Bistånd till Uganda

Skriftlig fråga 2020/21:1996 av Fredrik Malm (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-26
Överlämnad
2021-02-26
Anmäld
2021-03-02
Svarsdatum
2021-03-10
Sista svarsdatum
2021-03-10
Besvarad
2021-03-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)

 

Presidentvalet i Uganda i januari 2021 har kritiserats av såväl USA som EU. Valet följdes av godtyckliga arresteringar och politiskt våld syftande till att kväsa oppositionen. Inför detta val svarade dåvarande biståndsminister Peter Eriksson på den skriftliga frågan 2020/21:681 att svenskt bistånd ska verka för ”ett rättvist, transparent och demokratiskt val i januari”. Mot den bakgrunden vill jag därför följa upp hur regeringen vill arbeta med frågan framgent.

Efter att Ugandas regim stängt en demokratifond, finansierad av bland annat Sida, meddelade det blivande statsrådet den 4 februari att Sverige måste ”hitta nya vägar” för att stötta de demokratiska krafterna i Uganda.

Enligt Openaid består cirka en tredjedel av svenskt bistånd till Uganda av bistånd till ”regering och det civila samhället”. Trots att Sverige inte ger bistånd till regimen har Sverige fått kontinuerlig kritik från bland annat OECD för att biståndet är svårt att utvärdera. Ifall regeringen avser att hitta andra sätt att finansiera civilsamhället i Uganda är det därför angeläget att biståndet kan utvärderas och generar önskad effekt. Svenska skattemedel ska inte tillåtas bli en del av regimens maktmedel, på ett eller annat sätt.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Per Olsson Fridh:

 

Hur avser regeringen att säkerställa att den nya kanaliseringen av svenskt bistånd till Uganda inte gagnar regimen?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1996 besvarad av Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)

Utrikesdepartementet Statsrådet Olsson Fridh Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1996 av Fredrik Malm (L)
Bistånd till Uganda

Fredrik Malm har frågat mig hur regeringen avser att säkerställa att den nya kanaliseringen av svenskt bistånd till Uganda inte gagnar regimen.

Jag delar Fredrik Malms oro över det minskade demokratiska utrymmet i Uganda. I likhet med tidigare val präglades de senaste valen av godtyckliga arresteringar av oppositionsmedlemmar, misshandel av journalister och minskat utrymme för civila samhället. Valen föregicks också av ökat våld.

Sverige följer noga utvecklingen i Uganda. Vår ambassad i Kampala för en nära dialog med representanter från den ugandiska regeringen, oppositionen och civilsamhället om utvecklingen i landet. Det är mycket beklagligt att Ugandas regering har valt att tills vidare suspendera den givargemensamma fonden för stöd till främst civilsamhället med fokus på demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet, Democratic Governance Facility. Vår ambassad arbetar oförtrutet, tillsammans med andra givarländer till fonden, för att stödet till civilsamhället ska kunna återupptas så snart som möjligt.

Det långsiktiga arbetet med att bidra till ökad respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, en stärkt demokrati och ökad jämställdhet är centralt i Sveriges relation med Uganda. Svenskt stöd går bland annat till att bygga kapacitet hos både det civila samhället och andra aktörer som arbetar med demokratisk samhällsstyrning och ökad respekt för mänskliga rättigheter i landet. Med anledning av utvecklingen i landet undersöker vi hur Sverige kan stärka stödet till särskilt utsatta grupper inom det civila samhället, såsom till exempel MR-försvarare.

Som Fredrik Malm konstaterar kanaliseras stödet till Uganda huvudsakligen genom organisationer i det civila samhället och multilaterala och internationella organisationer. Samverkan sker även med privat sektor i syfte att uppnå målsättningarna med biståndet samt stärka genomförandet av Agenda 2030 och de hållbara utvecklingsmålen.

Samarbete med ugandiska myndigheter är dock en förutsättning för en effektiv fattigdomsminskning. Genom samarbete med UNICEF och WFP arbetar Sverige till exempel för att stärka motståndskraften i Ugandas hårt utsatta flyktingmottagande områden, bland annat genom kontantbidrag till barn och kvinnor i både värdsamhällena och flyktingbosättningarna samt genom kapacitetsstöd till lokala hälsokliniker. Insatserna har utvecklats av de bägge FN-organisationerna i nära samarbete med exempelvis lokala myndigheter, vilket är en förutsättning för långsiktig förändring och hållbarhet. Viktigt här att biståndsmedel går till förbättrade förutsättningar för människor som lever i fattigdom, inte till att stödja myndigheterna i sig.

Regelbundna kontroller av biståndet görs både internt av Sida och externt för att säkerställa att biståndsmedel används på ändamålsenligt sätt.

Sverige kommer fortsatt att föra en rättfram dialog med den ugandiska regeringen, både bilateralt och via EU, i syfte att bidra till full respekt för de mänskliga rättigheterna, att stävja våldsanvändning, samt att människor i Uganda fredligt och utan fruktan ska kunna uttrycka sina politiska åsikter.

Stockholm den 10 mars 2021

Per Olsson Fridh

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.