Kunskapstappet i skolan
Skriftlig fråga 2020/21:1779 av Roger Haddad (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-11
- Överlämnad
- 2021-02-12
- Anmäld
- 2021-02-23
- Svarsdatum
- 2021-02-24
- Sista svarsdatum
- 2021-02-24
- Besvarad
- 2021-02-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Vid en interpellationsdebatt den 4 februari lyfte Liberalerna kravet på en nationell kartläggning av elevernas kunskapsutveckling. Detta med utgångspunkt i det kunskapstapp som man antar kommer att orsakas av pandemin och av att många skolor övergått till distansundervisning, där det finns studier som påvisat negativa effekter på elevernas skolgång.
Som Liberalerna noterade i debatten har varken regeringen eller Skolverket genomfört en kartläggning av kunskapstappet. I Skolverkets senaste redovisning till regeringen, som överlämnades i december 2021, lyfter myndigheten själv en punkt om behovet av att ”kartlägga vad som gått förlorat under pandemin”. Ett exempel som omnämns är också det som Liberalerna efterfrågar, nämligen fokus på elevernas undervisning samt kunskapstappet.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Kommer regeringen att besluta om ett nytt uppdrag till Skolverket för att nationellt kartlägga kunskapstappet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1779 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:1779 av Roger Haddad (L) Kunskapstappet i skolan
Roger Haddad har frågat mig om regeringen kommer att besluta om ett nytt uppdrag till Skolverket för att nationellt kartlägga kunskapstappet.
Covid-19-pandemins effekter på samhället och skolan kommer att leva kvar efter att smittspridningen har avstannat och skolorna kan vara öppna som vanligt igen. Det finns tydliga signaler om att många elever inte har haft samma förutsättningar för sitt lärande under pandemin.
Eleverna ska inte lämnas ensamma att bära den bördan. Av den anledningen finns behov av att fortsätta underlätta för elevernas lärande. Den tillfälliga förordning som regeringen beslutade i våras och som möjliggör vissa undantag från skollagen för att ge huvudmän bättre förutsättningar att ge elever den utbildning de har rätt till förlängs till och med 31 juli 2022. Förlängningen innebär b.la. att skolor ges längre tid att anpassa utbildningen så att elever kan ta igen det eventuella kunskapstapp som orsakats av pandemin.
Regeringen gav i april 2020 Statens skolverk i uppdrag att i samråd med andra myndigheter genomföra stödjande insatser i syfte att underlätta arbetssituationen i skolväsendet med anledning av covid-19-pandemin. Skolverket ska också följa upp pandemins konsekvenser och utvärdera de åtgärder som vidtagits. Dessa insatser är nu i full gång och en första delredovisning kommer att redovisas den 21 maj 2021. Under uppdragets genomförande förs en tät dialog mellan Skolverket och Utbildningsdepartementet. För att främja en likvärdig betygsättning har Skolverket också sett till att skolorna får tillgång till betygsstödjande bedömningsstöd som lärarna kan använda sig av utan att behöva känna sig pressade av att prov måste göras vid ett visst datum. Pandemin har påverkat undervisning i den svenska skolan under lång tid och jag utesluter inte att vi kompletterar Skolverkets uppdrag.
Statens skolinspektion ska granska den fjärr- och distansundervisning som bedrivits och bedrivs, samt undersöka vilka konsekvenser den får för elevers förutsättningar att nå målen och för deras hälsa. Skolinspektionen granskar att huvudmän fullgör sitt uppdrag i enlighet med skolans författningar.
Utbildningsdepartementet har kontinuerligt dialoger med berörda myndigheter, huvudmannaorganisationer, fackliga organisationer och elevorganisationer om olika behov och konsekvenserna av pandemin. Utbildningsdepartementet har även genomfört möten med huvudmän, rektorer, lärare, studie- och yrkesvägledare samt elevhälsans personal från olika skolformer. Vid dessa tillfällen har det bland annat framkommit att lärarna i hög utsträckning har kunnat identifiera kunskapsluckor och stödbehov men också vilka problem som pandemin kan ha inneburit för elevers möjligheter att nå målen.
För att möta den tuffa utmaning som pandemin medfört har det statliga stödet till skolväsendet förstärkts med 1 miljard kronor 2021. Syftet är att bidra till goda förutsättningar för kommunerna att erbjuda barn och elever den utbildning de har rätt till, trots pandemin. Utöver det förstärks även statsbidragen för lovskola och läxhjälp. Redan under 2020 tillfördes medel för förstärkt lovskola och under 2021 tillförs ytterligare 170 miljoner kronor. För 2022 och 2023 beräknas 100 miljoner kronor tillföras. Kommuner och regioner har också fått kraftiga generella tillskott om 12,5 miljarder kronor permanent och 10 miljarder kronor ytterligare för 2021.
Med dessa åtgärder bedömer regeringen sammantaget att det går att få en bild av vilka konsekvenser som pandemin har medfört. Som Roger Haddad hänvisar till nämner Skolverket i sin redovisning av uppdraget från december 2020 att myndigheten behöver initiera en diskussion med berörda parter för att kunna kartlägga vad som går förlorat under pandemin när det gäller till exempel undervisningstid, kunskapstapp och följder av en försämrad psykosocial skolmiljö. Uppdraget som redovisningen gäller förlängdes genom Skolverket regleringsbrev för 2021 och i detta framgår b.la. att Skolverket ska göra en analys samt identifiera behov av, och föreslå, fortsatta åtgärder.
Stockholm den 24 februari 2021
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.