Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Exportbidrag för animaliska produkter

Interpellation 2008/09:316 av Johnson, Jacob (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-02-06
Anmäld
2009-02-09
Besvarad
2009-02-17
Sista svarsdatum
2009-02-23

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 6 februari

Interpellation

2008/09:316 Exportbidrag för animaliska produkter

av Jacob Johnson (v)

till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)

Det fanns en bred enighet i Sveriges riksdag att verka för att minska subventionerna till jordbruket inom EU. Men nu har den borgerliga regeringen ändrat ståndpunkt. Vid sammanträde i EU:s förvaltningskommitté om animaliska produkter röstade Sverige för exportsubventioner för skummjölkspulver och smör. Dessutom har Sverige röstat för strafftullar på fjäderfäkött från vissa sydamerikanska länder.

Exportbidrag på animalieprodukter från EU och strafftullar på import till EU slår hårt mot utvecklingsländerna. Exportbidrag är inte vilka jordbrukssubventioner som helst. Med hjälp av bidragen får europeiska mjölk- och smörproducenter betalt för att dumpa sitt överskott i andra länder. I och med beslutet i januari kan de som dumpar mjölkpulver nu räkna med ett bidrag på 20 euro per 100 kilo, för smör hela 50 euro. Exportbidragen förstör marknaderna i andra länder, ofta fattiga länder som gör allt för att bygga upp en fungerande livsmedelsproduktion.

Enligt protokollet uppmanade den tyske representanten kommissionen att tänka på att de produkter som exporteras med bidrag går till känsliga områden. Nederländerna, Italien och Storbritannien protesterade mot återinförandet av exportbidragen. Sverige sade ingenting.

Dessutom innebär det att skattebetalarna i EU subventionerar konsumtion av animaliska produkter som vi vet har en allvarlig påverkan på vårt klimat och miljön – till exempel övergödningen av Östersjön.

Jag vill fråga jordbruksministern:

1. Hur tänker jordbruksministern agera i förhållande till den tidigare svenska hållningen vad gäller exportbidrag och strafftullar?

2. Vilka åtgärder tänker jordbruksministern vidta för att inte försvåra för fattiga utvecklingsländer att exportera sina produkter till exempelvis EU och Sverige?

3. Vilka åtgärder tänker jordbruksministern vidta för att inte exportbidragen ska få negativa konsekvenser för klimatet och miljön?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2008/09:316, Exportbidrag för animaliska produkter

Interpellationsdebatt 2008/09:316

Webb-tv: Exportbidrag för animaliska produkter

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Eskil Erlandsson (C)
Anf. 31 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Jacob Johnson har frågat mig hur jag ställer mig till den svenska hållningen vad gäller exportbidrag och tilläggstullar, vilka åtgärder jag avser att vidta för att inte försvåra för fattiga utvecklingsländer att exportera sina produkter till EU och Sverige samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att exportbidraget inte ska få negativa effekter för klimatet och miljön. Till att börja med vill jag klart tydliggöra att den svenska regeringen är helt emot exportbidrag. Vi driver frågan om exportbidragens avskaffande i alla forum där det är möjligt. I den så kallade Doharundan inom ramen för WTO har vi varit ett av de EU-länder som starkast har drivit denna fråga. I samband med den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken i EU, den så kallade hälsokontrollen, drev Sverige linjen om en ökad marknadsliberalisering och att samtliga exportbidrag för jordbruksprodukter ska avskaffas. I dagsläget finns dock inte majoritet för detta i ministerrådet. Vi är också helt emot att i-länder ska ha möjligheten att under vissa förutsättningar tillämpa tilläggstullar, vilket vi också har drivit hårt i Doharundan. Regeringen arbetar för att åstadkomma en rättvis världshandel med jordbruksprodukter. Det klargörs i regeringens skrivelse om Sveriges politik för global utveckling. När Doharundan inleddes fastslogs att resultatet av förhandlingarna särskilt ska gynna u-länderna. Det har varit min och regeringens ledstjärna i vårt arbete. Bättre konkurrensförutsättningar för u-länder på världsmarknaden är en särskild prioritet. Detta innebär bland annat att det är angeläget att kraftigt sänka tullar och handelsstörande subventioner på jordbruksområdet samt att alla former av exportstöd elimineras. På så sätt ges utvecklingsländernas jordbrukssektor en chans att utvecklas på ett positivt sätt. Det är min starka förhoppning att vi detta år ska kunna föra en framgångsrik Doharunda i hamn. Därigenom skulle vi få ett tydligt slut på exportbidrag och andra former av exportstöd för jordbruksprodukter senast år 2013. Innan vi når denna målsättning är exportbidrag en del av den gemensamma jordbrukspolitiken. Kommissionen har enligt gällande regelverk möjlighet, och enligt vissa medlemsstater skyldighet, att föreslå exportbidrag om marknadssituationen är sådan. Förslag presenteras i förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen. Den 22 januari fattades beslut om exportbidrag för bland annat mjölk och mjölkprodukter. Jacob Johnson kritiserar mig för det svenska ställningstagandet i detta sammanhang. Jag hoppas att jag redan har gjort klart mitt starka motstånd mot exportbidrag. I förvaltningskommittén, vars uppgift är att tillämpa den politik som fastställts i ministerrådet, gäller det att rösta efter de regelverk som finns. Vid varje möte görs en bedömning av hur Sverige enligt existerande regelverk ska agera för att på bästa sätt uppnå det långsiktiga målet. Kommissionen hade redan innan det aktuella mötet aviserat att man avsåg att införa exportbidrag. Vid det aktuella mötet tryckte många EU-länder på för att exportbidragen för mjölk och mjölkprodukter skulle vara ännu högre än den nivå som beslutades om. I det läget kunde Sverige antingen välja att stödja kommissionen i dess arbete att hålla exportbidragen på en låg nivå eller att av principskäl rösta emot eller lägga ned vår röst. Min bedömning är att Sverige genom ett aktivt agerande inom ramen för kommittéväsendet kan begränsa kommissionens tillämpning av olika marknadsinstrument i större utsträckning än om vi röstar principiellt mot alla exportbidrag som kommissionen lägger fram. Detta förutsätter att vi tar hänsyn till både marknadsförutsättningarna och andra länders positionering. Vad gäller u-ländernas möjlighet att exportera till EU och Sverige är EU världens största importör av jordbruksprodukter från u-länder. U-landsimporten motsvarar hela två tredjedelar av EU:s totala import. Den svenska regeringen arbetar för att denna import fortsatt ska öka bland annat genom att förbättra u-ländernas konkurrensförutsättningar på världsmarknaden, vilket jag redan har nämnt. En ökad export av jordbruksprodukter till OECD-länderna samt ökade möjligheter för utvecklingsländerna att handla med varandra utgör ett fokusområde i PGU:n för svenska ansträngningar. De minst utvecklade länderna i världen, de så kallade MUL, har redan i dag fritt tillträde till EU:s marknad för alla produkter utom vapen och ammunition. För att utvecklingsländerna ska kunna dra nytta av en öppnare handel krävs dock i många fall ökad kapacitet att till exempel förenkla handelsprocedurer, uppfylla standarder och märkningar samt utveckla den privata sektorn och inte minst minska interna hinder och flaskhalsar. Här har handelsrelaterat bistånd en viktig uppgift att fylla. Avslutningsvis kommer jag till Jacob Johnsons fråga om hur jag och regeringen arbetar för att ytterligare marknadsanpassa det svenska jordbruket. Regeringen har högt ställda ambitioner och miljömål för jordbruket. Inom landsbygdspolitiken har Sverige sedan länge haft fokus på miljöåtgärder, vilka utgör 70 procent av landsbygdsprogrammet. Exempel på åtgärder är sådana som syftar till att förbättra vattenmiljön, till exempel genom skyddszoner, anläggning av våtmarker, odling av fånggrödor och förstärkning av jordbrukarnas kunskaper om jordbrukets miljö- och klimatpåverkan. Sverige är ett av de länder i EU som har störst miljöfokus i sitt landsbygdsprogram.
Jacob Johnson (V)
Anf. 32 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Dagens debatt handlar om exportbidrag för animaliska produkter, i detta fall skummjölkspulver och smör. Den handlar om EU:s jordbrukspolitik, om hur utvecklingsländer utsätts för en snedvridande konkurrens och om hur miljöhänsyn får stryka på foten som en konsekvens av regeringens övertaktiska förhandlingslinje. Låt mig inledningsvis få tacka jordbruksminister Erlandsson för det lämnade svaret. Det svenska folket ska snart rösta i valet till EU-parlamentet. Valdeltagandet brukar tyvärr vara lågt, så man kan önska sig att det blir mer känt att regeringen har röstat mot sin egen åsikt när det gäller exportbidrag och att de svenska skattebetalarna då går till valurnorna och säger ifrån. Nog är det anmärkningsvärt att en regering som hela tiden under förhandlingarna om den så kallade hälsokontrollen av EU:s jordbrukspolitik argumenterar för minskade subventioner nu aktivt har röstat för exportbidrag för skummjölk och smör. Med beslutet den 22 januari i förvaltningskommittén för animaliska produkter röstade majoriteten, däribland Sverige, för att stödja export av smör med mer än 5 kronor kilot och skummjölk med drygt 2 kronor per kilo. Det är lite andra siffror än på den gamla goda tiden då det var 2 öre mer för mjölken. Det kan också vara bra för svenska folket att veta hur sådana förslag kommer fram. De kommer från EU:s tjänstemannaorganisation, det vill säga från kommissionen, och inte från folkvalda politiker vare sig i EU-parlamentet eller i medlemsstaterna. Nej, de demokratiskt utsedda politikerna får den stora äran att ta ställning till kommissionens förslag. Några egna får de aldrig lägga fram i EU-maskineriet. Nu säger jordbruksministern i sitt svar att den svenska regeringen är helt emot exportbidragen. Men varför röstar ni då för sådana? Är det kanske en konsekvens av Centerpartiets slogan "ett vassare men smalare EU" eller kanske av regeringens ambition att tillhöra EU:s kärna, det vill säga att avstå från sin egen politiska hållning för att komma in i finrummet? Det är knappast att visa politiskt ledarskap och att stå för sina åsikter. Exportbidragen har också allvarliga konsekvenser för möjligheterna att nå ett hållbart avtal om den internationella handeln. Redan har till exempel Nya Zeeland kritiserat USA:s beslut i frågan. Men värre är att EU:s exportbidrag drabbar fattiga länder hårt eftersom det blir billigare att köpa europeiska produkter än att köpa egenproducerat. Därmed försvåras uppbyggnaden av en fungerande livsmedelsproduktion i många utvecklingsländer. Det är allvarligt eftersom jordbruket och livsmedelsproduktionen utöver att försörja det egna landet med mat har stor betydelse för utvecklingsländernas utveckling i övrigt. Herr talman! Jordbruksministern försvarar sig med att Sverige måste tillämpa reglerna för förvaltningskommitténs arbete även om regeringen i princip säger sig vara mot exportbidrag. Men faktum är att bland andra Danmark och Nederländerna kunde rösta emot dessa exportbidrag. Deras delegationer har tydligen fått instruktioner att rösta efter politisk övertygelse medan Sveriges delegation, kanske för att Sverige ska tillhöra EU:s inre kärna, röstade för exportsubventioner som skadar Sveriges anseende bland utvecklingsländerna och anhängare till frihandel. Varför, Eskil Erlandsson, kunde Danmark och Nederländerna rösta emot men inte Sverige?
Eskil Erlandsson (C)
Anf. 33 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Som jag har sagt, Jacob Johnson, är det min bedömning att Sverige genom ett aktivt agerande inom ramen för det kommittéväsen som finns kan begränsa kommissionens tillämpning av olika marknadsinstrument i högre utsträckning än om vi röstar principiellt emot alla exportbidrag som kommissionen lägger fast. Låt mig också göra en jämförelse med en annan sak som jag vet att Jacob Johnson och jag ofta diskuterar med varandra. Vi har nu kommit en bra bit på vägen vad gäller fisket genom vårt aktiva deltagande i EU-arbetet. Det står i motsats till det agerande från en tidigare regering som Jacob Johnson stod som stödtrupp för. Då gick det bara utför därför att vi av princip sade nej och röstade nej. Vi påverkade inte ett endaste dugg med ett sådant agerande. Samma förfaringssätt gäller i det här fallet. Hur är det då med tidigare regeringars agerande? Det är inte första gången som Sverige har röstat för en höjning av exportbidraget för mjölk och mjölkprodukter. Senast det hände var under den förra regeringens mandatperiod. Om inte minnet sviker mig stöttade Jacob Johnson och hans parti denna regering. Då röstade man vid upprepade tillfällen under vintern och våren 2006 för införande av och höjda exportbidrag för mjölk och mjölkprodukter. I dessa fall handlade det, precis som nu, om restriktiva förslag på höjningar från kommissionen samtidigt som andra medlemsstater krävde kraftigare höjningar av exportbidragen. Jag kritiserar inte den förra regeringen för dess agerande. Man agerade precis som vi gör, det vill säga ansvarsfullt. Det jag kritiserar är att Jacob Johnson, som tidigare var en stöttepelare för den socialdemokratiska regeringen, nu kritiserar mig för att jag agerar på samma sätt som den tidigare regeringen gjorde. Herr talman! Låt mig avsluta med att säga att vi har kommit en bit på väg när det gäller att avskaffa exportbidrag. När jag talar om "vi" talar jag om den regering jag tillhör. Vi har kommit så långt att vi nu har fått bort instrumentet genom politiska förhandlingar i rådet där vi i Sverige har varit synnerligen aktiva. I dag har vi inte möjligheter till några exportbidrag för till exempel frukt och grönsaker, och inte heller för socker. Det har funnits tidigare. Det är det aktiva deltagandet och det aktiva förhandlandet inom Europeiska unionen som har gjort att vi inte ens har de här möjligheterna längre, Jacob Johnson. Det är inte det tvångsmässiga nej-sägandet som har gjort att vi har kommit fram dit.
Jacob Johnson (V)
Anf. 34 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Jordbruksministern svarar med att jag tidigare har stött den socialdemokratiska regeringen som har agerat på samma sätt. Jag är ny här i riksdagen och har inte haft den möjligheten under den förra mandatperioden. Jag tycker kanske att vi ska diskutera principfrågan i dag och inte hur tidigare regeringar har agerat. Möjligtvis var det en liten lapsus från jordbruksministern i det första inlägget där han avslutningsvis sade att regeringen arbetar för ytterligare marknadsanpassning av det svenska jordbruket i stället för, som det står i den skrivna texten, miljöanpassning av det svenska jordbruket. Det för mig över på det jag vill ta upp i mitt andra inlägg här, nämligen konsekvenserna för miljön och klimatet av att Europas skattebetalare subventionerar export av animaliska produkter. Vi vet ju att boskapsuppfödningen är en av de största påverkarna på klimatet. Enligt FAO står det för ca 18 procent av jordens samlade klimatutsläpp. Det är mer än transporterna till exempel. Vi vet också att den höga konsumtion av kött och andra animaliska produkter som vi har i den rika västvärlden är fullständigt ohållbar på global nivå om vårt konsumtionsmönster skulle tas över av jordens folkflertal. Nej, tvärtom måste vår köttkonsumtion minska och köttproduktionens klimatpåverkan minimeras. Det är också en fråga som jordbruksministern och jag har debatterat tidigare, tyvärr utan större samsyn. Men vi i Vänsterpartiet arbetar vidare med frågan. Bland annat anordnar vi ett seminarium nästa vecka om köttkonsumtionens klimatpåverkan och hur den kan minimeras. Jag passar på att bjuda in jordbruksministern och hans medarbetare till detta seminarium. Välkomna! Där kommer också FAO, Naturskyddsföreningen, LRF med flera att medverka. Det är klart att nu när Sverige stöder export av smör och skummjölkspulver är det samtidigt en signal att problemet med boskapsuppfödningens klimatpåverkan inte är så viktigt. Det räcker inte med boskapsuppfödningens klimatpåverkan, utan det handlar också bland annat om övergödning av Östersjön. Exportbidraget riskerar att öka utsläppen av näringsämnen och att Sveriges åtaganden enligt Baltic Sea Action Plan försvåras. Eftersom dessa i sig bedöms vara svåra att nå - Jordbruksverket har till och med bedömt att en stor del av jordbruket i södra delen av Sverige måste läggas ned om Sverige ska klara sina åtaganden enligt Baltic Sea Action Plan - skickar det svenska jaet till exportbidragen helt fel signaler. I sitt svar hänvisar Eskil Erlandsson också till regeringens högt ställda ambitioner och miljömål för jordbruket med miljöåtgärder inom landsbygdsprogrammet som skyddszoner, våtmarker, fånggrödor och förstärkning av jordbrukarens kunskap. Jag instämmer i att detta är viktiga delar, men mer behöver göras för att minska näringsläckaget av främst kväve och fosfor så att kommande generationer kan bada och fiska i rena och friska hav längs vårt lands kuster. Herr talman! Jag tog inledningsvis upp den kommande EU-valrörelsen. Eftersom jordbrukssektorn är den största bidragstagaren inom EU är det en viktig fråga att lyfta upp. Regeringens dubbla budskap när det gäller synen på exportbidrag åt animaliska produkter måste uppmärksammas. Efter EU-valet kommer Sverige snart att överta ordförandeskapsklubban i unionen. Vi väntar på regeringens program för det svenska ordförandeskapet. Vänsterpartiet har i motioner till riksdagen dels utvecklat hur vi anser att Sverige ska driva miljöfrågorna inom EU, dels lyft upp ett antal frågor som bör finnas med i det svenska ordförandeskapsprogrammet. Jag uppmanar jordbruksministern att ta del av våra förslag innan det svenska programmet presenteras. Det gäller till exempel problemen med köttkonsumtionens påverkan på miljön och klimatet.
Eskil Erlandsson (C)
Anf. 35 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Först ber jag kammaren och interpellanten om ursäkt för min felsägning. Jag var inte medveten om denna. Jag måste för Jacob Johnson och kammaren i övrigt påtala det aktiva arbete som vi bedriver inom ramen för den europeiska jordbrukspolitiken. Ska man påverka kan man inte sätta sig i ett hörn och säga: Jag vill inte vara med. Jag säger nej redan från början. Vi har intagit den andra hållningen, nämligen att påverka så mycket vi kan. Vad har då detta lett till? Ja, det har till exempel lett till att vi har fått det som på fackspråk heter modulering. Vi har fört över pengar ifrån den direkta jordbrukspolitiken till landskapsvård, landsbygden och miljöinsatser. Jag vågar faktiskt här i kammaren påstå att utan ett aktivt svenskt agerande hade det inte blivit på det sättet. Jag tycker att det är bra att vi inte sätter oss i hörnet och säger nej till alla förslag som inte till hundra procent uppfyller de svenska önskemålen. När 27 länder ska komma överens får man inte alltid allt vad man vill, men om man är med vid bordet kan man påverka mycket. Därtill vill jag i sammanhanget upplysa om att vi kommer att från regeringens sida presentera en havsproposition under våren. Låt mig också konstatera att vi med hjälp av lite statliga pengar nu "exporterar" vårt miljötänkande till andra länder. Vad pratar jag om? Jag pratar om framgångsrika koncept som greppar näringen, det vill säga att bruka jord utan att förbruka den, att ta vara på naturresurserna utan att förbruka naturresurserna. Vi har i vårt land varit framgångsrika med vårt miljöarbete, och jag tycker att alla andra också ska bli framgångsrika - därav det arbete vi nu har i gång med att exportera de framgångsrika koncept som vi har. Herr talman! Låt mig slutligen säga något ytterligare om exportbidragen. Vi har sett till att få bort exportbidragsmöjligheterna på frukt, grönt och socker. Därest Doharundan avslutas kommer vi också att fasa ut de andra exportbidragen, enligt EU:s förslag senast år 2013. Men detta förutsätter, Jacob Johnson, att Sverige även fortsättningsvis är en aktiv part i förhandlingarna. Jacob Johnson ska veta att det inte är alla som vill fasa ut exportbidragen, och det är inte säkert att vi är i majoritet om inte Sverige bidrar med en aktiv röst i Europeiska unionen.
Jacob Johnson (V)
Anf. 36 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Jordbruksministern återvänder till sin generallinje att förhandla och nå de kompromisser som är möjliga, om man vill ha en förändring. Men man kan också se det så att det gäller att ta ansvar och stå upp för sina åsikter för att påverka opinionen. Då går det att få långsiktiga effekter. Nu när vi stöder en kompromiss, och svenska regeringen har givit instruktioner till vår förvaltningskommitté, får vi kritik från Nya Zeeland och andra länder inför diskussionerna i Doharundan. Det skapar sämre förutsättningar att komma fram till en lösning. Jordbruksministern har inte heller svarat på min tidigare fråga om varför Sverige inte kunde rösta emot detta när länder som ofta ligger oss nära i dessa sammanhang, Danmark och Nederländerna, röstade nej till dessa exportbidrag. Jag stöder naturligtvis regeringen när regeringen säger att exportbidragen ska bort, men jag kritiserar regeringen när regeringen i det praktiska arbetet röstar för exportbidrag som är snedvridande internationellt för handelsutbytet och också är dåliga för miljön. Jag hoppas att den svenska regeringen under ordförandeskapsperioden nästa halvår kan lyfta upp frågorna på ett annat sätt, och jag hoppas också att det program som regeringen kommer att presentera senare i vår tar upp sakerna så att vi får en bättre handelspolitik på jordbruksområdet för utvecklingsländernas behov och för miljön.
Eskil Erlandsson (C)
Anf. 37 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Sverige är alltså emot exportbidrag och driver frågan om dess avskaffande inom ramen för de pågående WTO-förhandlingarna. Vi driver frågan i ministerrådet i diskussioner om bland annat fortsatta reformer av vår gemensamma jordbrukspolitik. Men i förvaltningskommittén, Jacob Johnson, vars syfte är att förvalta beslut som rådet har fattat, är Sveriges linje - och den är politiskt fastställd - att exportbidrag ska användas restriktivt. Sveriges röst grundar sig dels på bedömningen av marknadssituationen, dels på att vi ska vara en konstruktiv part som gör att vi kan påverka och få igenom fler sänkningar och begränsad användning av de stöd vi egentligen inte vill ha. Vi gör det med framgång, och det ger en bättre framgång än att av principfasthet rösta nej varje gång som frågan kommer upp. Jag vill igen påtala, herr talman, att den som sitter i hörnet och röstar nej aldrig får någon framgång i sitt politiska värv. Det kan vara en konsumentupplysning nu när vi närmar oss EU-valet att därest - vi får hoppas att det inte blir så - det skulle bli så att Jacob Johnson och hans parti kommer in i en regering ska vi veta att Sverige inte kommer att ha något inflytande alls i Europeiska unionen eftersom Jacob Johnson kommer att sätta sig i hörnet och rösta nej.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.