Svensk veteranpolitik

Interpellation 2006/07:27 av Widman, Allan (fp)

den 20 oktober

Interpellation

2006/07:27 Svensk veteranpolitik

av Allan Widman (fp)

till försvarsminister Mikael Odenberg (m)

Sveriges ambitioner på området för internationella insatser förstärks alltmer. I årets budgetproposition ökas det aktuella anslaget med 600 miljoner kronor. Målet är att under perioden, fram till år 2009, fördubbla antalet soldater i utlandsstyrkan.

Större ekonomiska resurser är givetvis en viktig förutsättning för detta, liksom tillgången på lämplig och villig personal att rekrytera. Hittills har personalförsörjningen till svenska militära insatser i utlandet gynnats av tillgången till en mycket stor reservoar av grundutbildade värnpliktiga som byggts upp under lång tid. Vartefter kommer senare års allt färre utbildade värnpliktiga att markant minska underlaget för rekrytering.

Samtidigt har kraven på den enskilde soldaten blivit väsentligt tuffare. Svenska soldater deltar inte längre bara i uppdrag i Europas närhet och där de stridande parterna åtminstone i princip samtyckt till det internationella samfundets närvaro. Med avståndet från Europa ökar även de risker som är kopplade till annat klimat och svagare infrastruktur.

Likväl är deltagande i dagens internationella missioner ett viktigt instrument för vår säkerhetspolitiska ambition att bidra till fred, säkerhet och utveckling för konfliktdrabbade människor, alldeles oavsett var dessa befinner sig. Ett sådant deltagande är inte riskfritt. Även vältränade och välutrustade soldater kan inte helt skydda sig från de krafter som av kriminellt ekonomiska eller maktpolitiska skäl vill hindra en återuppbyggnad och återgång till normala civila styrelseformer. Den svenska Försvarsmakten kommer sannolikt i allt större utsträckning att utsättas för asymmetriskt våld. Stridsteknik och taktik för dessa situationer måste skyndsamt anammas av svenska insatsförband.

Mot denna bakgrund blir omhändertagandet av personal före, under och efter insats grundläggande för att Sverige ska kunna fullgöra sitt ansvar för de fredsfrämjande uppdragen. Inte minst behöver vi en politik för alla de veteraner som tjänstgjort, och som kommer att tjänstgöra, internationellt. Det handlar om tillgång till medicinsk rehabilitering, om stöd till anhöriga och om att internationella insatser rätt värderas i den följande karriären.

Lika viktigt är att ansvarsförhållandena i dessa frågor blir tydligt utredda.

Vad avser försvarsministern att vidta för åtgärder för att Sverige både politiskt och på myndighetsnivå får en sammanhängande veteranpolitik?