Till innehåll på sidan

Skatten för fjärrvärmeföretags energileveranser

Interpellation 2010/11:232 av Persson, Peter (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-02-25
Anmäld
2011-02-28
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2011-03-02
Sista svarsdatum
2011-03-14
Besvarad
2011-03-29

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 25 februari

Interpellation

2010/11:232 Skatten för fjärrvärmeföretags energileveranser

av Peter Persson (S)

till finansminister Anders Borg (M)

Sedan lång tid har fjärrvärmeföretag haft en avdragsmöjlighet på energi- och koldioxidskatten för energileveranser till tillverkande industri. Praktiskt går detta till så att det levererande fjärrvärmeföretaget kvartalsvis ansöker om återbetalning av skatter till den del som motsvarar leveransen till industrin.

Att denna möjlighet finns beror på att det ska sakna betydelse skattemässigt om industrin producerar i egen anläggning eller köper energin från annan aktör. Det är naturligtvis ekonomiskt och miljömässigt rätt att samverka när de tekniska möjligheterna finns och skattesystemet bör inte motverka detta.

Vid årsskiftet genomfördes en skatteförändring som negativt påverkar när ett fjärrvärmeföretag levererar till en industri som omfattas av EU ETS. Förändringen innebar att koldioxidskatten sattes ned till noll för nämnd industri. Konsekvensen av detta blir att det levererande fjärrvärmeföretaget inte kan göra avdrag som motsvarar den skattenedsättning som den köpande industrin har om man producerar sin energi själv. Detta riskerar då att i sin tur medföra att etablerade samarbeten på området inte kan fortsätta utan parallella energianläggningar byggs upp och de synergier som samarbetet ger, främst miljömässigt, ödeläggs.

Troligen är det inte i särskilt många fall som ett fjärrvärmeföretag levererar till en industri som omfattas av EU ETS. I Jönköping finns dock ett tydligt exempel där Jönköping Energi sedan mer än 25 år levererat energi till pappersbruket Munksjö AB. Detta samarbete hotas nu. Om Munksjö AB bygger en egen energianläggning, vilket det finns risk för, kommer med säkerhet användningen av fossilt bränsle att öka och därmed utsläppen av koldioxid.

Det är således uppenbart att regelverket bör justeras så att ett fjärrvärmeföretag som levererar till en industri som omfattas av EU ETS får möjlighet till skatteavdrag till samma nivå som den mottagande industrin, givetvis dock högst motsvarade energileveransen.

Det handlar således inte om en generell skatteförändring för fjärrvärmeföretag utan endast om en justering av befintliga regler för fjärrvärmeföretagens skatteavdrag för industrileveranser i den här beskrivna speciella situationen.

Avser statsrådet att verka i ovan angiven riktning?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2010/11:232, Skatten för fjärrvärmeföretags energileveranser

Interpellationsdebatt 2010/11:232

Webb-tv: Skatten för fjärrvärmeföretags energileveranser

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 87 Anders Borg (M)
Herr talman! Peter Persson har frågat mig om jag avser att verka för att ett fjärrvärmeföretag som levererar värme till en industri som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter slipper betala koldioxidskatt för leveransen. Om den mottagande industrin i stället skulle ha producerat värmen själva skulle den ha sluppit koldioxidskatten. Peter Persson anför att det ska sakna betydelse skattemässigt om industrin producerar värmen i egen anläggning eller köper energin från en annan aktör. Utsläpp av växthusgaser från anläggningar inom EU:s system för handel med utsläppsrätter regleras på EU-nivå. De bör därför inte vara föremål för ytterligare nationella styrmedel avseende koldioxidutsläpp. Koldioxidskatten har därför slopats för bränslen som förbrukas i industrianläggningar inom handelssystemet från och med den 1 januari 2011. Det finns en risk att slopad koldioxidskatt för bränslen som förbrukas i kraftvärmeanläggningar inom handelssystemet leder till ökad användning av fossila bränslen. Detta kan leda till att Sverige får svårare att uppfylla målet om förnybar energi till 2020. Koldioxidskatten har därför inte slopats helt för dessa anläggningar. Handelssystemet är ett anläggningsbaserat system, medan koldioxidskattens nivåer grundas på vem som förbrukar värmen. Detta medför att det är svårt att skapa ett sådant system som Peter Persson förordar. Jag följer utvecklingen inom industri- och värmesektorerna noggrant. För närvarande är jag inte beredd att ta ställning till en sänkning av koldioxidskatten på kraftvärme inom handelssystemet. Jag anser att det är en fråga som kräver ytterligare överväganden.

Anf. 88 Peter Persson (S)
Herr talman! Finansministerns svar blev en smula tekniskt. Det har jag respekt för, eftersom min fråga är av den arten. Men jag ska försöka förklara mer tydligt och i bilder vad det handlar om och vilka orimliga konsekvenser detta får i ett lokalsamhälle. Det var en gång så att Munksjö AB av vissa skäl sålde sin produktionsanläggning för ånga och hetvärme till Jönköpings kommun. Jönköpings kommun kunde utveckla sitt fjärrvärmenät och även fortsättningsvis försörja Munksjö AB med nödvändig ånga. Vid årsskiftet införs koldioxidskatter, som nämns i interpellationen och som finansministern kommenterar. Ett bolag har möjlighet att neutralisera den effekten, medan det kommunala verket påläggs en kostnad som naturligtvis måste transporteras vidare till avnämaren för värme- eller ångproduktionen. Min frågeställning till dig, Anders Borg, var: Ur miljösynpunkt är det egalt, men ur konkurrenssynpunkt är det väldigt intressant. Ur miljösynpunkt kan det bästa bli det godas fiende, nämligen att industrin i det här fallet säger: Det är för dyrt att köpa från verket - vi kan själva sätta i gång en verksamhet som inte bygger på att vi förbränner hushållsavfall eller pellets, utan vi kan dra i gång med olja och skattejustera påläggen på utsläppen. Det kommer att innebära mer utsläpp och högre kostnader, till olycka för oss alla. Min frågeställning var enkel och inte så politiserande: Är du intresserad av att verka för att tekniskt göra en sådan förändring? Det går lätt att fixa detta. Sedan åtskilliga år har fjärrvärmeverken fått tillbaka skatt kvartalsvis efter ansökan till industrin. Den typen av justering i systemet borde vara fullt möjligt att göra. Det handlar inte om några stora kollektiv, kanske några enstaka kraftverk eller värmeproducenter i vårt land. Detta skulle vara till lycka när det gäller både utsläpp och kostnader, så jag upprepar min fråga: Kan du tänka dig att göra denna typ av legal justering för att faktiskt gynna miljön?

Anf. 89 Anders Borg (M)
Herr talman! Bakgrunden till diskussionen är en kombination av ambitioner. Vi måste minska koldioxidutsläppen, och då vet vi att ett effektivt sätt att göra det på är att kombinera handelssystem med koldioxidskatt, och det är också huvudinriktningen. Vi vet också att vi inte ska använda dubbla styrmedel inom handelssystemet. Då har vi försökt utveckla systemet på det sättet. Samtidigt vet vi att vi ska skapa goda villkor för jobb och företagsamhet i Sverige. Det är en lika viktig utgångspunkt som att vi ska minska koldioxidutsläppen. Det ena får inte bli det andras fiende. Har Peter Persson rätt i att vi här har en situation som är besvärlig och riskerar att leda till följdverkningar som man kan ifrågasätta om de är eftersträvansvärda? Jag skulle säga att det är på det sättet. Den ordning som vi skulle riskera att få är att man inom industrin återstartar pannor för att få en skattebefrielse, snarare än att de råkar ligga på ett annat ställe. Det är inte eftersträvansvärt. Är det samtidigt möjligt och tekniskt rimligt att skapa ett system med särskild stödprövning, beroende på om den panna en enskild industri köper energi från omfattas av handelssystemet eller inte? Vår bedömning är att den tekniska lösningen är komplicerad både ur EU-perspektiv och ur skatteverksperspektiv. Betyder det att det är omöjligt att lösa det problem som Peter Persson påtalar? Nej, det är naturligtvis inte omöjligt att lösa det. Men det förutsätter ett antal ytterligare överväganden och ett antal bedömningar, till exempel av vilket reformutrymme som föreligger, vilka andra förslag man vill prioritera och hur man skulle kunna lösa detta på ett sätt som inte skapar omfattande krångel. Bör vi försöka göra detta? Jag ska gärna säga att det utifrån min personliga uppfattning finns en riktighet i den problembeskrivning som Peter Persson ger här. Då bör vi naturligtvis, när statsfinanserna så tillåter och när beredningsprocesserna har slutförts, se vad vi kan göra för att lösa detta. Det tycker jag bör vara en ambition som vi har när vi blickar framåt.

Anf. 90 Peter Persson (S)
Herr talman! Om jag tolkar svaret gynnsamt - och inte bara så att du vill komma fort härifrån för att springa till fotbollsmatchen - är du beredd att faktiskt lyssna på det jag säger. Om du får ytterligare bevisning för att ogynnsamma saker kan uppträda - såsom att man återstartar eller bygger ny kapacitet med exempelvis ökade koldioxidutsläpp, i stället för att gagna den som i det skede jag beskrev dyrare anläggning som också producerar värme till exempelvis en kommun - då är du beredd att pröva detta och studera vad branschen har att säga. Om det är rimliga kostnader ur statsfinansiell synpunkt tänker du medverka till att man gör denna justering. Är det så jag ska uppfatta dig?

Anf. 91 Anders Borg (M)
Herr talman! Utgångspunkten måste vara att vi kombinerar en hög klimatambition med en ambition att också säkra bra villkor för en industri. Vi har ingen nytta av en klimatpolitik som driver ut investeringar ur landet och leder till att vi i stället får mer utsläpp på andra platser. Samtidigt får det inte bli en ursäkt för att inte ha fungerande åtgärder mot koldioxidutsläpp. Handelssystemen och koldioxidskatten är viktiga och effektiva åtgärder. Då har vi situationen att vi har tagit ned beskattningen på den handlande sektorn, eftersom vi inte ska ha dubbla styrmedel, och situationen att företag exempelvis köper värme från ett fjärrvärmebolag. Då skulle vi hamna i sitsen att vi, trots att det är en oönskad effekt, får en konstig skattesituation. Bör vi göra något åt det? Ja, om vi inte gör det riskerar vi att få en situation där man återstartar, bygger nya eller köper anläggningar på ett sätt som inte vore vare sig miljömässigt eller skattemässigt rimligt. Kan man ge ett löfte om att detta löses enkelt? Det måste naturligtvis prövas mot andra statsfinansiella behov. Det måste kontrolleras vilka belopp det kan röra sig om, så att vi inte får några stora skattebortfall. Är det rimligt att tro att problemen kan lösas? Jag vill inte stå i riksdagens talarstol och utfärda några löften om vidlyftiga skattesänkningar - det vore mig främmande. Men det problem som Peter Persson lyfter fram är en korrekt och rimlig beskrivning av en situation som vi måste åtgärda, och det är naturligtvis min ambition att vi ska kunna återkomma i den frågan så småningom.

Anf. 92 Peter Persson (S)
Herr talman! Jag har förvisso både tidigare och nu hört finansministern tala om minst sagt lättsinniga skattesänkningar från denna talarstol. Detta handlar om mycket reducerade skattesänkningar på ett antal miljoner för att rädda miljön. Jag förstår av finansministerns svar att han i det fall ett kommunalt kraftverk också levererar till industrin ställer sig positiv till att man kan justera avdrag för att förhindra att alternativa miljöovänliga anläggningar startas. Det svaret är så gagneligt att vi snart kan gå och se Sverige besegra Moldavien i denna viktiga match.

Anf. 93 Anders Borg (M)
Herr talman! Fotboll ligger mig varmt om hjärtat, men det kan aldrig vara lika stimulerande som en interpellationsdebatt i kammaren. Vi måste ändå förutsätta att tittarna fylkas för att följa denna spännande diskussion snarare än att förbereda sig för en fotbollsmatch. Jag välkomnar alltid en socialdemokrat som kombinerar miljöpolitiska ambitioner med en önskan att lätta skattebördan i svensk ekonomi. Den exakta tekniska lösningen vill jag dock göra en del reservationer mot. Att hitta ett förfarande där man kontrollerar enskilda anläggningar och ger Skatteverket ansvar för det tror jag inte fungerar. Finns det andra tekniska lösningar? Jag tror att de går att hitta, och jag tycker att vi bör ha en ambition att försöka göra det vartefter.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.