Till innehåll på sidan

Regeringens förslag om borttagande av straffreduktion för unga

Skriftlig fråga 2020/21:3369 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-07-22
Överlämnad
2021-07-23
Besvarad
2021-08-06
Sista svarsdatum
2021-08-06
Svarsdatum
2021-08-06
Anmäld
2021-08-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Regeringens åtgärder hittills för att stävja den snabbt växande kriminaliteten i Sverige, som nu gått så långt att polis skjuts ihjäl på öppen gata och småbarn skottskadas när de leker utomhus, har varit ett katastrofalt misslyckande.

Nu försöker man slänga fram några förslag för att visa svenska folket ”handlingskraft” när landet allt snabbare förs närmare avgrundens brant.

I dag, onsdagen den 21 juli, höll justitie- och migrationsminister Morgan Johansson en presskonferens och berättade att regeringen nu föreslår i en lagrådsremiss att straffreduktionen för personer i åldern 18–20 år tas bort vid allvarlig brottslighet.

Detta föreslog Sverigedemokraterna redan 2010, men den 3 mars 2011 röstade Socialdemokraterna, tillsammans med de övriga riksdagspartierna, ned förslaget. Förmodligen berodde det på att man som vanligt ”inte såg det komma”. Det gjorde däremot SD.

I dag meddelade också regeringen att man beslutar om direktiv till en utredning som ska se över den så kallade mängdrabatten för personer som döms för flera brott. Detta är också förslag som SD drivit i mer än 10 års tid utan gehör från bland annat ministerns eget parti. Förmodligen på grund av att man ”inte såg det komma”.

Hade däremot ett parti som redan för mer än 10 år sedan såg det komma suttit vid regeringsmakten hade vi förmodligen inte haft den kriminalitet och det otrygga samhälle vi i dag har.

Givetvis räcker inte bara dessa små åtgärder utan det krävs ordentligt kraftfulla åtgärder i ett brett spektrum.

Jag vill fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Bedömer ministern att bara dessa två åtgärder ska stoppa det kriminella samhällets framväxt, eller vilka övriga åtgärder avser ministern att nu vidta?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3369 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)


Svar på fråga 2020/21:3369 av Björn Söder (SD)
Regeringens förslag om borttagande av straffreduktion för unga

Björn Söder har frågat mig om jag bedömer att bara de två åtgärder som nämns i frågan – en lagrådsremiss och en utredning som regeringen beslutade om i juli – ska stoppa det kriminella samhällets framväxt, eller vilka övriga åtgärder jag avser att nu vidta.

I lagrådsremissen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet föreslår regeringen bl.a. att straffrabatten för personer i åldern 18–20 år tas bort vid allvarlig brottslighet. Förslagen innebär att unga myndiga som begår grova brott kommer att dömas till fler och längre fängelsestraff. Det handlar exempelvis om rån, grov misshandel, våldtäkt och grovt vapenbrott. Vid grova brott måste samhället kunna reagera kraftfullt och en kriminell livsstil avbrytas i tid och förslagen innebär ett rejält steg i den riktningen.

Den utredning regeringen har gett direktiv till ska se över den s.k. mängdrabatten för personer som döms för flera brott. Syftet är att säkerställa att straffet står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Utredare blir hovrättspresidenten Anders Perklev och utredningen ska redovisas senast den 20 januari 2023.

Åtgärderna är självklart inte de enda regeringen vidtar i kampen mot brottsligheten. Regeringen ser mycket allvarligt på den grova kriminaliteten och har därför vidtagit ett stort antal olika åtgärder. Den ovannämnda lagrådsremissen ingår i 34-punktsprogrammet mot gängkriminaliteten som är det mest omfattande i Sveriges historia. Programmet genomförs punkt för punkt. Utredningen om mängdrabatten är en av 40 punkter i regeringens åtgärdspaket för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor, men naturligtvis omfattas all brottslighet av utredningsdirektiven.

Regeringen har genomfört den största satsningen någonsin på Polismyndigheten. Polismyndigheten hade vid halvårsskiftet 2021 aldrig tidigare haft så många anställda poliser eller civilanställda. Regeringen har också genomfört satsningar för att ge de brottsbekämpande myndigheterna de bästa möjliga förutsättningarna att utföra sina uppdrag. Det handlar om att anslagen ökats, ett stort antal straffskärpningar och nya verktyg till polis och åklagare. Arbetet med att genomföra regeringens nationella brottsförebyggande program, Tillsammans mot brott, har bidragit till att det nu finns bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i samhället.

När det gäller kommande arbete vill jag särskilt nämna betänkandet En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring som nu remissbehandlas. För att få fler personer som ingår i kriminella nätverk att samarbeta med myndigheterna, lämnar utredningen ett kronvittnesförslag som innebär att det ska införas en strafflindringsgrund för medverkan till utredning av annans brottslighet. Utredningen lämnar vidare flera lagförslag för ett förbättrat stöd och skydd för vittnen. Betänkandet innehåller också förslag på straffskärpningar för bl.a. övergrepp i rättssak.

I augusti ser jag fram emot att ta emot Gängbrottsutredningens betänkande. Gängbrottsutredningen har i uppdrag att överväga en rad straffrättsliga åtgärder mot brott i kriminella nätverk. Det handlar bl.a. om en skärpt straffrättslig reaktion mot brott med kopplingar till kriminella uppgörelser, för narkotikaförsäljning och för dem som involverar unga i kriminalitet.

Regeringens arbete mot den grova brottsligheten pågår alltså för fullt och kommer att fortsätta med oförminskad kraft.

Stockholm den 3 augusti 2021

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.