönekostnader var det ganska befriande att höra Fredrik Schulte egentligen såga detta jäms med fotknölarna, inte minst med tanke på att det var er regering som arbetade fram det förslag som vi sedan valde att genomföra nästan till punkt och pricka. Dessutom underkänner du uppenbarligen Svenskt Näringslivs och de andra arbetsgivarorganisationernas åsikter i detta fall. De var under hösten tydliga med att detta var det förslag som de trodde skulle stödja de små och medelstora företagen på bästa sätt.
Återigen: Det gäller att ha koll på fakta, Fredrik Schulte. Jag trodde att vi skulle stå här i en debatt om sjukförsäkringen och om företagens situation kopplat till att sjuktalen nu ökar, vilket för många, inte minst små och medelstora företag, är betungande. Vi som politiker har naturligtvis ett ansvar för att nu försöka vända på alla stenar som vi kan för att företagen ska kunna ha kvar sina medarbetare ute på arbetsplatserna friska och produktiva i stället för inne i vårt sjukförsäkringssystem.
Det hade jag önskat att debatten skulle ha kunnat handla mer om. Vi skulle ha kunnat ha en dialog om huruvida det vi gör i dag är tillräckligt. Vad behöver vi göra mer? Men några sådana öppningar bjöd inte Fredrik Schulte på, utan han föredrog att i stället hålla valtal i kammaren.
Anf. 71 Fredrik Schulte (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Nu ska jag ställa en fråga till Annika Strandhäll, och jag sätter ganska mycket pengar på att jag inte kommer att få svar på den. Vet Annika Strandhäll vad kostnaden var för statens utgifter för sjukdom - ersättning till människor som är sjuka - år 2006? Svaret på frågan är 129,6 miljarder. I dag, 2015, uppskattar man den till 99 miljarder. Vi talar alltså om en diff på mer än 30 miljarder; vi har sett minskande sjuklönekostnader på 30 miljarder sedan 2006. 30 miljarder - det är ganska mycket pengar. Det är mer än alla valmanifest sammantaget för de rödgröna och Alliansen under denna mandatperiod.
När vi har sett en sådan radikal minskning - i Sveriges historia har man aldrig sett en sådan stor minskning av sjuklöneansvaret - står socialförsäkringsministern här i talarstolen och beskriver denna den största minskningen i historien som en stor ökning.
Ja, det har varit en ökning sedan 2010. Ja, det handlar i stor utsträckning om människor som kommer tillbaka. Men det är självklart också ett nytt inflöde, och det är självklart att vi ska föra en politisk diskussion och ha en dialog om hur vi ska stävja detta. Det ändrar dock fortfarande inte det faktum att den beskrivning av verkligheten som socialförsäkringsministern gör nästan ligger i paritet med att påstå att jorden är platt. Vi har alltså sett den största minskningen i Sveriges historia från 2006, och vi kommer inte att få något svar från socialförsäkringsministern där hon förklarar hur det har blivit så och hur det går ihop med den beskrivning som hon själv ger.
Anf. 72 Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Herr talman! Jag kan försäkra Fredrik Schulte att jag har järnkoll på var de här siffrorna ligger någonstans. Jag ägnar mig dagligen och stundligen åt bland annat analyser av dessa siffror både bakåt i tiden och när det gäller vad som krävs framåt i tiden för att detta ska hamna på en anständig nivå.
Jag kan också tala om för Fredrik Schulte att under alla de år som du talade om när sjuktalen ökade förra gången var jag bland annat fackordförande för tjänstemännen i Göteborg. Under ett par år hade jag också det övergripande ansvaret för arbetsmiljöfrågor i Göteborgs stad. Jag kan tala om för Fredrik Schulte att jag väldigt väl känner till karaktären på detta och framför allt hur enskilda människor drabbas när sjuktalen stiger. Jag kan lova dig att jag har ägnat ganska många år av mitt liv just åt dessa frågor.
Det är också med sanningen överensstämmande, Fredrik Schulte, att den socialdemokratiska regeringen 2003 vidtog kraftfulla åtgärder för att få ned sjuktalen, som ökade i slutet av 90-talet bland annat på grund av finanskrisen och stora förändringar i den offentliga sektorn. Där var jag bland annat facklig och satt på den andra sidan bordet.
Omstruktureringarna gjorde att många, inte minst äldre kvinnor i offentlig sektor, slogs ut och behövde hanteras i andra system. Den socialdemokratiska regeringen införde ett halveringsmål, och sjuktalen hade börjat gå ned betydligt 2006 när ni tog över och sedan införde rehabiliteringskedjan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kan inte påstå att detta har varit en av de mest givande interpellationsdebatter jag har stått i. Om Fredrik Schulte vill tala med Magdalena Andersson om bensinskatten tycker jag att han ska skriva en interpellation till henne.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.