Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Svensk industris framtid

Interpellation 2011/12:192 av Adolfsson Elgestam, Carina (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2012-01-12
Anmäld
2012-01-16
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2012-01-24
Sista svarsdatum
2012-02-02
Besvarad
2012-02-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 12 januari

Interpellation

2011/12:192 Svensk industris framtid

av Carina Adolfsson Elgestam (S)

till finansminister Anders Borg (M)

Orderingången till svensk industri föll med 4,8 procent från oktober till november 2011, enligt siffror från SCB. Främst är det order från utlandet som uteblivit.

Enligt en rapport från Arbetsförmedlingen kommer det att försvinna 25 000 jobb från industrin. Småland med bland annat Kronobergs län är en region som fortfarande har mycket industrisysselsättning och där förväntas arbetslösheten öka med 400 personer under 2012. Företagen gör sjunkande bedömningar vad gäller efterfrågan av varor och tjänster.

Tid för ansvar skriver regeringen i sin budgetproposition i september 2011.

Och nu är det upp till bevis.

I tidigare lågkonjunkturer har ROT-avdrag varit ett verktyg som kunnat användas för att stimulera arbetsmarknaden, men den möjligheten finns inte då det numera är permanent.

Byggindustrin avtar kraftigt då det byggs alltför lite, och fordonsindustrin med Saab i spetsen visar på att svensk industri tappar fart.

För ett litet land som Sverige där företagen och arbetskraften är oerhört beroende av möjligheten till export blir det kännbart.

Mot bakgrund av detta så behövs det åtgärder som stimulerar företagen och arbetskraften men också att fler företag kommer ut på nya exportmarknader.

När eller om 25 000 industrijobb försvinner krävs det möjligheter till utbildning anpassad till den region man lever och bor i och den utbildningsnivå som den enskilda personen har.

En del av de industrijobb som kommer att vara berörda kommer att ligga i glesbygden, vilket i sin tur ställer särskilda krav på regionalpolitiken.

Den elintensiva industrin i södra Sverige, som blivit drabbad av orättvis konkurrens inom landet med indelning av elprisområden, är i viss mån dubbelbestraffad med konkurrens i en global värld och inom landet på ett osjyst sätt.

Vilka finansiella åtgärder avser finansministern att vidta för att stimulera exportmarknaden?

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att svensk industri ska vara konkurrenskraftig?

Avser finansministern att vidta särskilda åtgärder inom forskning och utbildning?

Avser finansministern att vidta några särskilda åtgärder för byggindustrin?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2011/12:192, Svensk industris framtid

Interpellationsdebatt 2011/12:192

Webb-tv: Svensk industris framtid

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anders Borg (M)
Anf. 35 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig vad jag avser att göra för att svensk industri ska vara konkurrenskraftig och om vi avser att vidta några speciella åtgärder för att stimulera byggindustrin och exportindustrin. När tillväxten nu mattas av går många andra länder in i konjunkturnedgången med mycket svaga offentliga finanser. Detta minskar kraftigt möjligheterna för dessa länder att genomföra stimulansåtgärder eller strukturåtgärder för att stärka konkurrenskraften. Sverige har med sina goda offentliga finanser ett betydligt mer gynnsamt utgångsläge. Därtill har regeringen genomfört en rad strukturreformer under de senaste åren som har förbättrat Sveriges internationella konkurrenskraft. Bland annat har sänkningen av bolagsskatten och arbetsgivaravgifterna i kombination med jobbskatteavdraget ökat incitamenten att driva företag, investera och jobba i Sverige. Vidare har vi genomfört en rad reformer inom utbildningsområdet som på sikt stärker Sveriges internationella konkurrenskraft. I budgetpropositionen för 2012 aviserades ett antal riktade åtgärder för att möta den förväntade konjunkturavmattningen, dels genom arbetsmarknads- och utbildningspolitik, dels genom ökade satsningar på infrastruktur som stimulerar byggbranschen. Dessa åtgärder bidrar också till att Sveriges långsiktiga konkurrenskraft förstärks. Regeringen följer noga den ekonomiska utvecklingen och om konjunkturen försvagas kraftigt framöver kommer ytterligare stimulansåtgärder att övervägas. Vidare har regeringen en fortsatt ambition att förbättra företagsklimatet och villkoren för företagande, investeringar och sysselsättning, bland annat genom att se över företagsbeskattningen, och en ny forsknings- och innovationsproposition är planerad att läggas fram under mandatperioden.
Carina Adolfsson Elgestam (S)
Anf. 36 Carina Adolfsson Elgestam (S)
Fru talman! Det här är en oerhört angelägen fråga för väldigt många runt om i vårt land. Själv bor jag i ett län och tillhör en region där industrisysselsättningen fortfarande är ganska hög. I Kronobergs län som jag kommer från ligger den på omkring 22 procent. Det finns även andra regioner som fortfarande har ungefär de här siffrorna vad gäller industrisysselsättningen. Mot bakgrund av detta kan man, fru talman, känna en viss oro av det svar som finansministern ger på de frågor jag har ställt vad gäller att göra svensk industri mer konkurrenskraftig, hur vi kan få i gång jobben inom byggindustrin och hur vi kan få ut mer på export. Det känns lite grann som att det är ett passivt svar som bygger på att vi får vänta och se och att marknaden klarar av detta själv. Man kan inte låta bli att ställa sig frågan om finansministern och regeringen ser näringslivet som ett särintresse i stället för som vi socialdemokrater ser på saken att man ska samarbeta mellan staten och näringslivet för att på det sättet nå framgång. Historiskt sett vet vi att exempelvis de branschprogram som vi arbetade med stärkte industrin. Detta samarbete mellan stat och näringsliv var bland det första som alliansregeringen slopade när den tillträdde. Läget som råder just nu är allvarligt. Tittar man på den prognos som Arbetsförmedlingen har tagit fram ser man att på sikt kommer 25 000 jobb att försvinna från industrin. Det här är ingenting som enbart handlar om Sverige, utan det handlar också om den globala konkurrensen. I takt med att kompetensen stiger runt om i världen i de länder som tidigare har hållit på med produktion av lite enklare sort ökar också konkurrensen. Just därför är det viktigt att vi höjer ribban här i Sverige eftersom industrin, om vi ska klara konkurrensen, har behov av högre kompetens, det vill säga att den behöver vara mer kunskapsintensiv. I svaret saknar jag någonting om detta. Finansministern säger i svaret att man har gjort strukturreformer som handlar om sänkt bolagsskatt och arbetsgivaravgifter. Jag får lov att säga till finansministern att jag är ute och träffar ganska många företagare, inte minst inom industrin, och hittills har jag inte hört någon över huvud taget nämna några problem kopplade till bolagsskatten. Man kan också konstatera att någonting som ministern glömde i sitt svar är den närapå halvering av satsningarna på export- och investeringsfrämjande som man faktiskt har gjort under de här fem åren. Det är klart att det spelar roll när man tänker på global konkurrens och de förutsättningar vi har att synas på andra marknader och vara med och plocka hem affärer.
Anders Borg (M)
Anf. 37 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Låt oss konstatera att Sverige har gått igenom en allvarlig ekonomisk kris - den kanske mest besvärliga sedan 30-talet. Vi har haft en nedgång av industrisysselsättningen. Vi har tappat jobb, ungefär hälften så många som vi tappade under 90-talskrisen. Samtidigt har sysselsättningen i tjänstesektorn vuxit väldigt kraftigt med flera hundra tusen jobb. Sysselsättningen i byggsektorn har ökat kraftigt, och vi har inte haft någon nedgång på det snitt vi hade på 90-talet av den offentliga sysselsättningen. I sysselsättningstermer har Sverige klarat den här krisen väldigt väl därför att vi har hållit den inhemska efterfrågan uppe och förstärkt inte minst förutsättningarna för tjänstesektorn. Vi har naturligtvis ett bra industriklimat i Sverige. Låt oss göra några nedslag så att vi förstår hur det ser ut. Tittar man på den relativa enhetsarbetskraftskostnaden ser man att Sverige tillsammans med Finland och Irland har den bästa situationen av OECD-länderna. Vi har alltså minskat våra relativa enhetsarbetskraftskostnader över de senaste åren. Tittar vi på direktinvesteringar ser vi att Sverige ligger i topp tillsammans med Irland, Schweiz och Holland. Tittar vi på entreprenörshinder ser vi att vi ligger i botten numera. Det har varit en kraftig minskning av entreprenörshindren som inleddes under de socialdemokratiska åren. Vi har gjort en mycket kraftig förstärkning av medlen till vår forskningspolitik. Sverige är i dag tillsammans med Danmark det EU-land som gör störst offentliga investeringar i forskning och utveckling, nämligen dubbelt så mycket som EU-genomsnittet. En lång rad undersökningar och mätningar visar att Sverige klarar sig väl. Vi har bland de bästa företagsklimaten. Vi har det kanske bästa innovationsklimatet i EU. Vi har i andra undersökningar framhållits som kanske den mest kreativa ekonomin i världen. Det här bygger på att vi har börjat återupprätta företagsklimatet. Vi har tagit bort förmögenhetsskatten. Det är väldigt viktigt för att det ska finnas starka ägare i svenska företag som kan ta ett direkt ansvar för att företagen sköts på ett bra sätt. Vi har sänkt bolagsskatten. Det är tillsammans med sänkta arbetsgivaravgifter viktigt under krisåren, både för att säkra att företagen har vinstnivåer som får till följd att de inte gör neddragningar och för att det inte ska vara alltför kostsamt att behålla personalen. När vi blickar framåt gör vi en lång rad insatser i termer av riskkapitalavdrag och FoU-avdrag som sammantaget ska göra att vi får ett bättre skatteklimat för entreprenörskap, ett bättre klimat för ägande, ett bättre företagsklimat och ett bättre klimat för att utveckla Sverige. Socialdemokraterna tycks tro att om vi höjer skatterna kraftigt för företagen, med 20-25 miljarder, och i stället lägger tillbaka lite varvs- och stödpolitik kommer antalet jobb att växa. Det här är naturligtvis en orimlig politik. Socialdemokraternas politik för företagen är 15 miljarder i höjd arbetsgivaravgift för ungdomar. Det är 4-5 miljarder i höjd tjänstemoms för restaurangsektorn och det är ett par miljarder i höjd skatt för dem som i dag utnyttjar RUT-avdragen. Det kan man naturligtvis inte kompensera med ett eller annat branschprogram. Vi ska göra insatser. Vi har en bred flora av statliga insatser på riskkapitalsidan, för bred säger många. Vi har tillfört såväl Fouriertransform som Inlandsinnovation på det området. Men att tro att höjda skatter kan kompenseras med varvs- och stödpolitik tror jag är väldigt orealistiskt. Det Sverige ska ha är ett bra företagsklimat, ett bra industriklimat, ett bra innovationsklimat och ett bra kreativitetsklimat. Det har vi och det ska vi utveckla. Vi ska inte gå tillbaka till höjda skatter och subventionspolitik. Den vägen har misslyckats tidigare och kommer inte att lyckas i framtiden.
Carina Adolfsson Elgestam (S)
Anf. 38 Carina Adolfsson Elgestam (S)
Fru talman! Det har misslyckats tidigare, säger finansministern. Jag tror att finansministern ska behärska sig lite grann. Jag vågar påstå att finansministern har fel. Som socialdemokrat påstår jag att det är vi som har byggt landet. Jag tror att det finns många runt om i Sverige som också är väl medvetna om det. Att försöka göra den här debatten till en skattedebatt håller inte. Det handlar inte om det. Det här handlar om framtiden. Arbetsförmedlingen har arbetat fram en rapport där man inför framtiden ser en minskning med 25 000 arbetstillfällen inom svensk industri, vår basindustri. Det vill säga att mina arbetskamrater på Elitfönster, det vill säga att de som jobbar på radiatorfabriken, det vill säga att de som jobbar inom olika verkstadsindustrier är de som kommer att bli arbetslösa. Om nu den här politiken, alliansregeringens och Anders Borgs politik, är så oerhört förträfflig som ministern nyss försökte skapa en bild av kan vi konstatera att det ju är den som har gällt de senaste fem åren. Trots det ökar arbetslösheten i landet. Trots det visar Arbetsförmedlingens rapport att ännu fler jobb ska försvinna. År 2006 när vi socialdemokrater fortfarande hade regeringsmakten var ca 2 500 personer arbetslösa i Kronobergs län. Nu ligger motsvarande siffra för dem som har varit arbetslösa i mer än ett år på 4 600. Så fungerar er fantastiska politik, som finansministern alldeles nyss redogjorde för. Sedan kommer finansministern in på tjänstesektorn. Den är jätteviktig inför framtiden, men tjänstesektorn är oerhört beroende av vår basindustri. Det mesta som växer inom tjänstesektorn är ju det som är kopplat till industrisysselsättning. Det är inte det som är kopplat till ROT och RUT. Det är någonting helt annat. Det handlar om den assimilerade inhemska produktionen. Men för att Sverige ska stå starkt inför framtiden måste vi ut på andra och nya marknader. Det är där vi saknar en politik. Det är ju det som saknas i svaret till mig här i kammaren i dag. Det handlar om vad vi ska göra i framtiden. Vilka förslag finns? Har regeringen några förslag över huvud taget? Har man några ambitioner att försöka få till någon samverkan mellan samhället och näringslivet? Det är ju de behoven som finns, inte att stå här i kammaren och skryta om de beslut man har tagit under mandatperioden. Sedan kan jag inte låta bli att konstatera, fru talman, med tanke på de satsningar som man har gjort och som finansministern redogör för, inte minst det som är kopplat till tjänstesektorn, att Astra Zeneca för bara ett par veckor sedan varslade 1 100 personer. Samtidigt kan vi se att till exempel Storbritanniens regering väljer att gå in med stöd och stimulera just för Astra Zeneca för att ha jobben kvar. Hur kan det komma sig att det är en sådan skillnad mellan hur man bedriver politiken i Europa, och varför är man inte här i Sverige beredd till samverkan?
Anders Borg (M)
Anf. 39 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Det är uppenbart att Socialdemokraterna nu tror sig kunna bli ett trovärdigt parti för jobben genom att börja krama branschprogram, stödpolitik och varvsåtgärder. Det där kommer inte att fungera. Det är ingen ny politik. Den politiken har vi hållit på med sedan 70-talet när den privata sysselsättningen har stått och stampat och Sverige har halkat efter. Den har misslyckats tidigare och kommer att misslyckats igen. Den kan aldrig ersätta en politik för entreprenörskap, arbete, sparande, kapitalbildning och att människor bygger förmögenheter genom att äga och driva företag. Nu har vi en ökning på 4,3 procent av sysselsättningen i privat sektor, trots att övriga Europa ser tillbakagång och fortfarande ligger på lägre sysselsättningsnivåer. Carina Adolfsson Elgestam vill inte göra det här till en skattedebatt. Men det är ju inte jag som gör det här till en skattedebatt. Hur kan det vara jag som utformar Socialdemokraternas ekonomiska politik? Det är jättekonstigt. Låt oss bara konstatera vad Socialdemokraternas politik är: 15 miljarder i höjd arbetsgivaravgift för unga. Det är alltså en skatt på företag. Det är 5 miljarder i höjd tjänstemoms. Det är en skatt som kommer att drabba företagen. Det är ett par tre miljarder i avvecklat RUT-avdrag. Det är en skatt som kommer att drabba företagen. Socialdemokraternas skattealternativ är 23, 24 eller 25 miljarder i höjd skatt på företagen. Jag har faktiskt inte hört några företagare som efterfrågar 25 miljarder i höjda skatter. Sedan lägger man tillbaka en del till pensionärerna, inte till företagarna. Resten av budgeten läggs på a-kassa och Amspolitik. Det är det socialdemokratiska budgetalternativet. Hur skulle vi kunna undvika att göra det här till en skattedebatt när det mest omfattande förslaget alla kategorier som Socialdemokraterna har på det näringspolitiska området är en massiv skattehöjning? Det är ju det som den här diskussionen handlar om: Ska vi eller ska vi inte höja skatten på företagen? Vår linje är alldeles uppenbar, klar och tydlig. Vi har till exempel infört expertskatt vid årsskiftet för att lätta på trycket. Vi är på väg fram med ett riskkapitalavdrag. Vi är på väg fram med ett FoU-avdrag. Vi har sänkt bolagsskatten. Vi har tagit bort förmögenhetsskatten. Vi sänkte arbetsgivaravgiften. Det är åtgärder som har lättat trycket på företagen. Därför ser vi resultaten, att Sverige har det mest konkurrenskraftiga läget ihop med Finland, Irland och några länder till. Det är därför direktinvesteringarna kommer hit. Nu har vi gjort en kraftig uppskalning av forskningsinvesteringarna. Det är nu vi ser att till exempel de medicinska forskningsinstituten som Karolinska har pengar kvar. Det är det vi har gjort för att förbättra klimatet. Vi har ingen ideologisk hållning som säger att vi inte ska ha samverkan mellan företag och samhälle. Vi har tillfört fyra fem miljarder i ökat statligt riskkapital till exempelvis Inlandsinnovation och Fouriertransform. Vi har gjort massiva förstärkningar av SEK:s resurser för att de ska kunna ge stöd till svenska exportföretag i svåra tider, när det är nödvändigt därför att kreditgivningen inte har fungerat. Det här är våra åtgärder: satsningar på forskning, satsningar på infrastruktur, förbättrad samverkan mellan företag och samhälle. Socialdemokraternas politik, den som Carina Adolfsson Elgestam ska försvara, är ju en massiv skattehöjning. Vilka företagare är det som har bett om 25 miljarder i höjda skatter? Vilken företagarorganisation är det som har förordat 25 miljarder i höjda skatter? Finns det någon branschorganisation, någon företagare som stöder de här 25 miljarderna i skattehöjningar som är Socialdemokraternas politik?
Carina Adolfsson Elgestam (S)
Anf. 40 Carina Adolfsson Elgestam (S)
Fru talman! Jag funderar över om de industriföreträdare runt om i Sverige som eventuellt lyssnar på finansministern blir speciellt lugna av det svar som här ges. Det visar snarare på att regeringen faktiskt inte har några ambitioner vad det gäller att stötta svensk industri och få den att bli mer konkurrenskraftig. Jag kan bara beklaga det. Urban Bäckström, vd i Svenskt Näringsliv, skriver i Dagens Industri i dag att för att Sverige ska lyckas måste vi ställa om till en mer kunskapsintensiv produktion. Det är då vi kan vända sysselsättningen och få betydande välståndsökningar. Det finns också ett samband med att Sverige ska få en kunskapsintensiv industri. Jag har inte hört finansministern nämna att man är beredd att sätta sig ned i samverkan med näringslivet och få till stånd en överenskommelse om hur vi ska uppnå detta. Det finns en stark oro för att det är viktigare för finansministern att prata om socialdemokratisk politik, den som tyvärr inte gäller nu. Vi hade satt oss ned omgående och fört samtal med näringslivet om hur Sverige på bästa sätt kan bli konkurrenskraftigt inför framtiden, så att inte de 25 000 jobben försvinner från svensk industri eller så att vi åtminstone kan mildra effekterna. I Kronobergs län har arbetslösheten fördubblats sedan alliansregeringen tillträdde. Nu kommer ytterligare 400 personer att bli arbetslösa. Förklara för dem, finansministern, vad de ska göra inför framtiden.
Anders Borg (M)
Anf. 41 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Det är alldeles tydligt att det som är Socialdemokraternas politik, den politik de har lagt fram och den politik de kommer att lägga fram, är en massiv skattehöjning för företagen. Det är 15 miljarder i höjda arbetsgivaravgifter, det är 5 miljarder i höjd tjänstemoms och det är ett par miljarder i försämrat RUT-avdrag. Det här är kärnan i Socialdemokraternas förhållningssätt till företagen, det vill säga kraftigt höjda skatter. Mot det står vårt alternativ. Vi jobbar med ett nytt förslag om riskkapitalavdrag. Vi har en stark FoU-ställning som kommer att förstärkas i den forskningsproposition som kommer att läggas fram i höst. Vi har infört expertskatt. Vi har sänkt bolagsskatten, och vi har beredskap att fortsätta att göra det när vi också kan täta hålen i ränteavdragen. Det här gör att Sverige rankas som ett av de länder som har bäst företagsklimat, bäst innovationsklimat och bäst kreativitetsklimat. Det är jag glad över eftersom det ger Sverige en stark bas. Det är klart att det ska vara en samverkan med näringslivet. Jag nämnde de 4 eller 5 miljarder som har tillförts för den typen av medfinansiering från statlig sida. Den fråga som den här debatten belyser, som kommer att kvarstå och som kommer att upprepas fram till valdagen, är hur vi får fler anställda av att höja skatten med 15 miljarder för unga, lägga på 5 miljarder i tjänstemoms och ta bort RUT-avdragen. Det är den socialdemokratiska näringspolitiken, det vill säga en massiv skattechock för företagen, som skulle leda till lägre sysselsättning, till att fler företag flyttar ut och att arbetslösheten i Sverige ökar. Det är skiljelinjen.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.