Miljösmarta livsmedelsråd
Interpellation 2009/10:35 av Johnson, Jacob (v)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-10-20
- Anmäld
- 2009-10-20
- Besvarad
- 2009-11-02
- Sista svarsdatum
- 2009-11-10
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 20 oktober
Interpellation
2009/10:35 Miljösmarta livsmedelsråd
av Jacob Johnson (v)
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
Livsmedelsindustrin utgör en stor del av utsläppen av växthusgaser. Produktionen påverkar även miljön inom andra områden såsom kemikalianvändning, övergödning och biologisk mångfald. Under 2008 och 2009 utformade därför Livsmedelsverket Miljösmarta matval som en del av sitt regeringsuppdrag att verka rådgivande och informerande i arbetet med miljöfrågor. I materialet får konsumenterna råd och information om hur man som konsument kan påverka livsmedlens miljö- och klimatpåverkan genom sina matval. Ett av råden är att konsumera närproducerade varor.
I enlighet med EG-direktiv 98/34 beslutades att råden om miljösmarta matval skulle notifieras för yttring av kommissionen och medlemsländerna innan de fick användas. Yttranden inkom från kommissionen och från Rumänien som båda menade att en livsmedelsverkens uppmuntran att de svenska konsumenterna skulle köpa lokalt producerade produkter går emot principen om fri rörlighet av varor på den interna marknaden. Kommissionen menar vidare att förslaget inte är proportionerligt eftersom de miljöskäl som motiverar förslaget kan nås på andra sätt som inte förespråkar svenska varor. Det bör påpekas att Romfördragets artikel 6 anger att ”miljöskyddskraven skall integreras i utformningen och genomförandet av gemenskapens politik och verksamhet”.
Det är tydligt att det finns prioriteringskonflikter mellan principen om varors fria rörlighet och till exempel Romfördragets miljöskyddskrav.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga jordbruksministern:
1. Vad avser jordbruksministern att göra för att kombinera en god miljöhänsyn med principen om varors fria rörlighet?
2. Vad avser jordbruksministern att göra med anledning av EU-kommissionens invändningar mot Livsmedelsverkets råd i Miljösmarta matval?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:35
Webb-tv: Miljösmarta livsmedelsråd
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:21 Måndagen den 2 novemberProtokoll 2009/10:21 6 § Svar på interpellation 2009/10:35 om miljösmarta livsmedelsråd
Protokoll från debatten
Anf. 1 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jacob Johnson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att kombinera en god miljöhänsyn med principen om varors fria rörlighet och hur jag avser att bemöta kommissionens invändningar mot Livsmedelsverkets miljösmarta matval.
Först vill jag betona att mitt svar på interpellationen är begränsat till att enbart omfatta livsmedel. Jag vill vara tydlig med det eftersom frågan i interpellationen är så ställd att alla typer av varor kan omfattas. Samtidigt utgår jag från att interpellanten bara avser livsmedel i sin fråga. Mitt svar fokuserar också på de delar av matråden som mötts av kritik. Samtidigt vill jag betona att det endast är på några få punkter som råden kritiserats.
Min vision är att de gröna näringarna, där livsmedelsproduktionen är en viktig del, ska bruka naturresurserna utan att förbruka dem. Det är viktigt att produktionen av livsmedel är hållbar. Regeringen satsar stora resurser på ett miljövänligare jordbruk. Som exempel vill jag nämna att man inom ramen för landsbygdsprogrammet kommer att satsa närmare 380 miljoner kronor de närmaste fyra åren för att hjälpa de areella näringarna att ställa om till en klimatsmart produktion. Syftet med dessa medel är att stimulera till ökad kunskap om hur näringen kan reducera sina utsläpp av växthusgaser och stimulera näringen att bidra till en hållbar produktion av förnybar energi.
Vi ser i dag också ett stort intresse för miljö- och klimatfrågor hos konsumenterna, och det gäller inte minst livsmedel. Man vill konsumera på ett hållbart sätt, och detta vill jag stödja. Medborgarnas engagemang för de här viktiga frågorna ska vi ta till vara. Livsmedelsverkets arbete med att ta fram miljösmarta matval syftar till att vara ett stöd för de konsumenter som vill göra sina matinköp utifrån både hälso- och miljöhänsyn.
Regeringen har prioriterat klimatfrågan mycket högt, och som en del i det har medel avsatts till Livsmedelsverket för att förstärka myndighetens klimatarbete. Livsmedelsverket fortsätter att arbeta med bland annat ett projekt om hur svinnet i livsmedelskedjan ska kunna minska.
Livsmedelsverkets miljösmarta matval notifierades hos kommissionen. Kommissionen ansåg att delar av råden kunde anses strida mot principen om fri rörlighet av varor inom EU.
När det gäller hur Sverige ska bemöta kommissionens utlåtande bereds detta för närvarande av Livsmedelsverket och andra berörda myndigheter. Det är därför för tidigt för mig att uttala mig om hur Sverige kommer att agera. Sannolikt kommer Sverige att kunna lämna ett svar i slutet av november. Min förhoppning är att det går att formulera matråd till konsument utan att det strider mot principen om fri rörlighet eller andra överenskommelser.
De miljösmarta matvalen är ett exempel på hur man skulle kunna verka för att konsumenterna ska ha de verktyg och möjligheter som behövs för att göra sina val. Att konsumenterna har möjlighet att välja är en viktig del i min vision om att bruka utan att förbruka.
Anf. 2 Jacob Johnson (V)
Fru talman! Tack, jordbruksministern, för svaret!
Den här interpellationen kan ses mot bakgrund av diskussionen om livsmedelsproduktionens och livsmedelskonsumtionens miljö- och klimatpåverkan, som är en stor och viktig fråga. Den utgör ungefär 20 procent av den totala klimatpåverkan. Inte minst hänger det ihop med vår köttkonsumtion och boskapsuppfödningen - den har jag och jordbruksministern haft debatter om tidigare.
Jag har framfört att det vore bra att ha en strategi för hur vi kan minska vår köttkonsumtion i Sverige och till exempel gå tillbaka till den nivå som vi hade vid EU-inträdet. Det skulle kunna vara ett delmål.
Jag tycker nog att de förslag till miljösmarta matval som Livsmedelsverket har tagit fram går lite grann i den riktningen. Det lyfts fram att man kan välja vilket slags kött man ska äta och att man kan minska köttkonsumtionen och så vidare. På det sättet välkomnar jag förslagen om miljösmarta matval.
Detta är någonting som inte bara Livsmedelsverket arbetar med, utan det är många andra organisationer och myndigheter som också tar upp de här frågorna. Det är till exempel Konsumentverket, Naturskyddsföreningen och Naturvårdsverket - för att nämna en blandad skara.
Livsmedelsverket har då tagit fram det här. Det hör lite grann till historien att jag sitter i Livsmedelsverkets insynsråd, så jag följer de här frågorna och kunde läsa det förslag som togs fram i maj. Det anmäldes den 15 maj till EU-kommissionen för notifiering, som det kallas, en granskning. EU-kommissionen och även Rumänien har haft invändningar.
Jordbruksministern har i sitt svar inte riktigt kommenterat vad det är som är problemet och i konflikt med principen om den fria rörligheten. Det finns några nyckelord i de här råden. Det finns nämligen ett råd om att man i vissa sammanhang kan konsumera närproducerade eller lokalt producerade livsmedel. Det slår EU-kommissionen ned på och tycker att det är ett handelshinder och att det strider mot principen om den fria rörligheten.
Samtidigt stadgas det i EU, så att säga, att miljöskäl är en relevant aspekt att väga in. Det är liksom den springande punkten.
Vi får väl se hur jordbruksministern så småningom kommer att svara EU-kommissionen. Svaret, som nu håller på att utarbetas av Livsmedelsverket, kommer nämligen så småningom också upp på Jordbruksdepartementets bord för godkännande.
Men den springande punkten är det här med lokalproducerat och närproducerat. Det har naturligtvis att göra med transporternas miljöpåverkan. Långa transporter av frukt och grönsaker, inte minst, innebär att man konsumerar fossila bränslen. Det ökar ju klimatpåverkan och miljöpåverkan. Det är naturligtvis också därför som det föreslås att man ska kunna äta till exempel säsongsodlade närproducerade grönsaker och frukter. Det är positivt av miljö- och klimatskäl.
Jag vill då fråga jordbruksministern: Vad anser jordbruksministern själv? Är det bra av transportskäl och miljöskäl att äta närproducerade livsmedel?
Anf. 3 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! För det första skulle jag vilja inleda den här debatten med att säga att det är min fulla och fasta övertygelse att det går att kombinera principen om varors fria rörlighet inom EU med ett aktivt och gott klimat- och miljöarbete.
Enligt min uppfattning är miljöhänsyn i olika sammanhang inte bara en nationell fråga, utan det är ett ansvar. Ansvaret för miljön har vi tillsammans med andra. Vi måste arbeta på den internationella arenan med den här typen av saker.
För det andra, när det gäller att jag ska uttala mig om det svar som komma skall kan jag inte det i dag, eftersom det för närvarande bereds av ansvariga myndigheter och den processen inte är avslutad. Men generellt kan jag säga, i det här sammanhanget och i många andra sammanhang, att det inte alltid är lätt att utforma råd så att de blir enkla för den som ska använda råden, i det här fallet konsumenten. Det handlar om att konsumenten ska förstå de råd som ges samtidigt som de inte får bli så förenklade att man riskerar att de inte ger en korrekt bild av den verklighet som vi befinner oss i.
För det tredje skulle jag i det här sammanhanget vilja säga, såväl som det går att säga i andra sammanhang, att det inte är första gången som vi försöker att förena olika mål som vi har i vår politik. Vi försöker att göra det på en övergripande nivå, det vill säga inom regeringsarbetet, för ibland står olika intressen mot varandra. Så är det i det här fallet också. I det här fallet är det vårt klimatarbete som står mot principen om att varor ska ha fri rörlighet.
Så till Jacob Johnsons direkta fråga. Det råd som jag brukar ge när jag är ute och talar med människor och som jag ofta använder i debattsammanhang är att för att vara klimatsmart ska man inte slänga någon mat. Man ska använda den mat som produceras. Det gäller i alla de led som mat hanteras. Det är det mest klimatsmarta man kan göra, att inte låta mat förfaras i något led.
I dag förfars väldigt mycket mat i de olika leden, från fältet till bordet, från jorden till bordet. Jag tycker att vi ska hjälpas åt att se till att mindre mat förfars genom att svinn uppkommer eller att den förstörs av fukt och mögel och vad det nu kan vara i alla de led som mat hanteras.
Det andra rådet jag brukar ge är att man ska gå eller cykla i stället för att använda bilen när man handlar mat. Är det för långt ska man i första hand använda kollektiva transportmedel, för där ligger också en stor påverkan på det klimat som vi har runt omkring oss.
För det tredje brukar jag komma in på om mat ska vara framställd nära. Det är en mycket svår frågeställning, för det beror ofta på var maten är beredd. Det är inte alltid som den närproducerade maten är beredd i omgivningen. Den kanske har transporterats väldigt långa sträckor. Men nu är det alltså ett arbete på gång på den privata sidan för att försöka ta fram miljöparametrarna för vad som är närproducerat, för den frågan går det inte att svara på i dag.
Anf. 4 Jacob Johnson (V)
Fru talman! Jordbruksministern är väldigt försiktig och tassar verkligen runt juridiken med lätta steg. Han vågar knappt ta ordet lokalproducerat eller närproducerat i sin mun.
Han lyfter upp andra saker som att man inte ska slänga mat i onödan. Naturligtvis är det en viktig del att vara varsam med den mat som man köper och verkligen använda den. Jag kan också instämma i rådet att man när man åker och handlar i möjligaste mån ska åka kollektivt eller cykla eller gå. Naturligtvis håller jag med om det.
Men andra länder, jordbruksministern, är inte så försiktiga, såvitt jag känner till, när det gäller att använda ord som närproducerat och lokalproducerat. Jag tror till exempel att man i både Danmark och England ger råd att man ska använda säsongens frukt och grönt producerat i närområdet eller liknande formuleringar. De har kanske inte anmält det till EU-kommissionen. De kanske inte har varit så försiktiga. De kanske inte har varit så hovsamma utan har tyckt att med lite sunt förnuft kan man bestämma det själv.
Sverige som ska vara bäst i klassen har skickat in det här och har nu fått de här invändningarna. Dessutom har det kommit till min kännedom att EU-kommissionen själv har bedrivit en informationskampanj som heter Ta kontroll! Där kan man bland annat läsa: Ät lokalt producerade säsongslivsmedel!
Jag vet inte om EU-kommissionen har många olika avdelningar. De har en juridisk avdelning som granskar inkommande handlingar från medlemsländer och kanske en informationsavdelning som går ut med det de tycker är sunt förnuft. Jag tycker att vi i Sverige också borde kunna tillämpa sunt förnuft.
Jag hoppas verkligen att Sverige i sin beredning och sitt svar kan hävda att vi kan använda sunt förnuft. För det är klart att närproducerade, lokalt producerade livsmedel har lägre miljöbelastning. Kanske kan man lösa den här problematiken, jordbruksministern, med att byta orden lokalproducerad och närproducerad till korttransporterad. Kan det vara en lösning, jordbruksministern?
Anf. 5 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! För att svara konkret på den sista frågan säger jag: Det är ett inspel i debatten. Jag tar det till mig.
Låt mig i övrigt kommentera replikomgången med att säga att Sverige har valt att notifiera Livsmedelsverkets miljösmarta matråd för att vi vill verka för en öppenhet i processen. Vi vill att alla ska veta om det här och kanske också ta till sig något som vi har kommit fram till är bra.
Att notifiera innebär att man sprider kunskap om att man har tagit fram något och vill göra något åt en problematik som finns i sammanhanget. Vi har också valt att notifiera det här från svensk sida för att vi är bland de första i Europa att ta fram den här typen av råd, vilket för mig bevisar att vi ligger i framkant på det här området.
Ett annat skäl är, som jag har sagt flera gånger, att vi är en stor vän av internationell handel i vårt land. Det är viktigt att vi säkerställer att de råd, anvisningar, avtal och liknande som vi har nationellt överensstämmer med de internationella avtal som vi har anslutit oss till och som vi därmed ska följa.
Låt mig därtill igen uttala att det här inte är det enda exemplet på att olika politikområden är svåra att förena. Det är av det skälet som jag är angelägen om den här debatten och att vi notifierar så att vi vet att vi inte går i strid med två eller flera politikområden. Det är det sista och avgörande skälet till att vi har valt att notifiera.
Anf. 6 Jacob Johnson (V)
Fru talman! Vi får avvakta hur den här processen löper vidare. Jag ska följa ärendet och Jordbruksdepartementets svar. Livsmedelsverkets förslag till miljösmarta matval är till exempel formulerat "Välj säsongsanpassade och närodlade grönsaker!" eller "Välj närodlade frukter och bär när de finns!".
Jag tycker att det är en självklarhet att det är bra för klimatet och bra för miljön att man inte transporterar frukter och bär långa sträckor om de nu finns att tillgå i Sverige. Samma sak gäller säsongsanpassade och närodlade grönsaker. Det är en självklarhet. Det är märkligt att EU-kommissionen har synpunkter på detta.
Jag kommer att följa den här frågan. Jag vet att det kommer att vara något slags EU-möte i Lund som ska handla om de här frågorna i november i samband med att svaret ska lämnas. Jag hoppas verkligen att ministern då kan redovisa ett tydligt svar från svensk sida som försvarar de råd som Livsmedelsverket har gett.
Anf. 7 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jag tackar Jacob Johnson för interpellationen. Jag tycker att den är viktig av det skälet att vi ska bruka utan att förbruka våra naturresurser. Det gäller inte minst på livsmedelsområdet. Vi måste ha en uthållighet i produktionen samtidigt som produktionen måste bli både mer miljösmart och mer klimatsmart.
Jag är övertygad om att det går att förena mina mål som jag vet också är Jacob Johnsons med det arbete som vi bedriver för att öka den internationella handeln. Handel föder välstånd. Det i sin tur leder till, hoppas och tror jag, att fler munnar kan mättas i världen. I dag har vi över en miljard människor som inte kan äta sig mätta alla årets dagar, och det tycker jag att vi tillsammans ska hjälpas åt att ändra på.
Ett sätt att göra det är att öka välståndet så att människor har bättre råd att skaffa den mat de behöver för att vara mätta alla årets dagar, samtidigt som detta självklart måste göras på ett miljösmart sätt. Det är vår uppgift att hitta vägar som kan förena dessa båda saker.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.